Vad tycker du är ett bra sätt att beskriva det »kopplat till« betyder. Är det »som hör ihop med«, »relaterat till« eller något annat?
Det går ofta att formulera sig enklare. I de simplaste fallen skriver man behov av och problem med o.s.v. Men det förutsätter att man tänker till lite. Jag upplever att ”kopplat till” oftast finns i texter som skrivits snabbt och inte bearbetats. Samma sak gäller överanvändningen av slaskprepositionerna av och kring.
Det går ofta att formulera sig enklare. I de simplaste fallen skriver man behov av och problem med o.s.v. Men det förutsätter att man tänker till lite. Jag upplever att ”kopplat till” oftast finns i texter som skrivits snabbt och inte bearbetats. Samma sak gäller överanvändningen av slaskprepositionerna av och kring.
Nu rekommenderar du själv att använda av.
I övrigt tycker jag inte att kopplat till behöver handla om problem eller behov. Det är oftast helt enkelt en förklaring till hur något hänger ihop eller har ett beroende till något.
__________________
Senast redigerad av HerrGickhan 2020-01-13 kl. 15:31.
I övrigt tycker jag inte att kopplat till behöver handla om problem eller behov. Det är oftast helt enkelt en förklaring till hur något hänger ihop eller har ett beroende till något.
Av har förstås användningsområden som preposition. Det behöver knappast poängteras. Jag åsyftade av-sjukan.
Du har rätt i att man kan använda ”kopplat till”. Med måtta. I konsultbranschen missbrukas termen; jag befarar att otyget kommer sprida sig i de bredare folklagren.
Inspel och återkoppling är två andra ord som managementkonsulter använder på tok för ofta, dessutom felaktigt. Stig Strömholm träffade mitt i prick med sin under strecket-essä (200101) om ord att se upp för under 2020-talet.
Av har förstås användningsområden som preposition. Det behöver knappast poängteras. Jag åsyftade av-sjukan.
Du har rätt i att man kan använda ”kopplat till”. Med måtta. I konsultbranschen missbrukas termen; jag befarar att otyget kommer sprida sig i de bredare folklagren.
Inspel och återkoppling är två andra ord som managementkonsulter använder på tok för ofta, dessutom felaktigt. Stig Strömholm träffade mitt i prick med sin under strecket-essä (200101) om ord att se upp för under 2020-talet.
Det hade varit spännande att se några exempel på det felaktiga (olämpliga) användandet. Jag känner nämligen inte alls igen det.
När det gäller inspel är det väl acceptabelt om det inte används hela tiden. Jag kan tycka att inspel är bättre än input.
Det är väl ungefär likadant med återkoppling. Bättre än feedback, men bör varieras med exempelvis återföring och respons.
Just nu är jag irriterad på funktionskläder. Funktionströja, funktionshandskar, funktionstights, etc, etc.
Varför inte sport-, idrotts- eller något liknande som i alla fall indikerar vad det är fråga om?
Är det för människor med funktionsvariationer? Är det kläder man har på functions (dvs (formella) tillställningar)?
Nja, här håller jag inte med. Funktionskläder är inte bara till för sport, man kan vilja ha en funktionsjacka t.ex., även om man bara ska stå i pulkabacken och se på när ens barn åker. Jag uppfattar termen, som att plagget är tillverkat med funktionen i åtanke i första hand, d.v.s. att plagget ska vara varmt eller hålla ute fukt. Till skillnad från andra märken, där kanske det estetiska eller moderiktiga är viktigare. I verkligheten måste man förstås syna plagget i sömmarna, för "funktions-whatever" är ingen skyddad term.
Det beror ju helt på vad man har för ingångsvärden.
Är det en gåta? Vad menar du med ingångsvärden? I mitt fall var utgångspunkten ett ingångsvärde lika med noll. Det vill säga vad jag tycker om orden givet en likartad situation.
Naturligtvis är det så att input inte alltid har inspel som synonym, men då kan nog insats vara ett bättre alternativ.
Är det en gåta? Vad menar du med ingångsvärden? I mitt fall var utgångspunkten ett ingångsvärde lika med noll. Det vill säga vad jag tycker om orden givet en likartad situation.
Naturligtvis är det så att input inte alltid har inspel som synonym, men då kan nog insats vara ett bättre alternativ.
Nej, det var ingen gåta, det var bara mitt kanske något ordknappa sätt att lägga ordet ingångsvärden till listan av floskler att reta sig på. Jag har mest hört statsministern använda ordet inför förhandlingar, så det kanske inte var helt nyligen.
Nej, det var ingen gåta, det var bara mitt kanske något ordknappa sätt att lägga ordet ingångsvärden till listan av floskler att reta sig på. Jag har mest hört statsministern använda ordet inför förhandlingar, så det kanske inte var helt nyligen.
Ok, det var ändå inte helt lätt att räkna ut eftersom du citerade mig.
Tydligen var det 2014 som statsis brukade den termen:
Nej, det var ingen gåta, det var bara mitt kanske något ordknappa sätt att lägga ordet ingångsvärden till listan av floskler att reta sig på. Jag har mest hört statsministern använda ordet inför förhandlingar, så det kanske inte var helt nyligen.
Jag tolkar Löfvens pladder som att han egentligen menar utgångspunkt när han säger ingångsvärde.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!