Kan påpekas att sedan DisInfo-artikeln om Evola skrevs har ytterligare ett även hans viktigaste efterkrigsverk,
Cavalcare la Tigre getts ut i engelsk översättning av Inner Traditions med titeln
Ride The Tiger. I denna bok diskuterar Evola efterkrigstidens realiteter i ljuset av Nietzsche samt ägnar ett större antal sidor åt att kritisera existensialismen.
Det ideala förhållande till den moderna världen (eller närmare bestämt efterkrigseuropa) och dess politik som Evola propagerar för i
Cavalcare la Tigre - vad han kallar apoliteia - lär ju också ha rönt en hel del kritik från just italienska nyfascister på grund av dess inställning till politisk aktivism.
Jag håller med dig Ezzelino om att Evola ägnar väldigt lite utrymme åt att knyta sina idéer till konkreta historiska exempel. Det har nog mycket att göra med hans betoning på Traditionens transcendenta väsen men har nog också lite med att göra att han inte verkar ha varit så oerhört insatt i historia, förutom möjligen den italiska halvöns. När Evola väl för fram historiska exempel på ideala förhållanden blir det förutom referenser till det antika Rom och ghibellinerna ofta väldigt luddiga referenser till förhistorisk civilisation typ Atlantis eller Hyperborea. Hans religionshistoriska kunnande och insatthet i esoteriska traditioner världen över är desto mer imponerande.
Vet du om det finns några passager i hans böcker som visar att Evola trodde på Atlantis eller liknande påstådda förhistoriska civilisationer som en historisk realitet?