Paradox?

Om man tror på någonting som är naivt, men förstår att det naiva man tror på är naivt. Är det fortfarande naivt att tro på det då?

Jag vet att det låter konstigt och den är säkert felaktig på något sätt. Säg gärna vad som är fel isåfall

Är det en paradox? eller är jag helt ute och cyklar?

Om jag har förstått det rätt så menar du problemet med att tro på något som man inser är naivt/anser vara naivt?

Det kan man nog.
Alla har väl varit olyckligt kära någon gång, då tror man ju på något plan att man ska kunna få den där tjejen, men man fattar ju samtidigt att det är nästintill omöjligt.
Man förstår det naiva, men kan inte sluta tro.

Eller så är det precis tvärtom.

Att naivt är något som betraktaren definierar, inte som aktören definierar.
Med andra ord, den som är naiv kan inte förstå att den är naiv, eftersom naiv är något en utomstående definierar någon som.

Antingen eller.

Eller?

Akademisk filosofi --> Filosofi

/MOD

Skulle säga att man då är medveten om sin naivitet. Eller något.

Att någon är naiv, vill säga att man är oreflekterad. Har man naiva föreställningar om världen, då vill det säga, att man har oreflekterade/dåligt reflekterade föreställningar. Om man är medveten om detta och man fortfarande vidhåller sin tro, så är det ju början till en icke-naiv tro. Nu är ens föreställningar kanske osofistikerade. Jag tror att alla har massor med naiva föreställningar, och endast vissa, tröga individer inser inte, att ideerna är naiva. Vi kan inte ha fullt utvecklade analyser av allt vi går och tror - vissa saker måste tas för givet, andra kan man endast nudda på överfladen (alla kan inte vara experter i allt). Men man ska då vara så pass reflekterad, att man inser sin felbarhet. Att ha naiva föreställningar om ett område, är inte samma som att vara naiv, och de naiva föreställningarna är endast problematiska om man ignorerar bättre vetande eller seriösa skäl att anta att man tar fel.

Får tillägga:

Att ha en naiv tro på något, är inte samma som att det är naivt att tro, men tror man något, som är naivt att tro, så har man ett epistemiskt problem. Men om vi ska ha en seriös diskussion, så ska vi insnävre vad vi menar med naiv. Det kunde lätt gå hän och bli en filosofiskt relevant diskussion om vad som krävs för att en tro är rättfärdigat, vart gränsen går mellan epistemiskt acceptabla föreställningar och irrationella föreställningar etc. Och svaret på frågorna du ställt beror på, vad vi närmare förstår vid att en "den tro är naiv" och "det är naivt att tro att". Jag kan tänka mig någon säga det förre och mena, att ens teorier (el.likn.) är odetaljerade och kan utbyggas. Att de inte har genomgått en noggrann utformningsprocess. Men jag kan också se det som något likt påståendet "den tro är barnslig i förhållande till alternativerna, och man ska vara obildad eller naiv för att tro den", så att tron tilläggas egenskapen av att vara obegrundad eller kanske löjlig i sig själv. Lite så att han som tror det absorberar något av denna negativitet - att tron på det som kallas naivt kvalificerar en som naiv. I så fall håller mitt före inlägg inte riktigt.

Jag skulle nog säga att reflektionen förtar naiviteten.
Det är inte längre naivt att tro på det naiva då jag själv inser det naiva i denna tro. De må vara irrationellt men det är ju många av våra mest omhuldade trosuppfattningar.
Ta som exempel det från Aristoteles berömda "Akrasia", förmågan att medvetet handla mot vårt eget intresse.
I och med att vi förstår att handlingen skadar oss men likväl väljer just denna handlingsväg kan vår handling inte tillskrivas naivitet. Det är nog mer, som du är inne på, fråga om en paradox.
Det mest paradoxala exempel jag kan komma på är människan som väljer att ta sitt eget liv som hämnd på omgivningen. Totalt irrationellt men likväl inte helt ovanligt.

Förlåt för den "sena" bumpen men kan någon förklara till mig grundlig vad paradox är? I lekmanstermer helst, och ja, jag har sökt i google och wikipedia men inte blivit så mycket klokare

såhär säger wiki


mao så ställer man en hypotes(teori) som inte överensstämmer med vad det sunda förnuftet säger? eller har jag fått det hela om bakfoten? någon med konkret exempel?

http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6gnaren Här har du ett exempel hoppas att det hjälper.