Hur fan får man någon att hjälpa till hemma?

Låter som en bortskämd jävel. Har han ens några positiva kvaliteter? Dumpa skulle kännas skönt va?

För det första, om du kallar det hjälpa till kommer han se det just som det. Att hjälpa till när du ber honom/tjata. Så om du skall fortsätta med den man du har valt får du inse att du alltid kommer att behöva tjata, han kommer inte att ändra sig.

Vore jag du skulle jag byta sambo om detta beteende fortsätter.

Om du får diagnosen utbränd och din sambo inte börjar ta över en större del av sysslorna, så borde du lämna denne omgående. Vill du verkligen vara ihop/bo tillsammans med någon som inte bryr sig om ditt välbefinnande?

Ts, varför åker du inte hem till mor och far, ett syskon eller en god vän, några veckor, utan sambo och hundar? Lämna honom med ansvaret så vaknar han kanske...

Ta ett seriöst snack med grabben!!! Och skriv ett kontrakt! Prata om vad ni båda ska ha för ansvarsområden och gör det jobbmässigt, ta ett avstämningsmöte säg var 14:e dag för att se hur kontraktet er emellan följts upp. Har han svårt att få "tummen ur" kanske han kan godkänna att du är hans arbetsledare... men som sådan ska det RÄCKA med att du säger till (med trevlig ton) EN gång... Arbetsledare behöver inte tjata det är det mammor som gör och en morsa har han väl redan??

Det är så udda, att man fixar allt man måste jobb eller pluggmässigt, men privat, med den man älskar, är det lätt att bryta ett kontrakt...

Om detta inte funkar och han inte ändrar beteende så finns det bara två saker att välja mellan. Acceptera läget och lev med honom som han är eller dumpa och gå vidare, för han kommer inte att förändras "sen".

Trust me. Jag har varit i precis samma sits. Och gav upp till slut, all kärlek dog då hans respekt för allt arbete jag gjorde var noll och jag fick vara hans morsa istället för hans fru...

Han bor ju i din lägenhet, säg åt honom vad han ska göra, inte be honom "hjälpa till". Var inte så mesig.

Plz!
Backa tillbaka lite och se på situationen på håll. Självklart ska ni ha ordning och reda hemma. Men vad är det absolut värsta som kan hända om ni inte städar? Var trevlig och snäll som du säkert alltid är mot honom. Strunta i städning och diskning. Läs en bra bok eller plugga. Klart du kommer att tycka det är jobbigt att se och leva i, men driv det till absurdum så t o m han ser att det ser för jävligt ut. Handla inte, så han undrar varför det inte finns mat i kylen. Orkar du uthärda det några veckor kommer han till slut fatta poängen och då sätter ni er ner utan att skrika på varandra och gör upp en plan för hur ert liv ska funka tillsammans. Det viktigaste är att inte kräva milimeterrättvisa, utan ge och ta från varandra. Ni ska ju ändå har kul tillsammans.

Funkar inte det så kanske ni prioriterar olika saker i livet. Då kanske du får överväga att byta livspartner.

Shit ... Man känner sig som Dr Phil.

Han är inte tillsammans med dig, han bor med sin städerska.

Dumpa honom och ta mig ist! Du kommer inte att bli besviken.

Brak till följd av daglig excersis!

Diciplin överallt! Det formar karaktären!

Många skriver att man skall gå i protest, endast diska sin egen disk och tvätta sin egen tvätt, alternativt inte städa alls...

Det låter ju logiskt att en person hajar till när de vaknar i ett berg av rutten mat och smutsiga kläder, men sådana här morsgrisar gör det inte. De skiter i vilket. Hade de brytt sig från början någorlunda om att ha det rendiskat och tvättat, ordnat hemma, hade det här problemet nog inte uppkommit. Den enda som kommer lida är troligen TS, som kommer känna sitt hat gentemot sin passiva partner växa i takt med orenheten i hemmet.

Det där är en hopplöst personlighet att ha att göra med, han kommer inte att förändras. Han tar dig för givet, han skiter i om du städar åt honom eller inte. I hans värld är han 15 år gammal och bor i sitt pojkrum och du är hans mamma 45+. Kul att vara 22 och hushållerska/tonårsmor åt en partner?

Jag säger som Dr Phil "He treats you this way because you let him to"

Eller hur, om du verkligen sa ifrån utan att det blir tjat så skulle han ju skärpa sig.
Tro mig, jag vet hur det är att vara i ett förhållande med en lat jävel som inte ens brydde sig om att ta undan sin egen tallrik..

Så här i efterhand så ser jag ju väldigt klart hur lite respekt han hade för mig, och jag är så glad att jag inte är kvar i det förhållandet.