Avliva katten eller inte?

Hej!

Jag har ett litet dilemma som jag tänkte ta upp här. Min 15-åriga katt har en juvertumör, denna har hon haft länge. På senare tid har den vuxit sig stor och i fredags räckte inte huden till utan den sprack delvis, men det är fortfarande ett relativt litet sår. Veterinär säger att dessa sår inte läker och att det bara blir värre nu framöver. Man kan ge henne medicin, men det blir bara ett uppskjutande på en säker död.

Fråga: Ska jag avilva katten imorgon trots att hon är relativt pigg (hon slickar endast såret, äter som vanligt osv) eller vänta tills hon faktiskt blir sjuk innan avlivandet, d.v.s. slutar äta, verkar allmänt seg...)?

Jag har haft henne hela livet och hon är en väldigt kär familjemedlem. Hur hade ni resonerat?

Avliva henne nu så slipper hon lida.

Det är svårt att bedöma från endast vad du skrivit här. Det är lättare när man ser djuret själv. Men så fort djuret verkar påverkad av sina problem anser jag att man nog borde avliva. Så frågan blir, verkar det göra minsta ont?
Slickar hon mycket på såret eller på anant sätt verkar störd av det?

Det finns ju antagligen fler tumörer på insidan också då tumörer gärna sprider sig
Jag hade nog allvarligt åtsminstone övervägt att avliva ganska snart.

Men tänk så har hon en hel vecka kvar där hon verkar pigg, eller ännu mer?

Kan lova det känns skönare ta bort djuret INNAn det blir sjukt, men mycket svårare, tycker ni ska rådgöra med veterinären och tänka över om ni vill se katten sjukare. Förstår det är ett jobbigt beslut men ibland kan det vara helt ok förhindra lidandet.

Hon har cancer i båda sidorna, så det har spridit sig rätt ordentligt. Men innan det sprack så har vi inte sett henne lida av svulsten. Jag vägde henne dock nyss och hon har gått från 3,2 till runt 2,5 på en månad eller två. Funderar på om det är sommarnedgång eller om hon faktiskt har börjat magra till följd av sjukdomen. :/ Hon är väldigt smal på sommaren i vanliga fall nämligen.

Ja, vi tänker nog mer på vårt egna kortsiktiga lidande än katten något mer långsiktiga bästa... Veterinären säger just det att det går att medicinera och i princip skjuta fram det, men att ödet mer eller mindre står skrivet. Jag kanske ringer veterinären imorgon ändå och låter henne somna in.. Svårt att ta beslut när hon gnider sig längst med benen medan jag skriver detta

Jag har varit i exakt samma situation med en gammal honkatt som fick juvertumörer som började spricka, och vi väntade lite för länge.. Jag önskar att hon hade fått somna in innan hon började lida.

Så jag råder dig att avliva nu, innan det blir värre. För hennes skull.

Ett uppskjutande på en säker död? Skjuter inte alla upp en säker död?

Tycker du ska avlida henne innan hon börjar lida av sjukdomen.. För både familjens och hennes skull.

Du är i steg tre i ditt sorgearbete... (http://www.memorialhospital.org/libr...ess-the-3.html)

Tyvärr, det blir inte lättare av att du skjuter upp det oundvikliga.

Katta kommer att ta med sig en liten bit av dig när hon dör, så är det, man förlorar en liten del av sig själv när den går bort.

Mitt råd blir att inte låta henne lida, smärtan du kommer att känna är oundviklig.

Jag hade nog tagit bort om hon börjat tappa i vikt dessutom.. Tycker det låter som en för stor nedgång för att bara vara att hon kanske rör sig något mer nu på sommaren.

Som någon sa är det skönt att ta bort djuret innan det lider för mycket. Att minnas dem och veta att de fick vara pigga och inte ha ont sin sista tid betyder mycket för mig.
Att minnas djuret med livsgnistan i behåll i stället för att för alltid komma ihåg de trötta ögon ett djur har när det börjar lida.