Tror troende på Gud, eller har de precis som ateister ingen tro på Gud?

Låt oss se om följande resonemang är sunt. Ni får gärna peka ut vari dess brister ligger, om där är några sådana. Jag har bara flyktigt funderat över ämnet och skriver nu ner det här så att vi tillsammans kan komma till rätt med det.

Jag ska först behöva göra reda för vissa begreppsliga distinktioner.

Låt oss utgå från att tro är en föreställning i en människas medvetande om att något förhåller sig på ett eller annat sätt. En föreställning har därför ett innehåll, en modell över ett tillstånd i världen. En tro är en tro att p. För att underlätta ska jag använda den lingvistiska och logiska strukturen i satser (vilka har möjlighet att spegla både föreställningar och värld). Där p kan uttryckas i en sats där något prediceras om något subjekt. Exempelvis,
:

1) På Flashback (subjekt) diskuteras det religion (predikat)

För att en tro ska kunna hållas måste det finnas en förståelse för satsens delar, därför att i en föreställning ligger en förståelse. Du kan ha en tro som du inte vet om, men du kan inte ha en tro som inte är begriplig. Exempelvis är det inte tillgängligt att ha en tro på

2) ga i sjup x la

därför att det inte är begripligt (även om vi inte talar om medveten tro). Ett sådant uttryck har inget kognitivt innehåll. En tro måste ha ett kognitivt innehåll.

Att ha en tro innebär alltså att tro att p, där p har ett kognitivt innehåll.


Nu, vilket kognitivt innehåll har p om p ersätts med uttrycket "Gud"? Kalle tror att "Gud".

Jaa, först måste vi göra skillnad på uttrycket "Gud" och begreppet "Gud". Om du tror på uttrycket "Gud", tror du blott och enbart på bokstäverna, eller talet, G-u-d, i den ordningen - dess ljud som kommer ur dina läppar eller formas inne i ditt huvud, eller den svärta du ser på ett papper. Uttrycket "Gud" måste ha ett svarande begrepp för att din tro ska kunna vara något annat än tron på uttrycket. För att kunna tro att "Gud", måste "Gud" ha ett kognitivt innehåll. I annat fall kan du inte hålla en sådan tro.

Vilken sorts begrepp är då "Gud"?

Finns det något begrepp om Gud som både är koherent (logiskt och lingvistiskt) och begripligt (en modell som kan svara mot verkligheten) och samtidigt satisfierar vad "Gud" ska uttrycka? Jag har aldrig stött på det, och jag förstår helt enkelt inte vad det är ni troende tror på.

Tror ni på "Gud" eller har ni liksom ateister inte någon tro på "Gud"?

Jag tror själv att ni inte tror på "Gud" i den betydelsen alls, utan att "tro" i ert fall beskriver en hållning. Exempelvis, hållningen att söka efter "Gud", eller hållningen att älska din nästa, eller hållningen att hålla mitzva, eller för somliga hållningen att kriga med de som inte har samma hållning som du. Jag tror alltså inte att den specifika utsagan "Jag tror på 'Gud'" uttrycker någon tro utan att den snarare uttrycker ett beteende. Det är en talakt för att bekräfta en hållning du har inför den som lyssnar.

Och om ni tror på "Gud" i meningen att tro på vadsomhelst annat, så tror ni på något som inte kan svara upp mot definitionskraven för "Gud" (och således tror ni inte på "Gud") som exempelvis att tro på att "Gud är oändligheten", men oändlighet är ett matematiskt begrepp, och Gud kan ju inte vara ett matematiskt begrepp. Ni vet alltså inte vad som menas med "Gud" alls, är vad jag tror. Och jag förstår inte varför ni bråkar med ateister om detta då det inte är så att ateister tror att icke-p samtidigt som ni tror att p. Ingendera av er har någon som helst aning om vad Gud är, så ingendera av er kan varken tro att p eller tro att icke-p. Snarare är det så att ateister inte har någon tro alls på något alls av denna sort, och det har inte ni heller. Men ni har en önskan om att begripa därför att ni vill närma er Gud, och ni tror på sådana fullt begripliga saker som att om man är god så får man leva för evigt, eller om man försöker tro på Gud så lever man för evigt. Men begreppet "Gud" självt, ja, det har ingen någon aning om vad det är och du kan inte tro på något du inte har en uppfattning om.

Både troende och ateister har därför ingen som helst tro på något sådant som "Gud". Det är helt enkelt inte en tro som man kan ha, det är inte en tro som är kognitivt tillgänglig. Hade ni haft en uppfattning om begreppet Gud hade ni inte behövt teologer som ännu inte har kommit fram med något begripligt att kunna tro på när man säger att man tror på "Gud".

Så vad tror religiösa på då?

Att vi inte kan definiera Gud betyder inte att vi inte tror på "Gud", bara att vi inte vet vad/vem det är.

Byt ut "Gud" mot "Högre makt" så kanske det låter bättre.

Ni har inget begrepp som ni kan ställa i en tillfredsställande utbytbarhetsrelation med namnet Gud. Eftersom ni inte har detta begrepp har ni ingen tro på Gud, och frågan om hur man ska avgöra huruvida Gud finns eller ej är överflödig då ingen vet vad som menas. En "tro" beskriv därför olika hållningar och beteenden.

Högre makt betyder ingenting. Menar du att att familjen som bor i lägenheten ovanför mig är Gud? Eller att Fredrik Reinfeldt är Gud eftersom han är högre i hierarkin än mig?

Denna bild kan summera min tro. Alltså tror jag väl på någonting, vilket inkluderar ingenting.

http://oi53.tinypic.com/5bxszk.jpg

Fast det tillfredsställer väl inte? Det är logiskt möjligt att det finns en maskinintelligens ute i universum som vet allt. Din definition är för vid och kan alltså inte svara mot satisfieringsvillkoret.

Tycker det du skriver påminner om ignosticism och håller med dig; begreppet gud är helt meningslös!

Det stämmer bra (jag utgår dock inte från Ayers verifikationism). Och jag vill vara så fräck och säga att då det inte finns något begrepp om Gud som uppfyller de villkor som krävs att det är så att det inte finns någon som tror på Gud. Både ateister, teister och ignocister har alla inte "tron att p" eller "tron att icke p", de har har istället inte "tron att icke p eller tron att p", alltså, de har ingen sådan tro alls i egentlig mening då det inte finns något sådant att tro på som har ett kognitivt innehåll. Att säga att man tror bör därför analyseras i dess form som talakt för att bekräfta en attityd och en hållning (båda vilka varierar beroende på bakgrund) snarare än att det förstås som en tro på något som har ett kognitivt innehåll.

Vad vi ska tvista om gällandes religion för individen och för samhället måste därför ändras helt i ljuset av detta.

Om ingen sagt det till dig förut så låt mig bli den första: TS du är en utbildad idiot.


Du kommer få träffar Gud snarare än du tror, då kan du ju dra samma raddad du precis drog här, kommer bli ett sant nöje att se dig stå och stamma samma smörja inför tronen, om du ens får yttra dig men jag hoppas verkligen det för det vore klockrent att se dig stå där och stamma med denna utbildade idioti, "you're not real you are just a figment of my imagination".

Romans 1:22 Professing themselves to be wise, they became fools,

klockren beskrivning av dig själv TS
Men återigen, du är en utbildad idiot, du påminner en hel del om Dickie Dawkins.

Tillåt mig vidare att kontra din smörja med detta:
Finally, “Moron” Proves Bible True!
http://64prn.org/2009/03/01/finally-...es-bible-true/

Grabben du är ett kosmiskt skämt.

Du har helt rätt att jag inte kan byta ut min gudsbild/gudsupplevelse mot ett "begrepp som [jag] kan ställa i en tillfredsställande utbytbarhetsrelation". Fast det är inte ett kriterium för att tro på gud. Möjligtvis kan du uppleva att det är ditt kriterium, fast då det inte delas med kristna förefaller det tämligen meningslöst.
"Jag är den som är" säger Gud till Moses. Redan för tusentals år sedan tog alltså en av bibelns författare upp den här problematiken. Moses (eller författaren) ställde inte ett vidare definitionskrav då, och jag gör det inte heller idag.

Varför inte? Jag tycker att det är ett helt legitimt krav. Rent vettigt, till och med.

Självklart, notera att judendom och islam förbjuder avbildning av gud. Jag ser det som att "författarna" uteslutar tanken om att vi människor kan ens föreställa oss vad en gud är. Tyvärr så valde kristendom att skita i det, och har lyckats lägga ett kors eller Jesus på överallt dom har lyckats att få tag på.

Men som sagt, verkar som det var meningen att Gud skulle inte kunna ens vara något vi kan föreställa oss för abrahamitiska religioner.

Du bemöter inte någonting jag säger överhuvudtaget så jag förstår inte varför du sätter in en flinande smiley i slutet av ditt inlägg då du inte åstadkommit någonting.


Om du inte har ett begrepp för Gud beskriver din tro inte en tro såsom att du tror att så och så, utan det beskriver en serie attityder och hållningar. Om tro innebär att "tro att p", måste p vara tillgängligt att tro på, och så länge det inte är det kan du inte ha en tro att p. Du tror alltså inte på "Gud" såsom du tror att "en sköldpadsfärgad katt sitter på köksmattan".