Bistånd finansierar folkmord krig och våld [Fredrik Segerfeldt i SvD]

Ett hårt angrepp på de självgoda politiska etablissemanget utdelas på Svd brännpunkt av Fredrik Segerfeldt http://www.svd.se/opinion/brannpunkt_6368918.svd

Det han skriver är väl det vi alla visste att utbetalningen av pengar till fattiga länder bara skapar mer elände. Skurkarna tar det mesta av det och därigenom kan de lättare behålla makten. Mat används i utpressningssyfte, stöder man inte den lokale krigsherren får man inte ta del av matbiståndet etc

Att sossarna historisk gynnat diktatorer bara de varit vänster det vet vi också.

De ansvariga politikerna kommer inte att ändra på något om inte folk i gemen inser att biståndet motverka sitt syfte, Politikerna vet det redan men de samlar in sympatier för sitt engagemang från det bakom ljuset förda folket. Cyniskt är bara förnamnet. Omänskligt är ett bättre ord.

Moderator-gud, jag har inte postat fel medvetet stoppa in det där det hör hemma men nog tycker jag det är inrikespolitik.

För att verkligheten är ju ju svart eller vit.

Skatt är dåligt/bra!
Bidrag är dåligt/bra!
Subventioner är dåligt/bra!
Lagar är dåligt/bra!

O s v.

Bistånd är ett verktyg, likt den maskin du har framför dig. Bistånd, likt andra verktyg, blir vad du gör det till. Det kan hjälpa eller stjälpa, och i många fall har det stjälpt. Men det har också i många fall hjälpt. Det är lätt att bli hatiskt mot bistånd när det är enbart negativa saker man hör. Det är inte direkt vanligt med artiklar som "barndödligheten har halverats i landet X delvis p.g.a biståndssatningar".

Jag försvarar dock inte SIDA eller socialdemokraternas biståndspolitik. Jag har inte riktigt bestämt mig om vad jag tycker om dem (eller jag är generellt ganska negativ mot dem). Däremot försvarar jag bistånd som koncept, och väl använt så kan det skapa en positiv förändring i denna.

Bistånd är bara pengar, inget verktyg. Pengar kan dock köpa dig verktyg. Synd bara att man inte gör det.

De fattigaste länderna är nästan utan undantag gravt korrumperade. Skall man ge bistånd till de som har det sämst så är man tvungen att verka i dessa länder. Man får också som bidragsgivare vara beredd på att risken att man lyckas är bra mycket mindre än om man ger hjälp till ett land som är ett par pinnhål upp på utvecklingsstegen. Det är stor skillnad på risken med att ge hjälp till en 4;e världsnation som Zaire mot en 3;e världsnation som Sydafrika. Kollapsade stater som Somalia och Afghanistan skall man bara inte tala om.

Att snubben som skrev artikeln måste fokusera på Sveriges bistånd mellan 1976-1986
för att hitta något att klaga på tyder på att del hela funkar alldeles utmärkt nuförtiden.

Sverige är bäst i världen på bistånd, både avseende kvalitet och kvantitet. Det har redan åtskilliga oberoende undersökningar visat.

Det där skitsnacket vill jag se källa på.

tyvärr så är folk svaga och politiker ännu svagare, då blir det så här, något som alla tänkande inser

Ja så är det tyvärr politiker måst lyssna på opinionen det gör dem fega rädda om sin feta stjärtpålats vid köttgrytan och vi måste palla trycket när vi ska lansera en åsikt som inte är main stream. Blan annat det har inneburit att Sd haft så många avhopp.

Vi är värst i världen, vi ger bort mest men kollar minst var biståndet tar vägen. Bara sossar som lever på att administrerar bistådet försvar det. SIDA är infekterat av sossar jag vet en anhörig jobbar där.

Dessutom anlitar de massor av dyra konsulter. Så en stor del av biståndet går till svenska expertkonsulter. Givetvis är de också en aning PK-radikala på ytan men mest intresserad av att få så mycket som möjligt i den egna plånboken, enligt känt mönster.

En betydande del av biståndet borde gå till att sprida demokrati och kristendom på olika nivåer och dimensioner.

Hade fram till i vintras ingen speciell tanke om U-hjälpen. Men efter att ha läst en U-hjälps kritisk ledarartikel i San Diego Union Tribune rörande ämnet så vaknade ett intresse till liv.

Skribenten menade på att U-hjälpen har stjälpt mer än hjälpt de 60år som de rika länderna pumpat in pengar i den fattiga världen.

Skribenten menade bland annat på att U-hjälpen är att skylla för den befolkningsökning utan motstycke vi sett. Vidare så är i stort sett samma länder som då (~1950) var mottagarländer fortfarande mottagare av U-hjälp. Listan kan göras lång.

Jag är idag emot all form av statlig U-hjälp i form av pengar, förutom den akuta humanitära hjälpen. Helvete, vi villkorar bidrag till vår egen befolkning, men att ställa krav på U-hjälps mottagarländer är tydligen för svårt.

Jag menar istället att det statliga bidragen bör bestå av mer stimulerande och konkreta ting, såsom; böcker, pennor, papper, enkel fiske-/jordbruksutrustning.
Dvs saker som negerhövdingar ute på obygden i Afrikas hjärta inte gärna stoppar i sin egna feta, smutsiga ficka.

Sedan kan man givetvis fortsätta med att privat skänka pengar, om man känner för det.
Något som dessutom ger betydligt mycket mer än att bli rånad på pengar genom skatt som sedan passerar genom den tröga statliga byråkratin innan den når till drabbade.

Läste för övrigt någonstans att Zimbabwe/Rhodesia mottagit 60ggr så mycket U-hjälp som Sydkorea år 2000.
Vart befinner sig respektive land idag?