Får man inte uppfostra sina barn längre?

Nej. De blev arga för att "i deras familj dricker man inte"...
Även fast det var alkoholfritt..

Det är ju trevligt att en ganska stor och allvarlig grej kan roa dig.

Precis. Gör dom inte som man säger efter man sagt till dom otaliga gånger måste man ju höja rösten för att visa deras beteende får en reaktion. Man kan ju inte vara helt nollställd och utan känslor.

Ganska löjligt scenario, då det inte precis är det som är fel.
Det som är fel är att dom vill skydda ett barn bara för att föräldern är arg på barnet. De har ingen aning om vad barnet gjort, men ändå dömer föräldern eftersom han reagerar på barnets beteende.

Våld finns inte med i min uppfattning om barnuppfostran.
Smärta registrerar ett barn som fara och det finns ingen chans att barnet tar till sig något under sån stress.

Du är en klok människa. Tyvär så är samhället som vi lever i inte lika klok. Man tar in aggressiva invandrarfamiljer som bankar skiten ur sin barn. Deras barn för vidare våldet ut i samhället. Du har internet där dom får uppleva extremt mycket våld. Allt det här våldet påverkar dina barn. Det höjer deras våld träskel. Plötslig så reagerar de inte ens när man som föräldrar blir upprörd.

Vad du kan göra är att antingen anpassa din barnuppfostran efter det samhälle som vi lever i eller så får du finna dig i att dina barn inte reagerar på din upprördhet för dom har upplevt mycket starkare känslor någon annanstans och har blivit immun.

"Barn med egna trauman eller trauman i familjen får ofta symptom som påminner om adhd."

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/...an_6259590.svd

Läs artikeln, för din dotters skull. Hon mår inte bra, som du beskriver det. Det gör inte du heller.

Tycker det är alldeles för mycket fjantande nuförtiden. Varenda unge verkar ha psykiska problem och ha särskilda behov, traumatiserade blir dom av minsta skitsak minsann. Undrar om det inte blivit något slags mode hos föräldrarna att ungarna skall ha någon bokstavsdiagnos.

Så jag mår inte bra bara för att jag vid enstaka tillfällen höjer rösten. Det är ju knappast aga det är frågan om här... Den som inte verkar må bra är du och jag betvivlar du har egna barn. Man ska inte hymla för barn utan visa att nu är det nog. Det är ingen som daltar med dom när de blir vuxna heller.

Den artikel du länkar till handlar om barn med krigstrauman och barn med föräldrar som har det. Eller föräldrar som varit med om våldtäkt... Det är liiiiite skillnad på dom sakerna och att höja rösten på sitt barn.

Känslig?

Missade jag något, eller bjöd de bara in barnen till middag? Så länge tjejen inte sa något så behöver du väl inte bli bajsnödig över en sådan skitgrej, du måste koka av ilska 24/7 om du blir så upprörd så fort du misstänker att någon kanske (i tysthet) tycker att något du gjort möjligtvis skulle kunna vara fel på något sätt. Att du sedan inte lät barnen gå över är en helt annan sak, du är deras far och du bestämmer var de äter sina måltider. Men gud vad det måste vara jobbigt att vara så lättstött.

När jag bodde i radhus med min exfru så kom det ofta över en granntjej och bad om att få gå ut med hunden. Jag kanske skulle ha flippat totalt och bara; "Jaha! Så du antyder att jag inte kan sköta min egen hund?! Du menar att jag plågar djuret alltså?! Dra du åt helvete ditt lilla luder, behöver hunden gå ut så gör jag det själv!". Känner mig nästan dum nu som bara gav henne kopplet...

Fast nu var det ju så att jag visste den här tjejen var kompis med mina barns mor och såg henne stå och lyssna på vad som sas till min dotter.
Hur normalt är det om man går hem till någon man inte känner och bjuder iväg barnen?
Jag visste redan från början det skulle bli skitsnack och jag hade ju rätt. Den här unga tjejen som är 21 eller 22 år har sagt jag sagt saker jag aldrig skulle säga. Hon ljuger alltså rakt av för att krydda sin berättelse lite extra.
Vem går hem till någon man inte känner och bjuder ut dess barn liksom? Dessutom sitter den här tjejen på pubben hela dagarna och jag undanbedjer mig sånt pack.