Vad gör det er om jag går på bidrag?

Enkelt; jobba bara svart och nyttja ingenting som finansieras utav skattepengar.
Problemet löst.

Jag har jobbat gratis i snart ett år. Orkar kanske ett par år till i alla fall.
Jag vill jobba och det gör jag också - gratis. Anser du att jag är kräsen som jobbar utan att tjäna på det? Jag skulle få precis samma bidrag om jag gick hemma.

Det är lätt att sitta och ha åsikter om folk man inte känner. Som sagt, jag har haft riktiga skitjobb.

Se nu här varför behövs inte jag? Ja ingen aning, ibland när jag frågar arbetsgivarna på intervjuer om vad de saknar hos mig säger de oftast att jag har för lite erfarenhet. Vad jobbar du med?
Om jag nu är onödig så är väl allt okej? Jag behövs ju inte, enligt dig själv. Så ingen skillnad skulle vara om jag gick till ett jobb eftersom jag, enligt dig, är överflödig.
Vilka krav? Som att man ska ha erfarenhet av ditten och datten? Detta försöker jag ju ändra på genom att gå på praktik.
Du fakturerar fast du sitter på Flashback... stackars dina kunder.
"Rätt inställning", det låter som om du tror på någon slags magi där man kan påverka sina chanser på arbetsmarknaden genom att ha en annan inställning.
"jag är en akademiker med mycket lite erfarenhet inom mitt område, men om jag tror att jag får jobb så kommer jag få det"?
Okej, jag har haft ett par ställen med goda referenser med. Tack för ditt goda råd. Dock visste jag redan detta.

Det är i skrivande stund mer än 40 timmar i veckan. Det du!
Hur gör du om du verkligen försöker? Ringer och skickar CV? Knackar på hos företaget? Kan du ge konkreta exempel?
Jag är företagsekonom och således inte marknadsförare. Jag är duktig på att räkna, inte på att sälja.

Sen ang. min bakgrund kan jag inget göra nu. Det här med koderna får du gärna precisera, menar du att jag inte gillar att dricka kaffe?
Vi är berättigade till bidrag enligt lag, gillar du ej detta får du gå på politikerna. Jag har sökt jobb på hamburgarrestauranger, det brukar vara ett hundratals sökande så jag vet inte vilka jobb som är "enkla" att få? Hur fick du själv ditt jobb? Kan du beskriva konkret?

Taxi 97? Måste man inte ha taxikort?
Jag nöjer mig gott med ett enklare jobb. Du verkar ha mycket fördomar, men du är väl bitter på alla som har hög utbildning? Jaja det kan jag bjuda på. Vad jobbar din sambo med?

Sen vill jag säga en sak: alla får säga vad de tycker men konstruktiv kritik tar jag åt mig av medan kommentarer typ "du är lat och värdelös" knappast kommer hjälpa mig ta mig ur bidragsträsket. Det är givetvis fritt fram att tycka vad man vill ändå, jag använder inte ert hat mot mig som en måttstock på mitt liv.

En annan sak jag vill att ni ska veta är att jag tidvis varit i AMS-åtgärder som krävt kontrollerad närvaro. Jag harr alltså inte suttit hemma i fyra år och bara suttit på röven. Min tid på dygnet att söka jobb har senaste två åren varit rätt begränsad.

Vad är det gratisjobb du har nu? AMS?

Det kan vara lämpligt att byta efternamn eller liknande ja, jag kan garantera dig att det finns faktiskt arbetsgivare som sitter och googlar efter namn som relativt ovanliga.

Du beskrev i ett tidigare inlägg att du inte gillade den sociala interaktionen på arbetsplatser och tyvärr är detta en viktig egenskap för ekonomer. För vissa redovisningstjänster förväntas du passa in perfekt i "familjen" och jobba över för att kunna uppnå drömmen om delägarskap i byrån.

Förstår inte hur man kan gå arbetslös i 4år utan att kunna skaffa ett arbete. Visst att hitta ett specifikt arbete är svårt..

Men dröm jobbet är inte första jobbet!

Under gymnasiet så extra jobba jag till exempel som telefonförsäljare. Det är absolut inget roligt jobb och man blir behandlad som skit men det gav ett par extra tusenlappar i månaden.

Efter studenten hade jag tur som fick göra värnpliktstjänst! Var skönt att komma bort från skola och staden man bor i ett tag.

När jag kom tillbaka så var jag "arbetslös" och gick till arbetsförmedlingen fick jobbcoach.. Och det system kommer aldrig fungera för dem är lätt efterblivna.

Jag ville ha mitt sommarlov och efter 3 månader så ville dem man skulle praktisera i något som kallades jobbgaranti. Det var så underbetalt att det var tragiskt..

Så skaffade mitt jobb som telefonförsäljare det det är uselt betalt och jag vill inte jobba efter provision så valde ett ställe som gav 75kr i timmen eller 90kr i timmen om du är en av dem bättre säljarna.. Så jag hade en inkomst på 90kr i timmen och höll mig sysselsatt varje dag. Undertiden jag hade detta jobb så tittade jag på platsbanken och andra cv databaser varje dag. Och jag sökte 20tal mer intressanta och mer välbetalda jobb. Och efter typ 3 månader så fick jag mitt nuvarande arbete som systemutvecklare.

Jag förstår inte var det är man kan gå fel? varför man skulle behöva ha hjälp av med bidrag osv.. finns arbete att ta dock så är det skit jobb! Men det visar att du är intresserad av att jobba och att du vill slita hårt! ju längre tid du har som arbetslös ju värre ser det ut!

Och läste ditt första inlägg!

hade aldrig velat ha dig inom det här företaget som jag är i. Din attityd gentemot kollegor värkar ju helt i botten.
Och om man enbart går till jobb för att jobba och bara sitter och jobbar i 9timmar så kommer du ganska fort blir sjukskrivet för att du är utbränd och deprimerad!

Det viktigaste är att folk ska trivas med dig för om man anställer en person vill man oftast han ska vara kvar inom företaget en längre period!

Ändra attityd och sluta vara så kräsen så löser sig allt!

Jag uppskattar att folk utbildar sig, jag gjorde det inte men har ett bra jobb ändå som jag trivs med (IT-tekniker). Vad är det för fördomar jag har menar du?

Min sambo är utbildad sjuksköterska, hon var smart och valde ett yrke med framtid. Vad hade du för utbildning egentligen?

Jag skiter i om du har jobb eller inte, men din frågeställning var vad det gör mig att du går på bidrag. Min kritik var då till bidragssystemet som sådant.

Ser inte hur svårt det ska vara att skaffa ett jobb för dig, om du nu är så väl utbildad borde du väl kunna lista ut hur man skräddarsyr sin CV så att den passar det jobb du söker. Svårare än så är det inte.