Citat:
Ursprungligen postat av Stoltpojk96
Tja, paniken börjar krypa sig inpå då man knappt fattar halva Kemi A sakerna och provet är imorgon.
Hur ser man/ vet man skillnaden mellan en kovalent bindning och en jonbindning?
Vad är en redoxreaktioner?
Hur beräknar man "Delta H" i entalpi uppgifter?
Vad är entalpi och entropi?
Kovalent bindning förekommer oftast mellan ämnena som finns i högra delen av periodiska systemet, t ex syre med kol (koldioxid), syre med väte (vatten) eller kväve med väte (ammoniak). Jonbindningar hittar du i form av ett ämne med låg joniseringsenergi och ett ämne med hög joniseringsenergi. I Kemi A är det allra vanligaste att man tar upp ett ämne i grupp I och II (Cl, Ca osv) som binder med ett ämne i grupp XVII (F, Cl osv).
Ska man generalisera på Kemi A-nivå kan man säga att:
Jon: Metall–Ickemetall
Kovalent: Ickemetall–Ickemetall
Redoxreaktioner är reaktioner där man räknar på ämnens oxidationstal. Ett tips är att du lär dig mer om hur man tar fram oxidationstal ifall du inte kan det vid det här laget eftersom de är ganska lätta när du väl får grepp om det.
ΔH hittar du genom att leta upp H (utan Δ!) för två tillstånd och subtrahera (det du får i slutet) – (det du har i början). H i sin tur måste du troligtvis slå upp om du inte får den angiven i uppgiften.
Både entalpi och entropi är ganska svårdefinierade begrepp men man kan beskriva entalpi som ett mått på värme (temperatur är bara en skala som anger hur mycket ett termodynamiskt system är benäget att överföra energi till ett annat). Vid en reaktion med ett visst ΔH beskriver du mängden värme som frigörs i reaktionen.
Ifall ΔH är positivt innebär det att:
(det du får i slutet) – (det du har i början) är större än 0. Alltså krävs det värme och reaktionen är endoterm (sker i ett kylskåp).
Ifall ΔH är negativt innebär det att:
(det du får i slutet) – (det du har i början) är mindre än 0. Alltså frigörs det värme och reaktionen är exoterm (sker i en bensinmotor).
Entropi är ännu mer abstrakt, men man kan säga att det anger graden av oordning i ett system. Till exempel ifall du har två rum A och B som är kopplade till varandra och fyller Rum A med Gas A och Rum B med Gas B kommer de till en början ha en uppdelad andel av Gas A och B och då är systemet mer "ordnat" dvs har låg entropi. Efter ett tag kommer dessa två dock diffundera på så sätt att de två gaserna är jämt utspridda över de två rummen. När detta händer är oordningen och entropin hög. Bra att veta är att alla kemiska reaktioner och alla fysikaliska skeenden i universum strävar efter högsta möjliga entropi (det är lättare att stöka till i huset än att städa upp!).
Både entropi och entalpi har också termodynamiska definitioner som behövs för att man ska kunna räkna på dem men jag tror inte att det är Kemi A-nivå direkt.
