2011-08-14, 18:40
#25
2011-08-14, 18:50
#27
2011-08-14, 20:03
#29
2011-08-14, 20:29
#31
Citat:
Ursprungligen postat av Heavy.Is.Happy
Vi kan se andra skildringar mellan dessa. Dom kända socialisterna var mycket medvetna angående prioriteringar, dvs väljer vi den sidan, så tappar vi den andra sidan. Medan svenska socialister anser att avskaffar vi t.ex. finanseringsmetoden, så får vi fler företag och ingen kan leva på andras arbete...det är ganska så naivt 
Äh, de "kända" socialisterna var också tämligen naiva. I Sovjet trodde ledarskapet att det vetenskapligt gick att beräkna väldigt exakt hur stor nästa års skörd skulle bli och från det beräkna hur mycket man skulle konfiskera av bönderna. Hela ekonomin skulle helst planeras vetenskapligt och var och en få sina behov tillgodosedda med maximal effektivitet och rationalitet, till skillnad från marknadens kaos. Så hette det i alla fall men hur det blev är en annan sak.
I ärlighetens namn ska sägas att liknande idéer fanns lite överallt i världen på den här tiden, inklusive i USA, och de tog verklig fart under depressionen som av många sågs som början på den otyglade kapitalismens fall. Det är inte många som tänker på idag när man bländas av efterkrigstidens långa boom, men USA:s ekonomi stagnerade faktiskt under 1930-talet, medan den sovjetiska planekonomin verkade växa i rasande takt.
Citat:
Angående pengar så har aldrig dom kända socialisterna uttalat sig om att avskaffa pengar, men nu verkar det vara ett viktigt ämne att köra ner välfärden och landet i botten.
Nja, det är en sanning med modifikation. Det har alltid funnits en socialistisk underström som velat avskaffa pengar. Otto Neurath ville det t.ex., som han här citeras av Karl Kautsky:
Citat:
Thus Dr. Otto Neurath writes on page 14 of his book Wesen and Weg der Sozialisierung:
“We shall eventually have to emancipate ourselves from obsolete prejudices ... To retain the dispersed and uncontrollable monetary system and at the same time to aim at socializing is an inner contradiction. It is of the essence of money that it cannot be controlled, and all attempts to determine the proper quantity of money have been in vain. All previous efforts of financial policy have been practically ineffectual and theoretically unattainable, because money is an unsuitable object for all these endeavours. Once the nature of money has been fully recognized, the scales will fall from all our eyes, and the development of centuries will appear as a great mistake.”
“We shall eventually have to emancipate ourselves from obsolete prejudices ... To retain the dispersed and uncontrollable monetary system and at the same time to aim at socializing is an inner contradiction. It is of the essence of money that it cannot be controlled, and all attempts to determine the proper quantity of money have been in vain. All previous efforts of financial policy have been practically ineffectual and theoretically unattainable, because money is an unsuitable object for all these endeavours. Once the nature of money has been fully recognized, the scales will fall from all our eyes, and the development of centuries will appear as a great mistake.”
Kautsky själv argumenterar emot avskaffandet av pengar:
Citat:
http://www.marxists.org/archive/kaut...our/ch03_j.htm
Without money only two kinds of economy are possible
First of all the primitive economy already mentioned. Adapted to modern dimensions, this would mean that the whole of the productive activity in the State would form a single factory, under one central control, which would assign its tasks to each single business, collect all the products of the entire population, and assign to each business its means of production and to each consumer his means of consumption in kind.
The ideal of such a condition is the prison or the barracks.
This barbarous monotony lurks in fact behind the ideas of the “natural economy” of Socialism.
...
Besides this rigid allocation of an equal measure of the necessaries and enjoyments of life to each individual, another form of Socialism without money is conceivable, the Leninite interpretation of what Marx described as the second phase of communism: each to produce of his own accord as much as he can, the productivity of labour being so high and the quantity and variety of products so immense that everyone may be trusted to take what he needs. For this purpose money would not be needed.
We have not yet progressed so far as this. At present we are unable to divine whether we shall ever reach this state. But that Socialism with which we are alone concerned to-day, whose features we can discern with some precision from the indications that already exist, will unfortunately not have this enviable freedom and abundance at its disposal, and will therefore not be able to do without money.
First of all the primitive economy already mentioned. Adapted to modern dimensions, this would mean that the whole of the productive activity in the State would form a single factory, under one central control, which would assign its tasks to each single business, collect all the products of the entire population, and assign to each business its means of production and to each consumer his means of consumption in kind.
The ideal of such a condition is the prison or the barracks.
This barbarous monotony lurks in fact behind the ideas of the “natural economy” of Socialism.
...
Besides this rigid allocation of an equal measure of the necessaries and enjoyments of life to each individual, another form of Socialism without money is conceivable, the Leninite interpretation of what Marx described as the second phase of communism: each to produce of his own accord as much as he can, the productivity of labour being so high and the quantity and variety of products so immense that everyone may be trusted to take what he needs. For this purpose money would not be needed.
We have not yet progressed so far as this. At present we are unable to divine whether we shall ever reach this state. But that Socialism with which we are alone concerned to-day, whose features we can discern with some precision from the indications that already exist, will unfortunately not have this enviable freedom and abundance at its disposal, and will therefore not be able to do without money.
Kautsky var en stor inspiration för Lenin innan Lenin tog makten och Kautsky började kritisera bolsjevikerna. Han kritiserar Lenin för att han under "krigskommunismen" som rådde i Sovjetryssland 1918-1920 försökte avskaffa pengar genom att med inflation göra dem praktiskt taget värdelösa. Det är en vanlig åsikt, men ändå kontroversiell. Det finns mig veterligen ingenstans som Lenin skriver att det var det han försökte göra, och det som kallas "krigskommunism" är en motsägelsefull samling mer eller mindre misslyckade åtgärder som syftade till att vinna inbördeskriget i första hand.
Citat:
Dom kända socialisterna talade mycket om att staten tar hand om alla och alla ska ha rätt till det dom behöver, dvs solidaritet.
Ja, det gjorde de, men de skrev också att "den som inte jobbar ska inte heller äta" (ur Sovjetrysslands författning från 1918).
Citat:
Sen stämmer inte deras moral och åsikter med varandra.
Vi kan ta t.ex. Stalin som var ett nära samarbete mellan Hitler. Hitler som ansåg sig ta del av Marxismen. Mao Zedong som sade att makt växer ur en gevärspipa. Lars Ohly som hävdar att demokratiska rättigheter bör inskränkas. Lenin som var hård och grym....stämmer detta med Svenska socialister?
Vi kan ta t.ex. Stalin som var ett nära samarbete mellan Hitler. Hitler som ansåg sig ta del av Marxismen. Mao Zedong som sade att makt växer ur en gevärspipa. Lars Ohly som hävdar att demokratiska rättigheter bör inskränkas. Lenin som var hård och grym....stämmer detta med Svenska socialister?
Vad gäller Stalin och Hitler så motiverades deras samarbete inte med "moral" eller "åsikter" utan av ren realpolitik. Den formella pakten mellan Tyskland och Japan var Antikominternpakten som undertecknades 1936, uttryckligen riktad mot Sovjetunionen, och Stalin var inte så jävla naiv att han trodde att Hitler hade svängt 180 grader i sina åsikter om kommunister. Däremot insåg han att Hitler ville ha krig och ville ge honom incitament att gå västerut först, så att Sovjet fick tid att rusta upp. Den planen lyckades väl sådär.
Citat:
Jag tycker Svenska socialister är fjantiga för inte ens dom kända socialisterna gjorde uppror och kastade sten. Dom gick rakt på sak!
Hitler och Mao hade också gemensamma åsikter med varandra. Deras största fiende är Liberalerna,
Hitler och Mao hade också gemensamma åsikter med varandra. Deras största fiende är Liberalerna,
Hitlers största fiende var judarna, tätt följda av kommunisterna (som egentligen är samma sak i nazistisk mytologi), hur kan du ha missat det? Politiska kommissarier avrättades omgående av tyskarna när de togs tillfånga.
Maos största fiende var de kinesiska nationalisterna, och lite senare USA. Ytterligare lite senare, när Chrusjtjov hållit sitt tal som fördömde Stalin, blev Sovjet hans fiende. På senare dagar lyckades han även gräva upp gott om interna fiender i sin "kulturrevolution".
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
