Stefan Molyneuxs sekt/kult

Okej, jag kanske var lite otydlig. Jag menar mer åsikter om vad man bör göra; vad man inte bör göra är ju såklart viktigt att poängtera i vissa frågor.

Vem har inte åsikter om vad man bör göra, liberal eller ej?

Jag tycker inte någon bör använda droger men det är inte samma sak som att jag anser att det ska vara olagligt, liberaler kan ha åsikter om allting precis som alla andra skillnaden är att liberaler för det mesta inte vill tvinga alla andra att leva som man själv tycker.

Jag tycker folk bör använda droger, med måtta. Det är bra för själen, det är kul.

Jag förstår dock inte hur Molyneux syn på att vi inte väljer våra föräldrar är ens en åsikt om vad vi bör göra, det är en iaktagelse om någonting av ett faktum.
Tänk om vi kunde välja våra föräldrar, om vi kunde ha konkurrens i uppfostran. Fast då vinner nog Charlie (and the Chocolate factory)

Det finns en växelverkan mellan libertarianism och en snäv version av kulter i U.S.A.. Det är inget som bara gäller Molyneux utan är en allmän tendens. Den moderna konspirationskulturen är kult-lik, och ledande personer som Alex Jones utger sig för att vara konstitutionalister, vilket förstås intresserar både konspirationsnissar att ta efter detta, och konstitutionalister att anamma en del av konspirationsnissarnas tänk.

En del tror ju att forskningen om klimatförändringar är en forskar-konspiration av män och kvinnor i labbrockar, och håller man så hårt på det uppvisar man snart sekteristiska tendenser. Fast det är något man måste göra då det utgör ett allvarligt hot mot stabiliteten i tron att frivilliga kontrakt inte kan leda till onda konsekvenser. Det är en typiskt sekteristiskt skyddsmekanism om man betraktar det som ett beteende inom en sammanhängande trosföreställning.

Fast jag tror verkligen inte att man kan gå så långt som att säga att libertarianism är kultlikt. Andra rörelser har sina problem, och den rörelsen har det problemet att den hamnat i en sådan växelverkan.

Det är inte lika illa i Sverige, även om man kan se svaga tendenser. .

När det gäller Molyneux finns det nog tendenser till in-group/out-group beteenden som liknar hur det fungerar i sekter/kulter.

Inte för att jag är konspirationsteoretiker på något vis, men det är långt mer hälsosamt än den blinda tillit vi har i Sverige. I Sverige skulle folk gå med på vad som helst bara en person i staten sa att han hört det från en vetenskapsman. Vi skulle kunna göra så galna saker som att kastrera handikapadde och mentalt sjuka i försök att utrota sjukdomen och tjäna kostnader för staten. Faktum är, det har vi gjort.

Det är bättre att vara komplett galen och tro helt absurda saker om hur elak staten är än att totalt lita blint på allting som tilldelas än ifrån härskare.

Den Svenska kulturen har dock mycket värre element. Den marxisitiska kulturen, baserad på sociologins kritiska teori, där man ställer grupper emot varandra och offerförklarar alla som är del av en grupp som är sämre stälda - baserad på helt galna kvalifikationer som vilken ras, kön eller välstånd ens föräldrar föddes i. Kritiserar man detta synsätt eller reformerna för att lösa dessa problem som inte ens existerar, ja då är man omänsklig, man är rasist eller någonting annat lika absurt. Som att nyliberaler vill att folk ska svälta på gatan, hur ofta dyker inte den frågan upp på denna forum? Varje dag säkert. Det är ett resultat av vad som är helt galet i den Svenska kulturen. Denna form av segmentering och denna form av rättighetsfascism kombinerat med jämstäldhetsidioti är långt farligare än att tro att staten dödar folk. Jag finner den långt värre och även mer konspiratiorisk, som att alla ifrån en rikare klass sitter och smider planer om hur man ska fucka upp det för folk som är fattigare eller annorlunda. 9/11 och bildenberggruppen-konspirationerna är långt vettigare än denna konspiration, men medialt och verbalt accepterar vi fullständigt när folk gör sådana absurda uttalanden i detta landet.


Jag tycker etatister är sektmedlemmar. Ser inga större skillnader mellan en tillit på statens suveränitet och religiös övertygelse (traditionen för staten och härskares suveränitet ligger t.om. i religionen). Fattar inte vad som ska menas vara sektliknande med att vara emot rådande helgalna ordning. Ingen har ens kommit med någon specifik kritik överhuvudtaget i tråden, bara lösa påståenden och breda generaliseringar.

Jag tror snarare att varför man kallar Alex Jones och Stephan Molyneuex för sektledare är för att de har andra axiom. Axiom som strider emot de rådande axiomen vars logiska slutpunkt är totalitär stat. Det förstår inte de flesta som följer marx (åtminstone kulturellt), vilket är de som raporterar och styr media.

Anledningen till att de blivit så stora är att efterfrågan finns där ute på folk med alternativa vettiga idéer. Folk är less på social-liberal media, så har det varit i mer än 20 år. Tyvärr har inte riktigt Sverige vaknat upp till detta ännu men vi har alltid varit efter i den politiska sfären så det kommer nog tids till.

Jag håller med om en hel del som du säger gällandes tillståndet i Sverige. Men vad som sker är att när pendeln gått så långt åt ena hållet går den lika långt åt andra hållet om man tänker på det sättet du ger uttryck för i ditt inlägg. Det sätts en så stor press och isolering att man anammar väldigt radikala och lika dåligt understödda idéer* (fast åt andra hållet) som de som samhället nu uppvisar. Det är ingen intellektuellt sund skepsis det ger uttryck för utan kommer sig av olika psykologiska och sociologiska mekanismer - det är därför somligt av det speglar hur det fungerar i en kult.

Jag tror inte denna växelverkan mellan liberaler/libertarianer och konspirationstänk är nyttig alls.

* Som 9/11 eller "klimatbluffen"

Det här med att det finns håll och en pendel håller jag dock inte riktigt med om. Lagom är i princip som objektivitet, det existerar inte i politik och den myten måste dö. Antingen gör man på ett sett eller något annat, att kategorisera det och kalla en sak extrem och en annan för ej extrem tror jag fötts ur tvåpartisystemet (vilket vi alltid haft i Sverige, den som tror annorlunda vet inte att demokrati är 51% vs 49%) där allting ska ligga mellan två poler av de svenska politiska partierna eller åtminstone vara liknande deras förslag.

Att det är inte är intellektuellt sunt håller jag med om, men politik drivs sällan av intellektualitet. Då skulle vi redan ha anarkokapitalism. Vad den drivs av är känslomässiga strömmar, av politikens vindar, av karismatiska personer (som Molyneux). Vad är dock de värsta som kan komma av skepticismen gällande klimatförändringar? Vi gör vad vi borde göra (i princip ingenting). Vad är det värsta som sker av att man tror på 9/11? Vi gör en riktig undersökning vilket man borde gjort från början. Vad är det värsta som sker om man man tror på Bildenbergerkonspirationen? Ja man har en viss fientlighet till enormt rika människors inflytande på politik. Allting är ändå ganska hälsosamt.

Ställt det i kontrasten till att införa planekonomi, att införa mängder av regleringar, att höja skatter att ha inkomstfördelning. Allting med förödande konsekvenser. Får vänstersidan (även miljövänstersidan) igenom sina förslag kommer människor dö i massvis, helt i onödan. För mig är det lite som att vara rädd för evolutionsförnekarna eller religiösa. Det gör ingen egentlig skada jämfört med stateister som ersätter sin religiösa tro med etatism och förespråkar saker som venusprojektet och total miljöfascism.

Jag är då såklart mer rädd för konsekvenserna av den intellektuella oärlighet som kommer av tillit till staten jämfört med vad jag är med den som kommer ifrån skepticism. Jag tycker snarare problemet är hur det förmedlas i media. Som att det är helt okej att vara för statlig kontroll av ekonomin men tror man inte på evolution är man för puckad för att bli president. För mig är det helt absurt och jag tror det är ur just detta som mycket av alternativ media har kommit att födas, och således även inkorporerat de som har en hel del fel i sina frågor.


Håller med att det till viss mån diskvalificerar liberaler (vad är skillnaden från libertarianier?) i de frågor de har rätt i att ha människor i samma rörelse som förespråkar rent trams.

Däremot menar jag att just den månen av skepsis är positiv. Att vara så fientlig till statens agerande är hälsosam. Det är bra att inte tro ett skit staten säger och att tro att allting görs av elaka motiv. Tillit till staten är däremot livsfarligt men är allmänt accepterat, t.om. av flertalet (riktiga) liberaler som argumenterar emot detta.

Zeitgeist och Venusprojektet är ju tajjt sammankopplade så din jämförelse mellan vänstermänniskor och konspirationsteoretiker är smått motsägelsefull.

Molyneux är i detta som i allt annat en extremist, läs essän som deamon3.14 länkade till. Det är uppenbart att han tar denna tanke, precis som många andra av hans tankar, till en punkt där det blir destruktivt och tragiskt.


Att högst medvetet och faderligt guida sårbara tonåringar enligt ovanstående är att betrakta som stört. Lägg till att den "logiska" morallära han refererar till dessutom från ett filosoiskt perspektiv är ett skämt så adderas ju lite extra tragik till det hela.

Jag gillar grabben Molyneux men det är vissa saker som jag stör mig på b la det här med föräldrarskap.

I artikeln så får iaf jag för mig att han talar om riktigt usla föräldrar som fysiskt och psykiskt misshandlar sina barn och att förespråka att man ska klippa banden med sina föräldrar om de har varit genuint usla tycker jag är helt rätt. Det finns ingen vits att hålla kvar en relation där man själv lider.

Men senare i artikeln så får jag intrycket att det gäller i stort sett alla föräldrar och menar han det, så är han ju ute och cyklar.

Tycker det här med föräldrarskap har blivit jävligt upp-haussat de senaste 10-20 åren. Man behöver inte prenumerera på Vi föräldrar i två års tid innan man skaffar en knodd. Va fan, är man hygglo mot ungen så löser det sig, det är fan inget Apolloprojekt! Det är som att göka, man kan det intuitivt, det är inbränt i generna, det är bättre att lägga tid och energi på sådant som man inte per automatik kan.

Ska bli kul om 20 år när hans dotter klippt banden med honom och berättar i medierna hur hemsk hennes uppväxt var med en pappa som alltid skulle ha rätt!

Svar på topic, nä grabben är ingen sektledare men han han har en del jävligt konstiga ideér om föräldrarskap, psykologi och psykiska sjukdomar.

Sa jag att de inte var sammankopplade? Klart de är, och det är rent nonsens. Men till skillnaden ifrån konspirationsteorierna på högersidan är Venusprojektet långt mer skadligt för människor. Deras lösningar på sina vanföreställningar är globalt slaveri och total förstörelse av välstånd och utveckling. Lösningen för högerns konspirationsteorier är undersökningar samt mindre statlig och korporatistisk makt.


Fast jag har redan läst bloggposten deamon3.14 länkade till, innan han ens postade den här.

Vad är destruktivt och tragiskt med att överge föräldrar som behandlar en dåligt? Sen är det väldigt lätt för dig att bara kalla saker extremism och sedan bortförklara det. I mina ögon är det extremism i din irrationellitet och framförallt i din oförmåga att lyssna och ta till dig information. Varenda liberal på detta forum har totalt demolerat de korkade idéerna du framför om sociala kontraktet, men inser du det eller ändrar du dig? Nej, för du är helt hjärntvättat i någon form av lagom och mellanvägs-religion som inte har något grund i någonting annat än din personliga identitet och estetiska uppfattning om världen.

Att ta en tanke och gå till dess logiska slutsats är på något vis extremism i dagens bisarra samhälle. Tänk om samma perspektiv las fram i naturvetenskapen. Skulle jorden då vara oval? Jorden nästan i centrum av universum? Evolutionsteori halvt sann?
Vad fan är bra med en mellanväg när den ena vägen är dålig och den andra bra?

Klart jag inser att folk tycker man är extremism, men ingen kan komma med vettiga motargument. Så jag har hellre rätt än passar in, att du inte tycker detsamma är ganska självklart.


Jag är jätteglad att jag inte uppfostrades på det viset. Problemet här kan bestå i två saker, den enda är att folk blivit uppfostrade relativt väl som diskuterar detta, eller att de blivit uppfostrade på ett dåligt vis utan att inse det. Jag hade då i varje fall inte auktoritära föräldrar, mina föräldrar indoktrinerade mig inte i någon religion, filosofi eller ideologi, de slog mig inte, de missbruka inte sin makt över mig. Men det är ett faktum att de flesta föräldrar beter sig på detta viset, speciellt i USA är det normalt att man slår sina barn, då ska man brytar relationen.

Jag förstår inte riktigt vad som är extremt med det. Men så är ju du dummare än spån också och total går ner på knä för att ta det i baken i en annan missbrukande relation med staten. Du ser inte ens hur missbrukande denna relation är utan har spenderat hela din flashback-karriär att komma med besynnerligt dålig kritik emot frihetsideologi. Jag tycker faktiskt på allvar att etatister är sjuka i huvudet, det är någonting fel på människor som stödjer total ekonomisk förstörelse, slaveri, ofta även krig och folkmord. För att sedan vända sig om och vara så fientlig på ekonomiskt välstånd, firhet och fred.

Sen fattar jag inte vad som är faderligt med Molyneux, är alla här precis 18 fylda eller är det bara jag som ser att han är enbart några år äldre än mig och beter sig snarare i min mening som en lite mer underhållande bekant. Fattar inte riktigt vad fadersfiguren kommer ifrån.

Hans Herman Hoppes filosofiska teorier om naturrätten är knappast mer skämt än någon annan "bevisad" moral-lära. Visst är epitemologisk nihilism det ända vettiga, de ger oss dock ingenting, Hans Herman Hoppes filosofiska teorier (vilken Moluyneux är väldigt likartade till) ger oss en fredlig filosofi som har en koherentism och logik till sig i grunden.