Citat:
Ursprungligen postat av ilconte
Jag vågar sticka ut hakan och säga alla (ja jag sa alla) har kontakter nog att skaffa sig ett jobb.
Hmm nu ska vi se. Kontakter var det ja...
Mamma, pensionär och fd anställd på Samhall så ingen chans att få jobb där, Jag kvalificerar mig inte dit heller. Hon umgås inte heller med folk, vi båda har fått duktigt med stryk så förtroendet för andra är inte högt direkt.
Pappa: Inte sett på 30 år, så Nej, ingen chans till jobb där heller.
släktingar; nix, "vi" är inte fina nog åt dem, så inga chanser till jobb den vägen heller.
Kompisar: Nix, den enda som ringer mig är min mamma. Har två personer som jag pratar med på nätet, ingen av dem har kontakter som kan leda till jobb.
fd arbetskamrater, umgås inte med någon av dem, mest pga att det enda de påminner om är mobbningen som nästan drev mig till självmord.
Jag har utbildat mig, flera gånger dessutom, t om bytt yrkesinriktning men om man som jag dragits med betalningsanmärkningar och varit sjukskriven pga depression så får man ingen chans. Är jag bitter? Tacka fan för det, jag har försökt allt, det enda jag inte gör är söker jobb som jag vet innebär att jag förvärrar min sjukdom eller mina skador. Efter tretton år utanför arbetsmarknaden så vågar jag påstå att ingen, absolut ingen kommer ge mig en chans att komma in på banan igen. För en del är det inte så lätt att få ett jobb som vissa i tråden försöker påstå. Det är väldigt lätt att stå vid sidan av och komma med käcka tillrop men har ni inte gått en mil i våra skor så har ni ingen förståelse för hur vi har det.