Vad är verklighet?

naturen och fysiken är det enda verkliga. Om Naturen och fysiken kan skapa levande ting som tänker och skapar nya fantasier,föreställnigar och idevärldar så blir dessa också verkliga eftersom de faktiskt existerar i levande tings hjärnor, utöver idevärldarnas ursprungssynapser och neuroner.

Japp. Olika nivåer av verkligheter inbäddade i varandra.

Vad är egentligen verklighet? Vad är verkligt?

Är det verklighet när man drömmer? Du kan känna, smaka, skapa och förstöra. Allt är möjligt och du vet oftast inte själv om att du faktiskt drömmer!

Är det verklighet när man trippar på lsd, eller nån annan hallucinogen? Man upplever ju allting som verkligt, man kan ta och se och känna och höra, använda kroppens alla sinnen. Men är det på riktigt?

För er som har sett Matrix. Är verkligheten den "riktiga" världen, där robotarna har tagit över? Eller är Matrix-världen den riktiga, där alla lever sina liv glatt ovetande om vad som verkligen finns där ute?

Om man ser en film eller spelar tv-spel, och "flyr verkligheten". Vad händer då?

När man dör, förutsatt att vi lever i verkligheten: Kan man omöjligt hamna i en verklig värld då?

Jag hoppas ni förstår hur jag menar. Vad är det som säger att den världen vi lever i är verklig. Är det dom fysiska lagarna som vi kan bryta när vi drömmer eller trippar eller bor i Matrix eller dör? Eller är det för att vi alltid återgår till just den här världen, och att allt annat bara är temporärt? Det jag mest av allt vill veta, är vad som skiljer verklighet från dröm(verklighet?), då jag ska göra ett grymt arbete om det! Ta en sexdröm till exempel, då känns ju allting jävligt verkligt! Man kan ju till och med fysiskt komma i brallan av den stimulans man får från en "overklig" värld, eller dimension eller vad ni nu vill kalla det. För stunden är det riktigt jävla verkligt, det är då en sak som är säker.

Diskutera!

Vems verklighet? Det finns ingen yttre gemensam verklighet som alla uppfattar på samma sätt. Vår verklighet är ett hopkok av våra sinnesintryck och hur vi tolkar dem. Vi uppfattar bara ett litet fragment av allt som finns att uppfatta, våra sinnen döljer mer än de avslöjar.

Tre blinda män känner på en elegant och förklarar vad en elefant är. -En elefant är platt och sladdrig, säger den som känner på örat. -Nej en elefant är lång och rund och böjlig, säger han som känner på snabeln. Mannen som känner på betarna säger, -Ni har fel båda två, en elefant är hård och glatt.

Det går aldrig att få grepp om hela verkligheten, vi ser bara vår egen del av den och den kan ses på många olika sätt.

Men vi som ser ser ju hela elefanten. Är inte det verkligheten lite mer komplett av de blinde som känner delar?