Översvämning bra för ekonomin?

BNP mäter värdet av vad som produceras under ett år. Vill du att det ska mäta något annat så får du väl verka för det, eller ta fram ett nytt mått.

Hur mycket vet du om keynesianism egentligen? Känns mer som att du använder det som ett skällsord för allt du tycker är dåligt. Framför allt så verkar du ha dålig koll på vilka tidshorisonterna är på olika typer av åtgärder.

Keynesianerna påstår att översvämningen är bra för "tillväxten". Men hur är det bra för "tillväxten" i ett företag att dess varulager och maskinpark förstörs? Om det är "tillväxten" i nån godtycklig variabel i deras statistiska tabeller som de pratar om, så borde de förtydliga det. Annars utgår man ju ifrån att det är tillväxten av välstånd som avses. Och det är ju faktiskt det som de ärligt syftar på! De begriper inte bättre.

Utveckla gärna!
Du insinuerar ju att du skulle veta bättre än mig, så redogör gärna för det där med "tidshorisonterna". Kan ju inte vara så svårt att göra för dig som förstår det så bra, eller hur? Du kan ju börja kortfattat och översiktligt.

Problemet med BNP är att politiker och ekonomer tillskriver det så mycket mer än vad det egentligen är. BNP mäter varken välfärd eller ekonomins egentliga tillstånd så det borde ha avskaffats för länge sedan.

Problemet med keynesianistiska ekonomer faktiskt använder sig av broken window-felslutet allt för ofta. Exempel: http://en.wikipedia.org/wiki/Military_Keynesianism

Varför skulle man vilja veta välfärden när man letar efter BNP-siffror?

Jag är ingen expert men innan andra världskriget var det lågkonjunktur och massarbetslöhet. Jag har svårt att ser att denna lågkonjunktur hade vänt till en lika stark högkonjunktur utan andra världskriget. Jag påstå inte att det är bra och mitt påstående gäller bara de som haft turen att överleva krigen. För de som dog är det naturligvis inte bra men de som överlever kommer till ett dukat bord.

Jag ser ett mönster att vi idag kommer att få sämre pension/levnadsstandard jämfört med våra föräldersgeneration trots att vi inte haft ett världskrig på länge. Sedan första världskriget har välstånd/levnadstandard ökat trots(eller tackvara) 2:a världskriget har människorna(de som haft turen att överleva) haft det bättre kontinuerligt men nu vänder det samtidig som vi på ett bra tag har sluppit ett 3:de världskrig!

Jag vet inte om jag är den ända som känner likadant men jag tycker folk avfärdar hans uttalande lite väl fort

Kan det vara så att man under en lång utbildning i ett ämne faktiskt sätter sig ner och studerar hur samhället fungerar? Tror ni han gissar? En stor del av makroekonomi handlar just om att analysera effekter av händelser och bland annat studera huruvida just broken window problem och liknande fenomen, typ Ricardian Equivalence. Jag är 100% säker på att även Hans Jørgen Whitta-Jacobsen är väl medveten om dessa begrepp, och har dessa med i sin beräkning.

Att komma med kommentaren "är inte detta Parable of the broken window?" känns lite som att frågan en professor i fysik huruvida han har räknat med gravitationen när han ger en hastighet som krävs för att få en satellit i omloppsbana.

Dessutom tycker jag det är fånigt att tro att en professor i ekonomi inte är väl insatt i begreppet BNP; vad det betyder och vilka begränsningar det har. När han säger att det är bra för ekonomin menar han givetvis att folk i slutändan tjänar på det, inte bara att "tillväxten" ökat.

Huruvida han har rätt eller inte har jag inte en aning om, men ska det falsifieras/verifieras så görs det inte genom att posta ett youtube-klipp. Det bästa sättet att få veta hur han arbetat/tänkt är givetvis att fråga honom:

http://www.econ.ku.dk/Faculty_And_St...profile_id=133

Edit: Ser att han är författare till en bok jag haft i flera marko-kurser under mitt masterprogram; Introducing Advanced Macroeconomics: Growth and Business Cycles . Helt ok kursbok!

Edit 2: Mailade honom nu, vi får se vad han säger...

@Carma jag tror en stor del av upsvinget efter WWII tillkom pga att konkurrenter bombats sönder och de ganska avsevärda teknologiska förbättringarna inom industri och maskinteknik som ägt rum under denna period. Jag tror inte att själva den materiella förstörelsen bidrog med något alls (annat än för BNP, som ju är oviktigt i den verkliga världen).

@hirolau du verkar tycka att ekonomi är en vetenskap, där man ställer upp hypoteser, gör förutsägelser och testar dem mot verkligheten, med peer review och falsifierbarhet och allt det där. Så är det inte. Det närmaste det kommer är en slags beteendevetenskap, men de bedriver inte forskning, mig veterligen, ens inom detta. Eller jag kan ha helt fel, finns det några teorier inom detta "forskningsområde"?

Edit: ett av mina problem med "forskning" inom makroekonomi är att det t.ex. är omöjligt att ha en kontrollgrupp, man vet vad som hände när man gjorde X men man vet inte vad som hade hänt om man inte gjort X, så man vet alltså inte om X var upphovet till förändringen.

Det vill man inte men politikerna sätter BNP=välfärd.

Vi får väl se vad han svarar, men tills dess tror jag följande kan tjäna som en förklaring.

Olika människor går omkring med olika axiom. Därmed kan dom föra rationella resonemang och änd komma till helt olika resultat.

I det här fallet tippar jag att Hans hans gelikar anser att följande "är bra för ekonomin":
* Det är bra med stigande BNP
* Det är bra med ökande sysselsättning. (T ex fler producerade arbetstimmar).

Ur det följer t ex att det är bra om jag och min granne köper (av varandra) tjänsten att gräva en grop och fylla igen den, så är det bra. Människor med andra axiom ser bara onödigt arbete utfört.

Översvämningen kommer med största sannolikhet att leda till mer utförda arbetstimmar. Kanske tom hopplöse Hubert och oduglige Osvald kallas in tillfälligt för att göra några arbetstimmar. Därmed ökar sysselsättningen.
Och med största sannolikhet ökar BNP. Det kan ske genom att M1 omsätts snabbare. Alternativt så ökar M1. T ex genom att försäkringsbolag utnyttjar kreditutrymme eller belånar en tillgång.

Således var översvämningen bra för ekonomin (enligt givna bivillkor).

Att översvämningen orsakar skadegörelse och värden förgås ingår inte i deras ekvation. Nu kan någon tycka att det är fantastiskt korkat. Det är dock inte mer korkat än att "det är bra för ekonomin" när folk kasserar något fungerande och köper nytt. (Något de flesta gör). Ny soffa, ny bokhylla, ny TV, etc.

Depressionen var som djupast under världskriget! Miljoner män bodde i tält. Miljoner kvinnor slet på fabriksgolv istället för att uppfostra sina barn. Mat och andra basvaror var ransonerade. Folk dog som flugor.

Men, keynesianerna skiter ju i den där lilla grejen som heter "verkligheten". Dessa idioter registrerar bara att statistikan BNP ökade, och förväxlar denna triviala bokföringsdefinition med "bra ekonomi".

Värdet på BNP-variabeln steg därför att politiker planekonomiskt dikterade att en stridsvagn är värd summan av allt som förbrukats för att kunna tillverka den. Den fritid och det välstånd som därmed försakades bokförs inte i de tabeller som ligger till grund för planebyråkraternas BNP-skattning. Om soldatens dagpenning halveras, så fördubblas soldatarbetets produktivitet! Se här, det står ju så en gång skrivet svart på vitt, i kolumn 3. Tänk, att en skrivbordsnörd är en bättre general än självaste Napoleon...

Därför föreslog keynesianerna sommaren 1945 att USA-staten borde fortsätta bygga slagskepp och stridsvagnar. De är ju så värdefulla. Det står ju så skrivet här ju. Och männen borde fortsätta bo i tält i leran, för det skapar ju så mycket välstånd ju.

Hitler sa att den största lögnen är den som är lättast att gå på, för det krävs så stor fantasi att föreställa sig att nånting kan vara så totalt tvärtom mot verkligheten. Och det var nog keynesianismen som han hade i åtanke då. Dagens professorer i makroekonomi är de allra dummaste människorna i världen. Helt jävla urblåsta ur huvet.

EDIT:
Nä, Mein Kampf skrevs ju före Keynes lanserade sin dårskap, så inspirationen gick uppenbarligen åt andra hållet...

Den avgrundstora skillnaden är dock att en människa vill byta ut sin soffa för att hon vill det! Hon värderar den andra soffan högre än den förra. Hennes värden ökar alltså av att genomföra bytet. Värdet är ju subjektivt (eller har det kommit nån newsflash från LHC att fysikerna identifierat objektiva subjekton-partiklar nu?)

Ingen byråkrat eller nationalsocialekonom KAN ha någon som helst kunskap om hur Stina värderar två olika soffor. Eftersom den informationen inte existerar, så är rationellt beslutsfattande i ämnet kategoriskt uteslutet. Värde kan uteslutande skapas genom att låta Stina göra sitt eget val, för hon är den enda i hela världen som kan använda sina subjektiva värderingar. Om en översvämning förstör båda sofforna så reduceras uppenbarligen hennes valmöjlighet och därmed minskar människornas välstånd.

Nu får vi ju vänta på svar från Whitta-Jacobsen men; jag tror inte det än antaganden om vad som är bra som skiljer, utan antaganden om hur verkligheten ser ut som leder till olika slutsatser. De du tror att Hans och hans gelikar anser vara bra för ekonomin är bara absurt. Jag har aldrig hört någon ekonom tycka det, bara Österikare som säger att andra ekonomer tycker så för att försöka göra skillnaderna mellan skolorna större.



Som sagt, jag tror visst det ingår i deras ekvation. Har snabbt tittat igenom den lärobok jag har av Hans och jag hittar INGEN modell eller teori som inte skulle ta hänsyn till det. Sparande och kapitalstocken är viktiga faktorer i alla försök till modellera ekonomin. Vem har sagt något annat?


Mycket sant, det är också därför det finns så mycket debatt om vad som är rätt eller fel. I efterhand går det aldrig att veta hur välden skulle sätt ut om något annat inträffat.

Mycket av nationalekonomi handlar dock just om att försöka komma runt det problemet. Trots att vi bara har en verklighet, kan vi säga något om den? Värt att notera är också att nationalekonomi är så mycket mer än finans och räntepolitik. Det finns grenar där det inte alls är svårt att sätta upp experiment och testa på ett sätt som mer liknar tex fysiken.