Att få kunskap om hur jag får tillgång till största möjliga summa pengar eller svar på universums alla frågor tror jag är högst överskattat. Att vara rik säkerställer inte lycka och att veta hur universum kom till behöver jag inte nödvändigtvis få ut något av. Vad gör jag sen när jag vet att gud finns/inte finns? Försöker övertyga alla om det?
Vill jag ens leva efter att ha fått reda på "allt"? Livet kanske känns en aning förutsägbart och deprimerande då? Varför veta vad som händer efter döden när vi alla ändå kommer hamna där till slut? Eller vill jag kanske veta hur jag undviker döden.. Men hur kan jag veta om det verkligen är det jag VILL?
Jag tror inte att vi själva vet vad vi vill veta, ungefär som att vi egentligen inte har en aning om vad som gör oss som lyckligast i livet. Så det är nog det jag skulle fråga; vad är det jag vill veta? (Och då menar jag att denna "svars-givare" skulle veta vilken fråga och vilket svar jag själv skulle anse få ut mest av). Och som följdfråga skulle jag såklart vilja fråga den frågan
Men eftersom man bara får veta EN sak skulle jag då hamna i ett dilemma.
Jag skulle iofs kunna säga "Ge mig kunskap om det jag vill veta". Det kanske skulle funka. Eller något i stil med "Hur säkerställer jag största möjliga lycka i mitt liv?". Sen är frågan om jag skulle kunna hålla mig till den "lycko-mallen" jag fått, för om jag gör precis som jag blir tillsagd skulle jag alltid tänka "Tänk om jag hade gjort
så istället".
Mitt svar är helt enkelt; jag vet inte vad jag skulle vilja veta. Antagligen skulle jag väljaatt få en liten "hint" i rätt riktning för största möjliga lycka. Sen får livet leva sig självt
Ignorance is bliss.
