Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Vad skulle finansbolaget New Century tjäna på att låna ut en summa kontanter och sedan sälja lånet till samma pris till en investmentbank..? Det ser ut att bli noll i förtjänst.
Hmmm2, jag får en flashback när jag ser det. Var det inte för dig jag visade att man kan betala tillbaka en skuld större än mängden kontanter + ränta med ett mynt. Och du då, för att rädda dig ur det, hävdade att man inte fick köpa varor och tjänster för kontanter.
Nåväl, varför skulle inte New Century kunna få ersättning för sitt arbete? Jag förstår inte hur du tänker. Dom tar ut en avgift för sina omkostnader. Uppläggningskostnad är ett exempel på en sådan avgift.
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Det verkar som du i dina inlägg gärna vill hoppa över det allra första steget i värdepapperiseringen. Nämligen incitamentet för upphovsmannen (originatorn), som är det företag som initialt genom den normala verksamheten genererar ett stort och någorlunda säkert nettoinflöde av pengar. När det gäller bostadskrediter är originatorn en bank.
New Century Financial Corporation var en "real estate investment trust that originated mortgage loans in the United States". Inte en bank.
Jag visade tidigare i denna tråd hur skapandet av ett bostadslån genom att emittera en obligation kunde göras utan att någon bank var inblandad. Om du menar att något där är fel/omöjligt visa då vad det är. Kom inte bara och påstå att en bank skapar lånet, när jag har visat att det kan göras utan bank öht.
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Värdepapperisering av bankkrediter för bostadsköp går till så här :
1. En bank skapar krediter till bostadsköp genom FRB. Banken är alltså upphovsman/originator.
2. Banken säljer sedan en grupp sådana kreditavtal med dess potentiella inkomstmöjligheter till ett specialföretag (SPV) eller till en investmentbank.
3. Investmentbanken ger i sin tur ut obligationer för att betala banken, och har därefter rätt till "the cash flow", dvs alla räntor och amorteringar från låntagarna/bostadsköparna.
4. Köpare av obligationerna är huvudsakligen andra banker, försäkringsbolag och pensionsfonder.
Banken (originatorn) har i och med försäljningen av kreditavtalen snabbt skaffat sig ett rejält tillskott i kassan, och har dessutom inte längre kvar de ursprungliga krediterna i sin balansräkning.
Det där stämmer inte.
New Century skulle i teorin kunna ta ett lån i bank för att ge bostadsköparen.
Dock skulle New Century amortera av det omgående när de sålt lånet till Lehman.
Dvs situationen för banken är här identisk med innan New Century lånade.
Att låna via utgivning av obligation påverkar inte M1. Något mitt exempel visade mycket tydligt genom att någon bank inte ens var inblandad.
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Svenska förhållanden, Lars Nyberg, vice riksbankschef (2004):
"De svenska bostadsinstituten lever redan idag under en så strikt lagstiftning att de kan betraktas som någon form av specialföretag (SPV) i en värdepapperisering.
Så mycket som omkring 40 procent av all utlåning till allmänheten förmedlas via bostadsinstitut som i huvudsak finansierar sin verksamhet genom att emittera obligationer och certifikat på värdepappersmarknaderna. Marknaden domineras av fem bostadsinstitut som tillsammans står för omkring 99 procent av all upplåning. De fyra största bostadsinstituten är dotterbolag till någon av de fyra största svenska bankerna medan den femte, SBAB, ägs av staten.
(...)
Det är inte heller ovanligt att bankerna som äger bostadsinstitut köper obligationer emitterade av konkurrerande bankkoncerners bostadsinstitut. Det beror på att de egna institutens obligationer inte är möjliga att belåna i Riksbanken medan innehav av obligationer emitterade av institut som inte tillhör den egna koncernen är det. Detta har bidragit till att bostadsobligationerna till stor del ägs av bankerna"
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=13393
FRB är alltså på flera sätt inblandat i obligationsmarknaden. Dels är en bank ofta originator, dels kan banken "köpa" andra bankers bostadsobligationer genom att emittenten på sedvanligt sätt begåvas med en kredit skapad ur intet i bokföringen. Och dels använder banker i Sverige andra bankers bostadsobligationer som säkerhet vid lån i Riksbanken.
Frågan som dryftades gällde bostadsobligationer i USA, och hur det gick till när bobubblan där skapades.
För Sverige går numera bolån vanligen genom en bank. Banken kan sedan låna upp via utgivna obligationer. I det här fallet finns naturligtvis obligationen i bankens balansräkning.
Men i USA-fallet är det inte så eftersom det inte är någon bank inblandad. Det är poolen som lånar genom obligationen (och anlitar ett service company för att ta in räntor som sedan går till obligationsinnehavaren). Stor skillnad.
Den som har svårt att förstå att upplåning genom obligation inte påverkar M1 kan begrunda fallet när en obligation förfaller och låntagaren ersätter den med ett banklån. Då ökar M1 med motsvarande storlek.
