Citat:
Ursprungligen postat av gredelina
Tack för alla fina kommentarer! Jag kommer läsa dem riktigt noggrannt!!!
Han vill att vi ska gå in i husköpet med samma ingångsläge. Sedan kommer han troligen stå för merkostnaden av vad gäller mat etc, men jag är inte helt säker på det. Känner att jag måste pressa honom mer kring hur petimeter han tänker vara. Han har nämnt renoveringskostnader...
Hur som helst lär jag inte förlora på att bli sambo... Det är jäkligt dyrt att leva ensam och ett eget hus åt mig och mina barn har jag inte råd med. Och nej, jag är inte ute efter att leva PÅ honom, även om det kanske låter så. Jag älskar honom och vill leva MED honom. Men jag är undrande och besviken över hans resonemang.
Han pratar om att investera i en skog och han satsar pengar på aktier och fonder.
Investerar han bara i vinstgivande projekt och vårt förhållande är det inte?
Visar han här att han inte satsar full ut?
Kärlek är att våga satsa. Kärlek är att investera. Det känns fel när någon investerar i en massa andra saker, men inte i vårt förhållande. Pengar får man kanske inte alltid tillbaka, men man får tillbaka så mycket mer än pengarikedom.
Till dig som kommenterade om din skepsis till bonusförhållanden. Vad ska man göra när man är redan skild och har barn sedan tidigare?! Leva ensam resten av livet?! Man får ta det goda med det onda och bita i det sura äpplet. En del saker blir bättre i det nya förhållandet, men... en del saker var bättre när jag var gift med barnens far. That's life and life sucks sometimes...
Du tar det nog lite för boktstavligt, vågar jag nästan säga.
Det är klart att man går in i varje förhållande med tanken att det ska hålla. Men det är som det är med äktenskapsförord och som med testamenten: det är bara för att vara säker.
Jag kan ta det riktiga exemplaret. En kompis till mig köpte för x antal år sen ett hus med sin dåvarande flickvän. Han la 93% och hon resterande 7 men de skrevs båda som 50% ägare.
De skrev ett skuldbrev men enbart på inköpssumman (att hon alltså var skyldig honom resten). Sen gjorde de slut efter att ha bott i huset i cirka 10 år. Renoveringslånet står på honom.
Men, eftersom hon står som 50% ägare av huset så anser hon att det är precis det hon ska ha också. Hon har ju bott i det och betalat el å värme...
Efter att ha hört min väns historia så förstår jag din mans sida av saken. Det handlar inte om att han inte vill investera i erat förhållande, det handlar bara om att säkra det som är hans och därmed även hans barns.
Det kanske kan ses som väldigt oromantiskt men jag tycker faktiskt han resonerar bra. Han vill att det ska vara rättvist och att pengar inte ska bli en tvistefråga.
Han vill säkert dessutom att DU ska ha en rättmätig del av det som ni köper tillsammans så att OM du skulle gå bort, att dina barns arv är säkert förankrat i faktiskta ägandedelar, om du förstår vad jag menar.
Det är svårt att se detta scenario innan man stått inför det och de flesta sitter och säger att så skulle vi aldrig göra. Han trodde aldrig att hans ex skulle göra så. Men det gjorde hon. Går han in och skall köpa något med någon så har han sagt han kommer se till att det finns papper på allt och det hade jag också gjort, oberoende av om jag var den med mest eller minst pengar.
Det är nog inte så illa som du tror.
