2011-08-14, 14:18
#1
kön: Man
vikt: 85kg
dos: 1 lapp Buddha
set and setting: 5 personer, balkong med vy över stjärnor, måne (soluppgång senare) mjuka madrasser och högtalare. Sedan Enbart skog.
positiva upplevelser:
uppenbarelse till nytänkande
intensiv psykisk kontakt med andra (kommunikation med enbart tankar, som både kan vara bra eller dåligt beroende på situation)
eufori
Negativa upplevelser:
Vänners ansikten, ändra utseende till det du fruktar mest, (när mörkret börjar komma krypande)
ingenting kunde vara kvar i samma form, allt bytte form vare sig du ville eller inte. (kul grej i början, men sen när man verkligen måste hålla sig nykter då skevar det ur.)
paranoia, att känna andra människor som psykiskt ostabila i sin närhet när man själv är som värst "sårbar"
Sitter en fredagkväll hos en polare och fyra andra polare till, vi har pratat om lsd och förberett oss för det som vi tror kommer vara en ganska harmlös tripp, (vi tänkte att vi kommer se lite overkliga grejer fast inget extremt)
17.30 Vi tog lapparna samtidigt på balkongen för att sedan vandra in i skogen.
Det hela började ganska harmlöst, alla fick eufori känsla pirrande i magen och personligen kunde jag inte sluta att skratta åt allt.
Efter det har jag ingen tidsuppfattning what so ever, allt blev så intensivt, skogen började först röra sig, för att senare bli ett med ens psyke. Jag kände nästan att jag bara bara blev välkomnad hem av naturen.
jag hade individuella upplevelser med alla polare, där vi då tydligen hade sprungit iväg två kilometer rätt ut i skogen på upptäcksfärd. den ena kröp in i en grotta, och hittade en ROSA PLAST ELEFANT ( vad är oddsen att man hittar en rosa elefant mitt ute i skogen precis när man trippar)
som sedan blev hans kompanion, och som han gav namnet "Lussa" ( som vi senare kom väldigt bra till hands när vi behövde en bong till gräset som vi hade kvar)
jag har aldrig sett en person så psykiskt "connectad" till ett föremål förut, det var som en baby som modern skulle kunna döda för att försvara.
direkt efter att vi (hela gänget) var uppe från grottan, hittade vi en lysande rosa svamp, som lös från en ljuskälla jag aldrig hade sett förut, som även pulserade och andades. (efteråt hade jag sett filmen jag då hade spelat in, och sett denna svampen skina på filmen också! laddar upp ett screenshot senare)
Sedan började en av oss (inte jag) få uppfattning av verkligheten igen. Och började tänka på de konsekvenser våra handligar skulle leda till. I detta ögonblick då 3/5 av oss var intensiv trippande, då ser de "tillnyktrade" personerna att det är en barnfamilj som har stannat och tittat på oss, som antagligen måste ha sett helt efterblivna ut, gå runt och känna på saker i saker i skogen
I allafall fick jag inte reda på att detta hade hänt förren efteråt så jag bara gick iväg lite för mig själv och såg mina "egna" hallicinationer i vegetationen. Fast inte bara saker som ändrade form och färg, utan känslorna inuti mig skiftade också i någon sorts obeskrivlig trans.
Senare hittade alla trippande tillbaka till startstället, med undantag av två av oss som hade satt sig ner på en väg precis vid en busshållplats, (tänk att se det när man kommer med en kvällstur med bussen, två knäppskallar sitta i mitten av den asfalterade vägen
)
där de hade en liknande tripp av ovanstående, senare när alla hade kommit tillbaka till startplatsen, så hade vi tagit upp en högtalare och iphone, så vi satte på Shpongles top låtar och trippade tillsammans ur på träd och växtlighet.
När vi så småningom kom tillbaka till polarens hus, (runt 21:30) som för övrigt är helt fylld av konstverk från olika delar av världen, så började vi betrakta alla dessa konstverk, det var som att komma in i ett muséum som ändrade form och hade total kontroll över din hjärna, alla var fortfarande inne i sitt eget och vi splittrades för att beundra det som hände med alla föremål i detta mystiska hus.
Jag gick upp för trappan till övervåningen. Där stod en "afrikansk voodo staty" inramad i glasrutor. Jag satte på lite musik och satte mig ner på golvet mitt framför den.
Den andades kraftigt och fick liv. Den var utsmyckad med ben och tänder från olika djur som också började leva.
Under hela trippen hade jag haft en känsla inom mig att jag inte kunde sitta still, jag ville fortsätta upptäcka och se, det var omöjligt att sitta still.
Så jag gick ner för trappan och börjar betrakta ett handtag som bytte form. Då vänder jag huvudet åt höger och ser att hela grannfamiljen sitter på deras altan och har sett mig betrakta dörrhandtaget. jag får lätt panik och går som om inget hade hänt bort från stället.
då ser att två av polarna har tatt av sig alla kläder till kalsongerna, och berättade för mig att det inte var naturligt att bära kläder.
De ville att jag skulle bli en av dom och ta av mig kläderna, uppenbarligen var jag lite mer medveten av omvärlden än de just då, eftersom att jag fortfarande kom ihåg det obehagliga jag precis hade fått uppleva med grannarna.
Jag berättar för dom att grannarna sitter där, och att dom har sett åtminståne mig göra något onormalt som skulle väcka misstänksamhet.
Det var väldigt svårt att prata färdigt om något, för att alla hade verkligen så mycket att säga hela tiden, så det blev så att alla pratade i mun på varandra.
Jag var väldigt rädd för att bli ovän med någon av mina polare, vilket de också verkade. För att så fort någon hade en ide om tex vart vi skulle gå, så sa vi försiktigt det vi ville göra, istället för att som vanligt säga "nej vi gör detta i stället" ifall vi tyckte annorlunda.
Senare när solen höll på att gå ner, gick vi ut i skogen igen, vi satte oss på en bänk som hade perfekt view av solnedgången.
Vi satt där och beundrade alla hundratals färger som antagligen bara var högst fyra olika färger egentligen.
Alla hade fortfarande denna känslan av att inte kunna sitta still så vi gick på upptäcksfärd i skogen igen.
Då splittrades vi och tiden gick snabbt.
Solen gick ner och det var jag och två polare till som var tillsammans.
Vi gick på en väg, till vänster var det en stor damm, som nästan såg ut som en oas, den var väldigt vacker så vi bestämde oss för att vandra ditåt.
Då får vi syn på en stor jävla älg! en av polarna tar upp en pinne, och alla tre börjar jaga älgen, som springer in i skogen.
Att se en riktig älg på syra var väldigt speciellt, nästan lite skrämmande.
Jag började prata om älgen, om hur det hade varit ifall älgen bara hade kommit fram till oss och låtit oss klappa den, alla tyckte det lät jätte roligt och började as garva.
Lite senare tappade jag bort allihop, och det var helt kolsvart ute. jag gick runt och ropade efter dom, men ingen svarade och jag hade ingen aning om vart jag befann mig.
jag började se obehagliga ansikten i det långa gräsets skuggor som jag gick i, och precis när jag skulle vända och försöka hitta huset, så hörde jag dom 20 meter bort.
alla hade lagt sig på ett stor sten och börjat beskåda stjärnorna.
under denna tiden trodde jag att syran började avta, för att jag slutade se saker.
när en av polarna hade beskådat himlen, hade han sett alla stjärnor flytta på sig, format som ett led, där en stjärna långsamt åkte igenom ledet, och sedan försvann.
Efter detta återvände vi till huset, och alla satte sig ute på balkongen igen.
Då meckar vi en holk och röker den. Detta gör att ruset blir intensivt igen, iallfall för mig.
Alla lägger sig ner och betraktar stjärnorna, som börjar byta plats med varandra, flyga iväg över himmlen etc, det roliga var att mycket av det vi såg såg alla samtidigt.
Att se stjärnfall på syra va riktigt häftigt. Vi såg riktigt stora som lös upp oss och vi skrek av upphetsning.
Vi började diskutera de djupaste ämnena man kan tänka sig, tex hur vi skulle bemästra telepati, som alla hade känt under dagen, (att vi inte ens behövde berätta vad vi tänkte, vad vi såg etc, alla bara visste på något sätt)
Ett av de mest extrema fall av detta var när jag såg något, medans en av polarna satt med ryggen emot stället jag såg det på, han hade då hört vad jag hade sett. Ingen av oss visste riktigt vad vi såg/hörde, vi visste bara att det var samma sak vi upplevde.
Efter att vi hade legat där ett tag, började negativa känslor och hallucinationer upplevas av oss, vi såg varandras ansikten ändras till hemska skepnader.
Jag fick en slags uppenbarelse, och gjorde en extremt shockad min för att jag kom på något. Precis då vände jag och en polare oss mot varandra när jag hade detta uttryck i ansiktet, jag förvandlades då till en fruktansvärd orm i hans ögon. Han skrek till och var verkligen skrämd från vettet.
I början av rapporten skrev jag om att man kunde se det man fruktade mest, detta tänkte jag inte på att jag skrev, (var i afterglow) senare frågade jag polaren som såg mig som en orm ifall han hade upplevt något hemskt med en orm tidigare. Då berättade han att han hade blivit attackerad av en orm när han var tre-fyra år gammal.
Alla såg varandras ansikten ändras någon gång till hemska syner.
under denna tiden hade en av oss gått upp i skogen ensam, han ville inte umgås med oss.
vikt: 85kg
dos: 1 lapp Buddha
set and setting: 5 personer, balkong med vy över stjärnor, måne (soluppgång senare) mjuka madrasser och högtalare. Sedan Enbart skog.
positiva upplevelser:
uppenbarelse till nytänkande
intensiv psykisk kontakt med andra (kommunikation med enbart tankar, som både kan vara bra eller dåligt beroende på situation)
eufori
Negativa upplevelser:
Vänners ansikten, ändra utseende till det du fruktar mest, (när mörkret börjar komma krypande)
ingenting kunde vara kvar i samma form, allt bytte form vare sig du ville eller inte. (kul grej i början, men sen när man verkligen måste hålla sig nykter då skevar det ur.)
paranoia, att känna andra människor som psykiskt ostabila i sin närhet när man själv är som värst "sårbar"
Sitter en fredagkväll hos en polare och fyra andra polare till, vi har pratat om lsd och förberett oss för det som vi tror kommer vara en ganska harmlös tripp, (vi tänkte att vi kommer se lite overkliga grejer fast inget extremt)
17.30 Vi tog lapparna samtidigt på balkongen för att sedan vandra in i skogen.
Det hela började ganska harmlöst, alla fick eufori känsla pirrande i magen och personligen kunde jag inte sluta att skratta åt allt.
Efter det har jag ingen tidsuppfattning what so ever, allt blev så intensivt, skogen började först röra sig, för att senare bli ett med ens psyke. Jag kände nästan att jag bara bara blev välkomnad hem av naturen.
jag hade individuella upplevelser med alla polare, där vi då tydligen hade sprungit iväg två kilometer rätt ut i skogen på upptäcksfärd. den ena kröp in i en grotta, och hittade en ROSA PLAST ELEFANT ( vad är oddsen att man hittar en rosa elefant mitt ute i skogen precis när man trippar)
som sedan blev hans kompanion, och som han gav namnet "Lussa" ( som vi senare kom väldigt bra till hands när vi behövde en bong till gräset som vi hade kvar)
jag har aldrig sett en person så psykiskt "connectad" till ett föremål förut, det var som en baby som modern skulle kunna döda för att försvara.
direkt efter att vi (hela gänget) var uppe från grottan, hittade vi en lysande rosa svamp, som lös från en ljuskälla jag aldrig hade sett förut, som även pulserade och andades. (efteråt hade jag sett filmen jag då hade spelat in, och sett denna svampen skina på filmen också! laddar upp ett screenshot senare)
Sedan började en av oss (inte jag) få uppfattning av verkligheten igen. Och började tänka på de konsekvenser våra handligar skulle leda till. I detta ögonblick då 3/5 av oss var intensiv trippande, då ser de "tillnyktrade" personerna att det är en barnfamilj som har stannat och tittat på oss, som antagligen måste ha sett helt efterblivna ut, gå runt och känna på saker i saker i skogen
I allafall fick jag inte reda på att detta hade hänt förren efteråt så jag bara gick iväg lite för mig själv och såg mina "egna" hallicinationer i vegetationen. Fast inte bara saker som ändrade form och färg, utan känslorna inuti mig skiftade också i någon sorts obeskrivlig trans.
Senare hittade alla trippande tillbaka till startstället, med undantag av två av oss som hade satt sig ner på en väg precis vid en busshållplats, (tänk att se det när man kommer med en kvällstur med bussen, två knäppskallar sitta i mitten av den asfalterade vägen
)där de hade en liknande tripp av ovanstående, senare när alla hade kommit tillbaka till startplatsen, så hade vi tagit upp en högtalare och iphone, så vi satte på Shpongles top låtar och trippade tillsammans ur på träd och växtlighet.
När vi så småningom kom tillbaka till polarens hus, (runt 21:30) som för övrigt är helt fylld av konstverk från olika delar av världen, så började vi betrakta alla dessa konstverk, det var som att komma in i ett muséum som ändrade form och hade total kontroll över din hjärna, alla var fortfarande inne i sitt eget och vi splittrades för att beundra det som hände med alla föremål i detta mystiska hus.
Jag gick upp för trappan till övervåningen. Där stod en "afrikansk voodo staty" inramad i glasrutor. Jag satte på lite musik och satte mig ner på golvet mitt framför den.
Den andades kraftigt och fick liv. Den var utsmyckad med ben och tänder från olika djur som också började leva.
Under hela trippen hade jag haft en känsla inom mig att jag inte kunde sitta still, jag ville fortsätta upptäcka och se, det var omöjligt att sitta still.
Så jag gick ner för trappan och börjar betrakta ett handtag som bytte form. Då vänder jag huvudet åt höger och ser att hela grannfamiljen sitter på deras altan och har sett mig betrakta dörrhandtaget. jag får lätt panik och går som om inget hade hänt bort från stället.
då ser att två av polarna har tatt av sig alla kläder till kalsongerna, och berättade för mig att det inte var naturligt att bära kläder.
De ville att jag skulle bli en av dom och ta av mig kläderna, uppenbarligen var jag lite mer medveten av omvärlden än de just då, eftersom att jag fortfarande kom ihåg det obehagliga jag precis hade fått uppleva med grannarna.
Jag berättar för dom att grannarna sitter där, och att dom har sett åtminståne mig göra något onormalt som skulle väcka misstänksamhet.
Det var väldigt svårt att prata färdigt om något, för att alla hade verkligen så mycket att säga hela tiden, så det blev så att alla pratade i mun på varandra.
Jag var väldigt rädd för att bli ovän med någon av mina polare, vilket de också verkade. För att så fort någon hade en ide om tex vart vi skulle gå, så sa vi försiktigt det vi ville göra, istället för att som vanligt säga "nej vi gör detta i stället" ifall vi tyckte annorlunda.
Senare när solen höll på att gå ner, gick vi ut i skogen igen, vi satte oss på en bänk som hade perfekt view av solnedgången.
Vi satt där och beundrade alla hundratals färger som antagligen bara var högst fyra olika färger egentligen.
Alla hade fortfarande denna känslan av att inte kunna sitta still så vi gick på upptäcksfärd i skogen igen.
Då splittrades vi och tiden gick snabbt.
Solen gick ner och det var jag och två polare till som var tillsammans.
Vi gick på en väg, till vänster var det en stor damm, som nästan såg ut som en oas, den var väldigt vacker så vi bestämde oss för att vandra ditåt.
Då får vi syn på en stor jävla älg! en av polarna tar upp en pinne, och alla tre börjar jaga älgen, som springer in i skogen.
Att se en riktig älg på syra var väldigt speciellt, nästan lite skrämmande.
Jag började prata om älgen, om hur det hade varit ifall älgen bara hade kommit fram till oss och låtit oss klappa den, alla tyckte det lät jätte roligt och började as garva.
Lite senare tappade jag bort allihop, och det var helt kolsvart ute. jag gick runt och ropade efter dom, men ingen svarade och jag hade ingen aning om vart jag befann mig.
jag började se obehagliga ansikten i det långa gräsets skuggor som jag gick i, och precis när jag skulle vända och försöka hitta huset, så hörde jag dom 20 meter bort.
alla hade lagt sig på ett stor sten och börjat beskåda stjärnorna.
under denna tiden trodde jag att syran började avta, för att jag slutade se saker.
när en av polarna hade beskådat himlen, hade han sett alla stjärnor flytta på sig, format som ett led, där en stjärna långsamt åkte igenom ledet, och sedan försvann.
Efter detta återvände vi till huset, och alla satte sig ute på balkongen igen.
Då meckar vi en holk och röker den. Detta gör att ruset blir intensivt igen, iallfall för mig.
Alla lägger sig ner och betraktar stjärnorna, som börjar byta plats med varandra, flyga iväg över himmlen etc, det roliga var att mycket av det vi såg såg alla samtidigt.
Att se stjärnfall på syra va riktigt häftigt. Vi såg riktigt stora som lös upp oss och vi skrek av upphetsning.
Vi började diskutera de djupaste ämnena man kan tänka sig, tex hur vi skulle bemästra telepati, som alla hade känt under dagen, (att vi inte ens behövde berätta vad vi tänkte, vad vi såg etc, alla bara visste på något sätt)
Ett av de mest extrema fall av detta var när jag såg något, medans en av polarna satt med ryggen emot stället jag såg det på, han hade då hört vad jag hade sett. Ingen av oss visste riktigt vad vi såg/hörde, vi visste bara att det var samma sak vi upplevde.
Efter att vi hade legat där ett tag, började negativa känslor och hallucinationer upplevas av oss, vi såg varandras ansikten ändras till hemska skepnader.
Jag fick en slags uppenbarelse, och gjorde en extremt shockad min för att jag kom på något. Precis då vände jag och en polare oss mot varandra när jag hade detta uttryck i ansiktet, jag förvandlades då till en fruktansvärd orm i hans ögon. Han skrek till och var verkligen skrämd från vettet.
I början av rapporten skrev jag om att man kunde se det man fruktade mest, detta tänkte jag inte på att jag skrev, (var i afterglow) senare frågade jag polaren som såg mig som en orm ifall han hade upplevt något hemskt med en orm tidigare. Då berättade han att han hade blivit attackerad av en orm när han var tre-fyra år gammal.
Alla såg varandras ansikten ändras någon gång till hemska syner.
under denna tiden hade en av oss gått upp i skogen ensam, han ville inte umgås med oss.
__________________
Senast redigerad av onegoodspliff 2011-08-14 kl. 14:22.
Senast redigerad av onegoodspliff 2011-08-14 kl. 14:22.
(tex känslor är i stort sätt omöjligt för mig att beskriva nu)
