2011-06-02, 12:13
#37
Då kan man nästan utesluta schizofreni, låter som du har extremt svåra tvångstankar.
Finns otroligt mkt hjälp du kan få för tvångstankarna. Mediciner och KBT-behandling är nog förstahandsalternativet för dig om du söker hjälp. Kan inte tänka mig att dom tvångsinlägger dig bara för dina tankars skull. De är ju bara tankar än, så de vill hjälpa dig att bli kvitt dem i första hand eftersom de skadar dig själv och ingen annan.
Det låter som att din mor har tvångssyndrom på din beskrivning och det låter rätt logiskt i mina öron att barn (över huvudtaget) som vuxit upp med föräldrar med någon slags ångest och andra symtom faller själva offer för ohälsa under livets gång.
Detta tror jag kan bero på att man levt så många år tillsammans och sett upp till sina föräldrar då de är barnets enda trygghet här i livet och det är ju så att barn imiterar sina föräldrar när de är små och vill göra allt som mamma o pappa gör.
Ett exempel: Jag spottar på gatan utan att tänka mig för när jag är ute och går.
Min 3åring snappar upp det och spottar också på gatan.
Nu flöt jag iväg i spekulationer, menade inget illa om din mor. Ville bara försöka hitta en förklaring till varför du är där du är då jag vet att psykiska sjukdomar är ärftligt.
Har själv det i släkten.
OT: Jag tar det som en komplimang att du tycker att jag är empatisk
Jag älskar att hjälpa andra människor och tycker det är spännande att lära mig om andras åsikter och tankar, byta erfarenheter samt diskutera på en seriös nivå.
Jag är inte 40år
Är 6år äldre än dig och har barn i små-åldern.
Finns otroligt mkt hjälp du kan få för tvångstankarna. Mediciner och KBT-behandling är nog förstahandsalternativet för dig om du söker hjälp. Kan inte tänka mig att dom tvångsinlägger dig bara för dina tankars skull. De är ju bara tankar än, så de vill hjälpa dig att bli kvitt dem i första hand eftersom de skadar dig själv och ingen annan.
Det låter som att din mor har tvångssyndrom på din beskrivning och det låter rätt logiskt i mina öron att barn (över huvudtaget) som vuxit upp med föräldrar med någon slags ångest och andra symtom faller själva offer för ohälsa under livets gång.
Detta tror jag kan bero på att man levt så många år tillsammans och sett upp till sina föräldrar då de är barnets enda trygghet här i livet och det är ju så att barn imiterar sina föräldrar när de är små och vill göra allt som mamma o pappa gör.
Ett exempel: Jag spottar på gatan utan att tänka mig för när jag är ute och går.
Min 3åring snappar upp det och spottar också på gatan.
Nu flöt jag iväg i spekulationer, menade inget illa om din mor. Ville bara försöka hitta en förklaring till varför du är där du är då jag vet att psykiska sjukdomar är ärftligt.
Har själv det i släkten.
OT: Jag tar det som en komplimang att du tycker att jag är empatisk
Jag älskar att hjälpa andra människor och tycker det är spännande att lära mig om andras åsikter och tankar, byta erfarenheter samt diskutera på en seriös nivå.
Jag är inte 40år
Är 6år äldre än dig och har barn i små-åldern.