Charles Bukowski fans unite!

I min engelska version från förlaget Ecco från 2002 nämns inget om Hitler. Han säger bara att inte ens "the most horrible person in the world" förtjänar att skita för att sedan märka att det saknas toapapper. Antingen ändrade förlaget detta i denna relativt nya utgåva eller så är det den svenske översättarens egna idé att skriva det där om Hitler. Någon som har en äldre engelsk utgåva och kan kolla upp detta? Episoden då han jobbar som nattstädare på kontor är runt sidorna 150-160 i min version.

Brukar sällan läsa om böcker men efter att ha diskuterat om Bukowski i en annan tråd så kände jag en stark lust att läsa om Factotum. Klockren bok verkligen. Hade glömt ganska mycket från då jag läste den första gången för snart 10 år sedan. Väl värd att läsas igen!

Min Bukowski-samling mäter 63 centimeter...en handfull Awe-Gebers Svenska...en handfull City Lights...två tredjedelar Black Sparrow-utgivna diktböcker..inhandlat/beställt på 1980-talet..Akademibokhandeln Gbg.
Hösten 1980 fanns ett ex av En snuskgubbes anteckningar ( på Svenska alltså ) i skylten på numera avsomnade Sprängkullens bokcafè..Göteborg. Efter lite bläddrande öppnades det en ny hoppfull värld.
Kanske det skulle kunna gå att överleva i det färska underliga 80-talet ändå. Jag var blott 19 år..alla mina musikaliska förebilder hade lagt ner...Ozzy var borta från Black Sabbath...Deep Purple hade inte gjort en bra skiva sen 1973...( inte Uriah Heep heller ) Genesis var slut..
Led Zeppelin var slut..Jethro Tull hade börjat vissna. Sex Pistols hade lagt ner.
(Dock hade jag hittat ett nytt band vars första LP precis hade kommit..Killing Joke !..sedan kom ju Bauhaus , Jesus & Mary Chain , Pogues mfl.)
Författare man läste runt 1980 var Henry Miller , Jan Wolkers , Sture Dahlström , Stig Larsson ( Autisterna ) Anais Nin ( dagböckerna ) Kerouac , Burroughs, Strindberg etc..
Appropå Bukowski...jag har en gammal vän / drinking buddy , som har drygt 2 hyllmeter Bukowski ( inkl biografier etc)

Ja, Factotum måste vara hans stilistiskt mest helgjutna bok. Ett lakoniskt mästerverk från första sidan till den sista.

Min utgåva är från 1982. Där står också "the most horrible person". Men den är brittisk, så fan vet. Bör nog kollas mot originalet på Black Sparrow.
Men det kan ju röra sig om lite kreativ översättning också. Om det inte helt enkelt är ett minnesfel.

Finns en orsak till att ingen över 20 gillar honom: vad finns att gilla hos en värdelös parasiterande ynklig alkis?
Människan har flugit till månen, byggt broar, uppfunnit penicillin och dieselmotorer. Vad har Bukowski gjort? Suttit på en bar och supit och förklarat att det är självbedrägeri att tro på nåt mer. Skulle en förälder vars barn just räddats från säker död säga samma sak till uppfinnaren av en ny hjärtdefibrillator?
En varelse utan samvete och förnuft, en suverän egoist, som alla alkoholister. Inte mer än ett djur. När jag tänker på alla hederliga anständiga medborgare som väser upp till vuxna för att sedan ta hand om sina barn genom hårt arbete och uppoffring och sedan ser detta kräk känner jag bara avsky. Bukowski går på gator han inte asfalterat, kör i bil han inte varit med att bygga och nyttjar sjukvård han inte varit med att skapa, han borde bara glömmas bort som den värdelöse nolla han är.

mm men verkligheten är mångfacetterad, och är -tack och lov- inte enbart befolkad av förnumstiga rationalister med cykelhjälm. Bukowskis förtjänst består i att skickligt, underhållande och igenkännande beskriva en aspekt av den mänskliga erfarenheten. För övrigt får jag intrycket av att du inte läst särskilt mycket av honom - med den karaktärsbeskrivning som du ger.

bukowski hjälpte mer än vad en terapeut gjort

Tillräckligt.
Men jag är inte ensam om min bedömning:
Kanske är min inställning också färgad av det faktum att jag inte kan gilla poesi
(FB) Kan inte avläsa djup i dikter

Men vill du verkligen bara läsa uppbygglig litteratur av oförvitliga, kravmärkta, välanpassade mönstermedborgare med stort A i uppförande? Det tror jag inte.
Buk skriver oroligt bra. Så mycket mer tycker jag inte man kan begära av en författare.

En hårt supande alkoholist var inte Bukowski. Han drack inte så mycket. Alkoholist var han säkert men i verkligheten drack han inte så mycket. Då hade han avlidit decennier innan sin död. Han var en hårt drickande gamäng som skrev underhållande historier. Så mycket söp han om inte.

Om verklig destruktiv alkoholism skrev aldrig Bukowski, men han är rolig att läsa.

p,s eller rolig, tja den som sett verkligheten sett vad alkoholism kan göra håller sig nog för skratt inför hans verk. För dem är Bukowski en posör, en som vill vill sprida ett romantiskt komiskt skimmer. I verkligheten finns inte detta.

Tycker du verkligen att det stämmer? Humor, visst. Men fylleromantiskt skimmer hittar jag inte mycket av i hans böcker

Har du läst Hollywood? Där är han i det stadiet av alkoholism att han har svårt att äta. Detta brukar drabba många alkisar för att magen helt enkelt pajar. Han skriver något i stil med "eating is hard work so we just kept on drinking wine".

Men självklart finns det andra författare som beskriver mer destruktiv alkoholism. Willeford är ett exempel med sin tidiga bok Pick-up.

Klart att magen pajar,men pajar hur? Att ha hård mage eller lös mage om vartannat hänger ihop med alkoholism. Det går i vågor. Kan vara trist och jobbigt men du lever på. Super du rejält så dör du innan 50 (beror på när du börjar supa rejält såklart men säg runt 30-årsåldern) . Lite mindre alkohol runt 60. I annat fall som Bukowski 74 år så drar man ned på supandet och lever längre. Inte svårare än så. Fråga vilken läkare som helst.