2011-07-19, 00:48
#13
Citat:
I en nv-stat finns lagar mot tex. bedrägeri. Om jag lycks få någon att skriva på ett avtal där han lovas miljoninkomster på några veckor förutsatt att han utför något i praktiken är omöjligt (plocka ett ton lingon i timmen) så kan man inte bara, med lagens hjälp, häva avtalet men också kräva skadestånd av bedragaren.
Ursprungligen postat av LibertAMOR
Hallå där!
Vet inte om ni har varit lika oinsatta i den här s.k. ''bärplockar-frågan'' som jag, men den var ju ändå en riktig het potatis i fjol. Av en händelse så satt jag och lyssnade på statlig (tvi!
) radio när jag körde bil häromdagen och då var det i alla fall ett program(länk: http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=4123387) om just detta.
Kontentan där var väl ungefär att dessa människor utnyttjas av bärföretag och annat genom att luras hit i tron om att tjäna fantasipengar, men när de kommer hem är de istället skuldsatta över öronen. I anställningsavtalen kunde det t ex. stå att bärplockarna skulle få 17 730 kronor i månaden, MEN bara om de plockade minst 95 kilo lingon eller 60 kilo blåbär per dag!
Jaja, tänkte bara höra vad ni rent spontant har att säga om det här?
En del jag har pratat med har faktiskt sett det som taskigt av bärplockarna att först ingå i avtal och sedan vilja ändra det och ha krav om pengar tillbaka. Men här är det människor från väldigt fattiga länder och man utnyttjar helt enkelt deras okunskap för att tjäna pengar.
Det jag undrar mest över är väl egentligen hur ni ser på att staten skulle kunna gå in och lägga sig i ett avtal som två parter redan har kommit överens om, som i det här fallet?
Vet inte om ni har varit lika oinsatta i den här s.k. ''bärplockar-frågan'' som jag, men den var ju ändå en riktig het potatis i fjol. Av en händelse så satt jag och lyssnade på statlig (tvi!
) radio när jag körde bil häromdagen och då var det i alla fall ett program(länk: http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=4123387) om just detta. Kontentan där var väl ungefär att dessa människor utnyttjas av bärföretag och annat genom att luras hit i tron om att tjäna fantasipengar, men när de kommer hem är de istället skuldsatta över öronen. I anställningsavtalen kunde det t ex. stå att bärplockarna skulle få 17 730 kronor i månaden, MEN bara om de plockade minst 95 kilo lingon eller 60 kilo blåbär per dag!
Jaja, tänkte bara höra vad ni rent spontant har att säga om det här?
En del jag har pratat med har faktiskt sett det som taskigt av bärplockarna att först ingå i avtal och sedan vilja ändra det och ha krav om pengar tillbaka. Men här är det människor från väldigt fattiga länder och man utnyttjar helt enkelt deras okunskap för att tjäna pengar.
Det jag undrar mest över är väl egentligen hur ni ser på att staten skulle kunna gå in och lägga sig i ett avtal som två parter redan har kommit överens om, som i det här fallet?
Om däremot villkoren är mycket svåra att uppfylla med resultat att inkomsterna blir mycket mindre än tänkt, så är det upp till den som skriver på ett avtal att ansvara för följderna.
Man skall inte låta sig duperas av mediamurvlarnas emotiva skitprat. Det finns ingen anledning anta att bärplockarna är okunniga dumma offer, de vet nog ganska väl vad de ger sig in på.
