Nostalgi: När man hyrde spel förr

Ja precis...Jens berättade att i början fick folk reda på hans hemnr och ringde honom mitt i natten,och på julafton när de hade fått sina spel och hade kört fast

När man i framtiden berättar om Nintendo Klubben för sina barn och förklarar att om man fastnade i ett spel så försökte man först ta sig vidare genom att försöka om och om igen i 48 timmar, sedan gå till skolan och be om råd där och sedan återigen nöta i 48 timmar, för att sedan om det inte går ändå RINGA till något som hette Nintendo Klubben för att be om råd. De kommer ju knappt tro en. Lika stenålders som Stumfilm på bio för oss.

Men jäklar vad glad man blev när man väl tog sig vidare.

Ångesten som uppstod när man fastnade i ett spel man hade hyrt var inte att leka med den heller.

När man alltid satt hos polaren och lirade snes spel och bad polarens farsa snabbt översätta introstoryn på engelska för att man bättre skulle förstå..

Hehe! Det var ju verkligen så! Våra barn kommer ju med all sannolikhet att fråga: "Asså - var ni efterblivna på den tiden eller?"

Tekniken går fram med en sån hisklig fart att man själv knappt kan tro det!

Det var väl ganska billigt att hyra spel, har för mig att det kostade drygt 40 kronor o hyra ett spel till Playstation 1.

Nu kommer jag inte heller ihåg exakt vad det kostade men det var relativt billigt vill jag minnas. Hur som helst det var tider!

Rena fyndet, var jag på väg att skriva tills det slog mig att det var ungefär vad det kostade att hyra spel på den tiden som jag gjorde det, det vill säga på NES och SNES-tiden.