Egoistiska föräldrar till sjukt barn?

Usch vilken hemsk situation.. Det kan ju faktiskt vara så att den ena föräldern är drivande också medan den andra inte riktigt vill/orkar. En man i vårt bostadsområde tog livet av sig, de hade en gravt handikappad son och han kunde inte överge sin familj men han orkade inte stanna kvar heller. Det är sådan tragik.

Klart att man vill kämpa för sitt barn men jag anser inte heller att samhället ska betala. Fattiga föräldrar som inte får ett banklån och där barnet har möjlighet att bli friskt med behandling utomlands bör däremot få hjälp, anser jag.

Emotionellt måste man ju kämpa för ett litet liv och det kan ju vara berikande också, att ha ett handikappat barn men med iskall logik så är det bara att förlänga lidandet. Men vi kan ju aldrig frångå det emotionella och humana så man kan bara ha förståelse för föräldrarna..

All rationellt tänkande försvinner när desperationen och paniken sätter in hos en förälder som håller på att mista sitt barn.
Nu kommer jag inte ihåg hur gammalt barnet är, tror de blir värre ju längre barnet lever.

Men för att vara helt ärlig så är det alltid lättare att försöka få någon annan att ta ansvaret, speciellt om det är i Sverige.
Om de nu är så desperata och fattiga får de väl helt enkelt göra något drastiskt, tanten kan ju prostituera sig, även gubben också för den delen.
Annars kan de alltid råna någon, en kriminell Syrian i Södertälje t ex.
Men att skattebetalarna ska stå för det anser jag vara helt fel.
Detta kan inte belastas samhället då dessa pengar behövs till de inavlade nybyggarna !