Albert Camus: Fallet

Inga diskussioner om denna bok så jag tänkte starta en, mest för att jag inte alls fattade vad författaren ville ha sagt i slutet:


Nån som nyligen läst boken och kan tolka dessa rader? Jag fattar nada, kanske för att jag läst nästan hela boken, lagt undan den och sedan läst de sista sidorna efter en veckas uppehåll. Jag fattar alltså vad författaren vill ha sagt i det stora hela, men det är de sista raderna som jag behöver hjälp med. Jag hade samma problem med Främlingen, jag förstod hela boken, varenda mening, men sen kommer slutet som en kalldusch. Killen har verkligen en fallenhet för antiklimaktiska slutplädderingar.

Jag hoppas att du får ett givande svar, men jag måste ändå meddela att du ska vara glad som förstod resten av boken, ty jag personligen fann den svår redan ifrån start. Jag har den dock i bokhyllan, men jag tänkte först ta mig an Främlingen.

Nä alltså jag trodde att jag skulle bli missnöjd med den efter att ha läst Främlingen, men på många sätt är Fallet en sorts förlängning av den förstnämnda boken -- vi stiftar i själva verket ännu närmare bekantskap med Camus' protagonist. Den är skriven som en sorts bekännelse, väldigt rakt på sak till skillnad från Främlingen där mycket vilar på vad som sägs och vad som i själva verket menas. Huvudkaraktären i Främlingen är inte lika (själv-)analytisk som huvudpersonen i Fallet.

I alla fall så blev jag positivt överraskad av Fallet. Den var egentligen lika bra som Främlingen, men jag föredrar den sistnämnda, mest pga handlingen.

Det var ett par år sedan jag läste den, så jag kan mycket väl minnas fel, men det här är vad jag tror:

Jaha ja, ok det verkar logiskt. Jo, jag ska ta an mig Landsflykten och Riket snarast...