Varför måste staten låna pengar till bankerna?

Varför kan inte banker drivas av rika privatpersoner med egna pengar utan att låna från riksbanken(skattebetalarna)? Säg att nån är miljardär och starta en bank så kan han låna ut sina egna pengar. om det kommer en finanskris och lånet inte kan betalas tillbaka så skulle inte skattebetalarna drabbas. Vore inte det bra?

Kolla på zeitgest filmerna, du kommer att förstå!

Det normala är att de inte lånar av Riksbanken.

Förstå vad? Det är som att säga att man ska läsa X-men för att förstå mutationer.

Kan du förklara? Vart kommer bankernas pengar som lånas ut till t.e.x bolån ifrån i så fall? Hur kommer det sig att riksbanken räntehöjning/sänkning påverkar bankernas räntor mot privatperson? Vem lånar pengar av riksbanken om det inte är bankerna?

För att kunna styra räntan så ser riksbanken till att banksystemet saknar "lite" pengar. Sedan går man in som utlånare på marginalen på denna lilla saknade del. Detta är dock en väldigt liten del av bankernas totala inlåning, normalt i storleksordningen enstaka miljarder (om jag minns rätt). Riksbanken lägger in och utlåningsräntan med ett litet mellanrum för att ge bankerna incitament att låna av varandra inom denna räntekorridor.

Dvs, ditt bolån kommer inte från pengar som lånats av riksbanken (annat än den lilla marginella delen).

Bolånet skapas som nya krediter när lånet tas (dvs, bokföringsmässigt så ökar både inlåningen och utlåningen i banksystemet med nya lånets storlek), och behöver alltså inte motsvaras av några riksbankspengar (monetär bas).

Skulle du kunna förklara mer ingående, vilken är högst? Hur stort mellanrum? Hur skapar det incitament för dem att låna av varandra? Räntekorridor?

Mina frågor kan säkert framstå som dumma men är nyfiken och vill lära mig. Thanks!

Nu är jag ingen superexpert, och någon annan (Gromph?) kan behöva rätta mig i detaljerna, men :

Riksbanken sätter en reporänta (Säg 2% som idag). Detta är räntan på de pengar Riksbanken lånar ut på veckobasis. Normalt är en sådan repa på några få miljarder.

Den bank som får ett inlåningsbehov över natten (dvs kortare än repans tid) kan låna på reporäntan + 0.5% av riksbanken (2.5%).
Den bank som har ett överskott över natten och alltså behöver "förvara" dessa på riksbankskontot över natten får reporäntan - 0.5% (1.5%) av riksbanken.

Så om överföringar mellan olika bankers kundkonton leder till en obalans där överskott och underskott uppstår så har alltså bankerna ett incitament att komma överens om en ränta för utlåning mellan varandra som ligger nånstans i intervallet 1.5% - 2.5% (för över natten). Och för längre tidsperioder hamnar räntan troligtvis någonstans strax under reporäntan mellan bankerna.

När bankerna börjar bli rädda för kk hos motparten, och motparten inte har lämplig säkerhet att erbjuda riksbanken så kan dock saker hamna utanför dessa parametrar ändå förstås...

Bla bla bla..

Vad det skall krånglas till då..

Bankerna får stöd eftersom de i verkligheten inte har täckning för det som de lånat ut eller handlat med.
Har de 100 kr i cash kan de låna ut många gånger fler påhittade pengar eller krediter som det kallas.
De mindre kan tillåtas gå omkull men om de växt sig för stora så innebär en konkurs en systemrisk om man skall tro beslutsfattarna. Men reglerna skall tydligen ändras.

Tack för att du tar dig tid, det uppskattas

Du skulle nog behöva krångla till det lite för din förenklade uppfattning är helt felaktig. Du kan ju börja med att kolla i en banks balansräkning.