2004-11-06, 23:06
#1
Konstigt att det inte finns ngn tråd om vår störste kung,dagen till ära?
Gustav II Adolf
Levnadsår: 1594-1632
Regent: 1611-1632
Gift med: Maria Eleonora av Hohenzollern-Brandenburg
Barn: Kristina (blivande drottning av Sverige), Gustav Gustavsson, greve av Vasaborg (utom äktenskapet)
Det läge som Gustav Adolf tar över år 1611 är inte direkt lysande. Krig råder på den ryska gränsen, likaså med Danmark och Polen. Gustav Adolf vänder sig till en början mot Danmark, som anses utgöra det allvarligaste hotet mot Sverige. Fred kan slutas år 1613. Det ryska kriget avslutas med freden i Stolbova år 1617, en mycket bra fred. Under Gustav Adolfs tid förs en mycket expansionistisk politik. Att det svenska landinnehavet vid västkusten är så obetydligt orsakar stora problem ända sedan Erik XIV:s tid. En lösning vore att erövra de danska skånelandskapen och Bohuslän, en ambition som kommer att fullföljas först under Karl X Gustavs tid.
Gustav Adolf ser också stora ekonomiska och militära fördelar med att stänga såväl Ryssland som Polen ute från Östersjön. Vad gäller Ryssland uppnår han sitt mål i freden i Stolbova. Den mycket rika och mäktiga staden Danzigs envisa försvar gör det omöjligt att stänga ute Polen. En kompromisslösning antas i och med stilleståndet i Altmark år 1629.
Under Gustav Adolfs regering kommer den urladdning som Europa väntat på sedan religionsfreden i Augsburg år 1555. Trots freden råder det stora motsättningar mellan Europas protestanter och katoliker. Åren 1608/1609 formerar sig de olika staterna i Tyskland till Evangeliska Förbundet respektive Katolska Ligan, och år 1618 bryter kriget ut i Böhmen. En protestantisk revolution sprider sig mycket snabbt. Upproret krossas i slaget vid Vita berget år 1620 och år 1624 har den habsburgske tysk-romerske kejsaren, som leder det katolska lägret, åter läget under kontroll.
Situationen är på många sätt allvarlig. Konflikten mellan protestanter och katoliker är också en konflikt mellan frihet och förtyck, mellan medeltid och modern tid samt mellan det habsburgska huset och dem som inte vill lyda under den habsburgske kejsaren. De kejserliga är mycket tydliga. Reformationen skall krossas, i första hand i de norra tysk-romerska staterna och städerna men på sikt i hela Europa. Allt skall återgå till det gamla och detta med habsburgarna som envåldshärskare i Europa. De protestantiska staterna ser med förfäran på utvecklingen. År 1625 bildas trippelalliansen i Haag, där Danmark, England och Holland slår sig ihop för att utmana katolikerna. Christian IV drar i fält för alliansens räkning. Företaget slutar med förkrossande nederlag för danskarna och den katolske fältherren Wallenstein kan ockupera hela Jylland år 1627. Endast omständigheter utanför Danmarks kontroll räddar landet från total undergång. Gustav Adolf har tidigt mottagit inviter från trippelalliansen, men man har inte lyckats komma till någon uppgörelse. Gustav Adolf kräver bland annat att få bli överbefälhavare över de protestantiska styrkorna, vilket inte kan accepteras av de övriga på det här stadiet. År 1628 dras svenskarna på allvar in i händelserna. Den lilla men tappra staden Stralsund, som belägras av Wallenstein, anhåller om svensk hjälp. Denna beviljas, svenska soldater insätts i staden och Wallenstein häver belägringen.
Efter stilleståndet med Polen i Altmark år 1629 kan Gustav Adolf på allvar engagera sig i vad han betraktar som den viktigaste konflikten. På midsommardagen 1630 landstiger han med en armé i Tyskland och vårt deltagande i trettioåriga kriget har börjat.
Kriget börjar för svensk del i lågt tempo. De protestantiska furstarna i Tyskland håller sig avvaktande och Gustav Adolf är tvungen att skaffa sig allierade under miltärt hot.
Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632.
De svenska vapnen visar sig vara mycket effektiva. Sedan svenskarna under 1630 och 1631 vunnit ett stort antal mindre framgångar drar det ihop sig till ett storslag vid Breitenfeld den 7 september 1631. Svenskarna vinner en förkrossande seger över de katolska. Gustav Adolfs omorganisation av den svenska armén har skapat en styrka med lättrörliga och eldkraftiga enheter mot vilken katolikerna står maktlösa. Svenskarna får rykte om sig att vara oövervinneliga.
Fram till Gustav Adolfs död vid Lützen går kriget bra för svenskarna och de protestantiska. Gustav Adolf är sannolikt Europas mäktigaste man under tiden närmast före sin död på Lützens dimmiga slagfält den 6 november 1632.
Gustav Adolfs eftermäle är utomordentligt gott. Hans insatser på det utrikespolitiska området, främst förhindrandet av total habsburgsk dominans över Europa, är av utomordentlig vikt för inte bara Sveriges utan hela Europas utveckling. Gustav Adolf gör också mycket betydelsefulla insatser för utvecklingen inom Sverige. Statens förvaltning sköts perfekt med den tidens mått mätt och näringslivet blomstrar. Den skugga som faller över Gustav Adolf tid är att adelns makt stärktes på de övriga ståndens bekostnad samt att skatterna och soldatutskrivningen ofta blev betungande för folket.
Tyskland är under trettioåriga krigets tid splittrat i ca 1 800 självständiga enheter, såväl andliga som världsliga. Kriget går i princip ut på att ha så många betydande delstater som möjligt på sin sida. Genom hela konflikten sluts en mängd pakter och avtal, som inte behandlas i denna sammanställning.
Gustav II Adolf
Levnadsår: 1594-1632
Regent: 1611-1632
Gift med: Maria Eleonora av Hohenzollern-Brandenburg
Barn: Kristina (blivande drottning av Sverige), Gustav Gustavsson, greve av Vasaborg (utom äktenskapet)
Det läge som Gustav Adolf tar över år 1611 är inte direkt lysande. Krig råder på den ryska gränsen, likaså med Danmark och Polen. Gustav Adolf vänder sig till en början mot Danmark, som anses utgöra det allvarligaste hotet mot Sverige. Fred kan slutas år 1613. Det ryska kriget avslutas med freden i Stolbova år 1617, en mycket bra fred. Under Gustav Adolfs tid förs en mycket expansionistisk politik. Att det svenska landinnehavet vid västkusten är så obetydligt orsakar stora problem ända sedan Erik XIV:s tid. En lösning vore att erövra de danska skånelandskapen och Bohuslän, en ambition som kommer att fullföljas först under Karl X Gustavs tid.
Gustav Adolf ser också stora ekonomiska och militära fördelar med att stänga såväl Ryssland som Polen ute från Östersjön. Vad gäller Ryssland uppnår han sitt mål i freden i Stolbova. Den mycket rika och mäktiga staden Danzigs envisa försvar gör det omöjligt att stänga ute Polen. En kompromisslösning antas i och med stilleståndet i Altmark år 1629.
Under Gustav Adolfs regering kommer den urladdning som Europa väntat på sedan religionsfreden i Augsburg år 1555. Trots freden råder det stora motsättningar mellan Europas protestanter och katoliker. Åren 1608/1609 formerar sig de olika staterna i Tyskland till Evangeliska Förbundet respektive Katolska Ligan, och år 1618 bryter kriget ut i Böhmen. En protestantisk revolution sprider sig mycket snabbt. Upproret krossas i slaget vid Vita berget år 1620 och år 1624 har den habsburgske tysk-romerske kejsaren, som leder det katolska lägret, åter läget under kontroll.
Situationen är på många sätt allvarlig. Konflikten mellan protestanter och katoliker är också en konflikt mellan frihet och förtyck, mellan medeltid och modern tid samt mellan det habsburgska huset och dem som inte vill lyda under den habsburgske kejsaren. De kejserliga är mycket tydliga. Reformationen skall krossas, i första hand i de norra tysk-romerska staterna och städerna men på sikt i hela Europa. Allt skall återgå till det gamla och detta med habsburgarna som envåldshärskare i Europa. De protestantiska staterna ser med förfäran på utvecklingen. År 1625 bildas trippelalliansen i Haag, där Danmark, England och Holland slår sig ihop för att utmana katolikerna. Christian IV drar i fält för alliansens räkning. Företaget slutar med förkrossande nederlag för danskarna och den katolske fältherren Wallenstein kan ockupera hela Jylland år 1627. Endast omständigheter utanför Danmarks kontroll räddar landet från total undergång. Gustav Adolf har tidigt mottagit inviter från trippelalliansen, men man har inte lyckats komma till någon uppgörelse. Gustav Adolf kräver bland annat att få bli överbefälhavare över de protestantiska styrkorna, vilket inte kan accepteras av de övriga på det här stadiet. År 1628 dras svenskarna på allvar in i händelserna. Den lilla men tappra staden Stralsund, som belägras av Wallenstein, anhåller om svensk hjälp. Denna beviljas, svenska soldater insätts i staden och Wallenstein häver belägringen.
Efter stilleståndet med Polen i Altmark år 1629 kan Gustav Adolf på allvar engagera sig i vad han betraktar som den viktigaste konflikten. På midsommardagen 1630 landstiger han med en armé i Tyskland och vårt deltagande i trettioåriga kriget har börjat.
Kriget börjar för svensk del i lågt tempo. De protestantiska furstarna i Tyskland håller sig avvaktande och Gustav Adolf är tvungen att skaffa sig allierade under miltärt hot.
Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632.
De svenska vapnen visar sig vara mycket effektiva. Sedan svenskarna under 1630 och 1631 vunnit ett stort antal mindre framgångar drar det ihop sig till ett storslag vid Breitenfeld den 7 september 1631. Svenskarna vinner en förkrossande seger över de katolska. Gustav Adolfs omorganisation av den svenska armén har skapat en styrka med lättrörliga och eldkraftiga enheter mot vilken katolikerna står maktlösa. Svenskarna får rykte om sig att vara oövervinneliga.
Fram till Gustav Adolfs död vid Lützen går kriget bra för svenskarna och de protestantiska. Gustav Adolf är sannolikt Europas mäktigaste man under tiden närmast före sin död på Lützens dimmiga slagfält den 6 november 1632.
Gustav Adolfs eftermäle är utomordentligt gott. Hans insatser på det utrikespolitiska området, främst förhindrandet av total habsburgsk dominans över Europa, är av utomordentlig vikt för inte bara Sveriges utan hela Europas utveckling. Gustav Adolf gör också mycket betydelsefulla insatser för utvecklingen inom Sverige. Statens förvaltning sköts perfekt med den tidens mått mätt och näringslivet blomstrar. Den skugga som faller över Gustav Adolf tid är att adelns makt stärktes på de övriga ståndens bekostnad samt att skatterna och soldatutskrivningen ofta blev betungande för folket.
Tyskland är under trettioåriga krigets tid splittrat i ca 1 800 självständiga enheter, såväl andliga som världsliga. Kriget går i princip ut på att ha så många betydande delstater som möjligt på sin sida. Genom hela konflikten sluts en mängd pakter och avtal, som inte behandlas i denna sammanställning.
