Prefix

Vet någon vart jag kan hitta en fullständig lista med prefix till ord? Hittar en på wikipedia men den är tämligen begränsad!

Kanske Wikitionary har en?

Här är en med engelska prefix, men den funkar i stor utsträckning för svenska också eftersom de flesta kommer från latin eller grekiskan:

http://en.wiktionary.org/wiki/Category:English_prefixes

En indirekt väg kan vara följande. Installera Firefox med svensk stavningskontroll. Då uppträder två filer under \Program\Mozilla Firefox\dictionaries (sv.aff + sv.dic). Den senare innehåller en svensk ordbok i klartext. Filen .aff förklarar koder för hur grundord kan böjas sammansättas etc.

Koderna för ord som kan vara prefix i vidaste mening är / ...XZ. Det är nånting med koderna r och W också, men det kan du kolla. Stora grupper som ord negerade med o- uppträder explicit i listan. Ordet »Ica« kodas som ett prefix så jag får ingen varning av stavningskontrollen för Icanonsens, därför att Ica- är ett så mångsidigt prefix.

... plus några mycket vanliga prefix som lånats in från lågtyskan, t.ex. an-, be- och för-. Ord med dessa prefix utgör nog majoriteten av alla prefigerade ord i svenskan, eller åtminstone en mycket stor del vid sidan av de grekisk-latinska prefixen.

(Men man kan förstås diskutera om det är prefixen som lånats in från lågtyskan i produktivt skick eller om det är orden som lånats in som enheter i svenskan efter att försetts med prefixen redan i lågtyskan.)

TS nöjd! )

Prefix som van- kan ha kommit in via ett obestämt pass i Alperna. Prefixet miss- kan ha rötter borta i den indoeuropeiska språkvärlden. Båda har negativ värdeladdning.

Prefix som för- och veder- har vardera ett par olika rötter i tyskan. Det kan tala för att de färdiga orden har importerats. Som tidigare sagts, det kunde varit önskvärt att våra språkplanerare hade skapat olika svenska prefix för tyska wedder- vs wieder respektive vor- vs ver-. (Här kan jag av okunskap ha blandat äldre och modern tyska.)

Tips till frågeställaren: NE ger ca 110 träffar i encyklopedin på ordet »prefix». De flesta träffarna är egentliga prefix, men där finns förstås träffar på hur prefix förekommer i olika språk och branscher. Söker man på »förled« så får man ännu fler egentliga prefix, men förled kan också stå för första ledet i ett sammansatt ord. Netto blir det ca 100 prefix till.

Här är några exempel inklusive ett fåtal ur egen fatabur (med reservation för felslag):

a- alkoxi- alkyl- allt-i-ett- allväders- alu- amyl- an- andro- anglo- ba- butyl- cis- co- con- di- dia- dis- etno- eu- eury- ex- glacial- in- infra- inter- intra- isopropyl- juxta- kata- kon- makro- metoxi- metro- myo- nitro- nor- o- ob- organo- oxo- paleo- peri- propyl- pyro- retro- sam- seismo- semi- semin- seminarie- sero- seskvi- sexual- små- spräng- stereo- studie- sveko- tio- trans- treo- van- ö- öd-

Samtliga bokstäver kan fungera som prefix: A-barn, B-lag, C-certifikat ... k-värde ...

Regeln att ett prefix inte ska vara meningsfullt som enskilt ord, den håller inte allmänt sett. Ett dia kan stå för ett diapositiv, en dia kan stå för en diabild. Man kan inte diska stereo- som prefix bara för att det kom en sorts teknik där huvudordet -anläggning var underförstådd. Det där förloppet kallas retrogradering. Retrograderat mode blir bara retro.

Det vore intressant att veta om språkvetare av facket ställer upp på samtliga bokstäver som prefix. Prefixet utan huvudord tappar sin semantik helt i till exempel k-. Det torde vara typiskt för ett prefix. Prefix som sveko- bär ganska precis indikation på domän (.se).

Nja... Dessa vill jag nog se som sammansättningar.

Nej, det ställer jag inte upp på av det skäl jag angivit ovan. Skulle p i prefix vara ett prefix då, menar du?

Här och nu noterar jag att ord som börjar med prefix inte kallas »sammansättningar« i språkvetenskaplig jargong. (?) I amatörtermer har jag kallat »pyroteknik« ett sammansatt ord, därför att det är sammansatt av två led. Från nu kallar jag »pyroteknik« för en konstellation med prefix. Man ska inte fastna i sina hjulspår.

Det sista var nog inte ett egentligt missförstånd från din sida. Jag avsåg bokstäver i konstellationer av typen k-värde och P-plats. Däremot är pre- ett prefix i »prefix«

Nej, ord med prefix (suffix etc.) kallas inte sammansättningar utan avledningar. Ord med grekisk-latinska prefix av typen pyro-, mega-, meta- och super- rör sig i gränslandet mellan sammansättning och avledning.

Men gällande P-plats o.d. så är det ett knepigt fall. Jag skulle dock ändå kalla det sammansättning av samma typ som TV-skärm, LP-skiva, mp3-fil, U2-konsert eller vad det nu kan vara. Dessa förleder kan visserligen stå självständigt, men de är ändå inte betydelsebärande morfem i sig (nu kommer väl någon och säger att (en TV) visst är étt morfem, men jag ser det ändå som en förkortning). Sedan tycker jag nog att prefigering förutsätter en viss mer eller mindre regelbunden produktivitet i språket. K- är ju inget återkommande prefix på samma sätt som an-, be- eller re-.

Tja, ordet bokstav är tvetydigt och bör om möjligt undvikas i språkvetenskapliga sammanhang för tydlighetens skull, tycker jag. Men nej, mitt exempel med prefix var tänkt att vara halvt på skoj. Det är dock svårt att skoja a) i text och b) utan smilfigurer. Allt blir så bokstavligt (!) och allvarligt.

Det kan så vara, men sammantaget är bokstäverna faktiskt rätt produktiva. Prefixet a/A är särskilt produktivt. A-lag har två diametralt motsatta betydelser, Chopin skrev i a-moll, A-aktier är en nåd att stilla bedja om. Skattmasen har tidvis äskat A-avdrag på lönen och målaren bör ha F-skattesedel. Q-värde har flera betydelser inom fysiken.

Javisst, bokstav är är egentligen en stav i bok, eventuellt beskuren för att vara informationsbärare.

Nu har jag funderat en hel minut och ändå inte kommit på något enda svenskt ord som börjar på "Ica". Ge mig en ledtråd: Är "Konsum" också listat som prefix?