Svårt att öppna käken. Visdomständerna?

När jag öppnar upp munnen så att jag får 3cm mellan tänderna så känner jag en spänning som gör det svårare att få upp munnen mer. Det är inte svårt att få upp munnen mera, men det tar emot (och känns lite) vilket ger obehagliga tankar.

Om jag öppnar munnen så mycket jag kan så känns det som att käkbenen "rullar över" kindbenen som är precis framför öronen.

Visdomständerna va?

Det låter som att det är visdomständerna. När mina växte, så fick jag knappt in ett pekfinger i käften och smärtan var outhärdlig. För att reducera smärtan, köp Ipren eller någon annan värktablett och placera dessa där dina tänder växer. Det har en bedövande effekt.

Lycka till.

Jag har haft liknande problem flera gånger, men då var det att mina halsmandlar svullnade upp och bildade bölder i halsen. Gick till läkaren flera gånger men fick höra det gammla vanliga "det är nog ett virus, drick mycket vatten och vila."
Gick dock ner 7 kg på 1 vecka eftersom jag bara kunde öppna munnen så att mitt lillfinger fick plats så kunde inte äta något.
Så jag åkte till akuten där dom såg direkt att jag hade bölder och tröck in en stor spruta i halsen på mig och drog ut all var. Inte så mysigt.
Detta hände flera gånger efter också men då fick jag penicillin vilket hjälpte. Till slut så vart jag tvungen att operera bort halsmandlarna då jag fick halsbölder 9 ggr på 2 år.

Tog du bort visdomständerna sen?

Nepp. Jag uthärdade smärtan och dom är kvar.

Kan du "öppna käken" ordentligt nu?

Kunde du inte öppna pga smärtan, eller tog det mekaniskt stopp liksom? För mig så tar det emot mekaniskt.

Det tog bara stopp, jag kunde inte öppna käften. Kändes som en spärr i truten. Där tänderna växte gjorde det ont.

Kan du öppna truten problemfritt nu då?

Ja. Käften var "låst" i kanske 4-5 dagar innan låset stegvis började lätta. Då livnärde jag mig i princip bara på smörgåsar och soppa. Du kommer nog att överleva utan att behöva gå till tandläkaren, det jobbiga ligger i irritationen av att man inte får upp käften. Sedan smärtan förstås. Men så farligt var det inte, vad jag vill minnas.