Varför så lite teknik i svensk fotboll?

Det är ju det som är problemet. Man överskattar betydelsen av fysik och kondition i svensk fotboll. Även om spelarna vore snabba som Usain Bolt och uthålliga som kenyanska maratonlöpare så är fotboll en bollsport och ett lagspel, och ingen spelare i världen kan springa ifatt en boll som passas snabbt inom laget. Och hur snabb man än är så hjälper ju det inte om man inte kan behandla bollen när man väl får den, eller inte kan slå bollen vidare med en vettig passning.

Så futsal på vinterhalvåret och mer ren teknikträning på sommaren, på bekostnad av idioten och andra marinkårsövningar, så tror jag att även Sverige skulle kunna få fram en del bolltrixare. Och förstås att tränarna uppmuntrar egna initiativ mer och inte bara rent taktiskt defensivt tjongande.

Klockrent beskrivet och klockrent att ni sätter in dessa åtgärder. Det handlar inte om att apa efter Barcatrenden och tro att man ska spela som dom, utan det handlar om att nöta in grunderna i spelet fotboll (inte terränglöpning) från tidig ålder. Gick en obehaglig rysning igenom kroppen när jag läste det där om att stå i kö på träning - där sattes verkligen fingret på allt som är fel med svensk fotboll. Även på seniornivå är detta vanligt - well, iaf på den motionsnivå jag själv huserar för tillfället.

En annan sak som bör nämnas är tränares selektion av kritik. En total chanslångboll uppåt helvetet i "pressat" läge möts av glada tillrop - då anses spelaren ha gjort sitt. En spelare som håller i för att skapa en lucka och kanske blir av med bollen en gång av fem får däremot veta att han lever: "SLÄPP BOLLEN!", etc. Återigen, det handlar inte om att någon ska leka Ronaldinho och göra fem gubbar varje gång han får bollen, utan det handlar om att uppmuntra kreativa lösningar och kvalitativt spel längs marken. Precis som du säger, låter man barnen misslyckas i unga år och kanske till och med förlorar en match då och då som en direkt följd av detta så är det ändå värt det i slutändan. Som det är nu avlar vi fram generation på generation av långbollsbrunkare som kan springa mycket och tackla hårt.

Det hela handlar om en mentalitet som utvecklades på sjuttio- och åttiotalet där defensiv 4-4-2 med en släpande forward som nästan blev en 4-5-1 med minst en släpande mittfältare som nästan blev 5-4-1 rådde. Svensk fotboll var som följd av detta fruktansvärt målsnål och tråkig på åttiotalet. Som talande exempel kan vi nämna spelåret 1985 när skytteligavinnarna i Allsvenskan (de var tre det året) vann på vardera tio mål. Året efter, 1986, vann Johnny Bråttom på 13 mål. Jämför det med årets upplaga av allsvenskan där Ibrahim Bangura och Ranegié vardera har 14 baljor när serien vänder.

Svensk fotboll håller på att utvecklas. Problemet är att det tar lång tid innan vi ser det på landslagsnivå eftersom det i mångt och mycket är samma tjejer och killar som huserar i landslaget under hela decennier. Dessa spelare är uppfostrade i efterdyningarna av åttiotalets tråkfotboll där 0-0 var det överlägset vanligaste slutresultatet. Titta därför inte på landslaget om du vill ha en temp på svensk fotboll. Titta istället på klubbfotbollen. Visst, allsvenskan är fortfarande inte någon sambafotboll men det är ljusår bättre 2011 än vad fallet var 1981.

Jag måste faktiskt hävda motsatsen. Satsa all kraft på fotboll och hockey, det är de enda två sporterna som faktiskt betyder något här uppe i norra Europa. Damcurling, bowling och pistolskytte är i min mening totalt meningslöst när vi istället kunde satsat pengarna och talangen på att bli riktigt bra i fotboll och hockey. Nu kan ju det iofs bero på att jag själv personligen är intresserad av ovan nämnda idrotter, men nevertheless. Basketboll, speedway och traktorpulling är bara för jävla tråkigt.

Det gäller för förbundet att satsa hårt mot ett mål såsom hockeyn har gjort. Vi har ju grymma hockeyjuniorer.

Stämmer precis vad gäller att lära sig spela ur situationer.
Vi har i princip förbjudit utsparkar nu på 5-mannaplan då det inte är utvecklande, vid utsparkar på den nivån förlorar man bollen ca 75 % av gångerna. Vi vill i stället att våra killar rullar ut och spelar sig upp genom planen. Samma med inkast, förr fick man alltid höra "kasta framåt" runt planerna. Vi försöker få dem att hitta en fri spelare som har möjlighet att ta emot bollen och börja rulla oavsett var han står.

Mycket annat gör vi för att ge killarna chansen att bli bra fotbollsspelare men grunderna ligger i personlig teknik, passningsspel och rörelse. Sen är det upp till dem att ta chansen.

Japp. Under samma tid utvecklades fördomar att Sverige bara kunde spela fotboll taktiskt. Började ändras under 1990-talet (då man gjorde vissa bra regeländringar mot filmning och maskning, som att förbjuda målvakten att ta emot passning med boll).