Män-varför detta maktbehov?

Ja, "självklart". Det var precis exakt det jag utgick ifrån när jag protesterade. I en demokrati har den stora massan ungefär ingen makt alls - om du inte kallar makt att gå och rösta och skriva arga artiklar in till aftonhoran.

Sen jämförde du det med revolutioner vilket förvirrade mig något.

I vilket fall som helst så har vi nog helt olika syn på vad makt är, och hur den stora massa kan påverka makten.

En medellivslängd på 35 år är grundad i vår biologi ,ändå har människan dubblerat sin medellivslängd, märkligt minsann.
Herr Darwinist, du lever i fel sekel.


Arbetaren, liksom kvinnan har fått kämpa till sig sina rättigheter, de har aldrig varit gratis. Idag är det föga troligt att någon större skara människor längtar tillbaka till ett förindustriellt samhälle med omyndiga kvinnor, en medellivslängd på 40 år. Sådan tur att kvinnan har kunnat frigöra sig, se emancipationen som indikator på samhällsutvecklingen, och jämför medellivslängden.

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx

Sedan skall du akta dig för att tala om för andra vad din flickvän behöver, som den goda demokrat du är, och partner, låter du henne föra talan själv.

Slutligen, allas rätt till självförvaltning är så mycket mer än feminism, ytterst handlar det inte om kön utan varje människas rätt att självförverkliga sig utan tvingande institutioner. Märkligt är det med tanke om hur mycket antifeminister gapar om hur de förtrycks av mer jämställt samhälle, utan att konkreta bevis på hur männen förtrycks, problemet med ”skräcken” bottnar” i manschauvinism, som alltid.
Din anala fixering vid feminism som ett maktverktyg får ses som ett utslag av din desperation att inte acceptera allas lika rätt oavsett kön, religiös tillhörighet, etnicitet, sexualitet eller ålder.




Tydligen har kvinnor erövrat många tidigare mansdominerande bastioner, e.x. tekniska yrken. Någon kvalitativ skillnad mellan en kvinnlig respektive manlig läkare rörande skicklighet finns inte, med rätt fysik kan en kvinna bli stensättare utan att utförandet blir sämre.


Ordning utan tvingande makt kan inte vara så svårt att förstå, eller hur?
Trivs du och din flickvän i ett förhållande som präglas av mose lagar så är det er ensak. Problemet med antifeministiska tokar är begränsningen av individens frihetliga rättigheter, att kvinnor, för att de har fitta, skall ha sämre rättigheter.
Lev du i dina villfarelser, den rätten ger jag dig, men lämna alla som inte delar dina förindustriella värderingar ifred.


Problematiken med individens möjligheter till självförverkligande ändras inte om så 99 % av alla kvinnor är stockkonservativa, det råder fortfarande ett demokratiskt underskott.
Min herre bör låta sig förstå att frihet och jämlikhet är två sidor av samma mynt, båda krävs för den social rättvisa du nekar vuxna människor av kvinnligt kön.
Som sagt, trivs du och din flickvän med ett förindustriellt förhållande, så är det er ensak, likaledes skall du lämna andra ifred som den goda demokrat du bevisligen är.


Som sagt, kvinnas frigörelse går hand i hand med ökad frihet, korrelationen är rätt ”stark”.


Självklart skall kvinnans frigöra sig från mannens överhöghet och bli hans suveräna motpart.


Sakta men säkert håller den manliga dominansen att brytas ner, steg för steg faller bastionerna, en efter en, resultatet av denna utveckling är till gagn för alla: hbt människor är inte osynliga, sexualitet är inget hysch-hysch, men framför allt har de individuella utvecklingsmöjligheterna ökat relativt det kristna förtryck vi lämnar bakom oss.

Jag har inget maktbehov.

Nej, en medellivslängd på 35 år är INTE grundad i vår biologi, de som levde på den tiden då den åldern var 35 utsattes för många andra faktorer i sina liv som gjorde dessa kortare är våra liv. Biologin i sig är den samma hos stenåldersmänniskan och medeltidsmänniskan som den är hos oss. Endast materiella faktorer har ändrats.


Feminister försöker alltid åka snålskjuts på arbetarrörelsens framgångar. Rent historiskt så har inte arbetarrörelser haft speciellt mycket till övers för kvinnofrågor (ibland har inställningen varit rent fientlig), detta ändrades först när hela den politiska vänstern kapades av verklighetsfrämmande akademiska hönshjärnor på 1970-talet. Denna utveckling har resulterat i att den politiska vänstern på senare tid tagit stor skada (se bl.a. socialdemokratins öde de senaste åren) för att den för länge har tappat bort sig i oväsentliga niche-frågor som må vara "inne" i universitetsvärlden men som gemene man och kvinna inte bryr sig ett skit om.

Dessutom överskattar du, som de flesta drönande, blåögda idealister, kvinnorörelsens framgångar. Kvinnorörelsen har inte ett skit med den ökade jämställdheten under det senaste seklet att göra, det är endast de arbetande kvinnorna och de som gav dem tillgång till arbetsmarknaden vi idag har att tacka för denna utveckling. De politiska feministerna är bara gnälliga bitterfittor som utnyttjar ideologi för att tillskansa sig makt, de har inget med kvinnans framsteg att göra. De flesta västländer införde kvinnlig rösträtt efter första världskriget tack vare att kvinnor i många länder spelade en avgörande roll i produktionen av krigsmateriell och andra varor medan männen låg vid fronten. Storkapitalet fick upp ögonen för de stora ekonomiska möjligheter som öppnades upp om arbetsmarknaden plötsligt fördubblades i storlek. Ironins ironi - "de röda" gick som alltid storkapitalets ärenden! Genom att kvinnorna knuffades ut på arbetsmarknaden fördubblades poolen av potentiell arbetskraft för arbetsgivarna och eftersom kvinnor i högre utsträckning än män verkar påverkas av komersiell reklam så tjänade självklart producenterna av allehanda varor otroligt mycket på utvecklingen. Kvinnorna själva fattade vinken och anpassade sig till sin nya roll, precis som de i våra dagar anpassat sig till ett liv av shoppande, kroppsmodifierande och bloggande - exakt det överheten krävt av dem och inpräntat i deras skallar.

Så kom inte dragandes med det där skitet om en heroisk kvinnokamp mot ett sataniskt patriarkat, om du verkligen tror på det där så har du svalt din egen propaganda. Det har varit en ganska krass ekonomisk process. Bilen, tvättmaskinen, och möjligheten till förvärvsarbete har gjort tusen gånger mer för kvinnans frigörelse än Simone de Beauvoir, Gudrun Schyman och alla andra gnällande feministfittor tillsammans.


Jag talade för henne för att hon inte är här på forumet, din dumjöns.


Det är helt min åsikt också. Men en kollektivistisk ideologi kan aldrig uppmana till individualitet eller självförverkligande, hur god "tanken" bakom det än är. Endast en kvinna kan förverkliga sig själv, inget parti, ingen ideologi, och ingen annan person kan göra det åt henne. Om du själv är en stark individ och inte en politisk apparatchik så fattar du att det inte går att "lägga till rätta" livet med tvång eller tvinga andra att leva på det sätt du vill. Dessutom hålls feminismen uppe av partier, föreningar och institutioner, och sådana är per definition maktcentra, de är arenor för inre maktkamp och karriärism, jag tror inte ett skit på att folk verksamma inom dem bryr sig om kvinnor i allmänhet, de har bara hittat ett lämpligt, tidsenligt slagträ för att slå sig fram i karriären med. De är politiker och makthavare helt enkelt, enough said.


Here we go again... Du får tro vad du vill för att hålla ihop din världsbild, men du har fel om detta.


Um... Det här är ett forum där vi diskuterar feminism, vet du? Så att jag talar mycket om feminism här betyder att jag helt enkelt diskuterar det forumet finns till för att diskutera.

Det är roligt att du skriver att min åsikt "får ses" på ett speciellt sätt. I sann förmyndaranda så står alltså mina ord inte för sig? Skälet till att jag ser feminism som ett maktverktyg är för att det är ett maktverktyg. Jag kan vända på steken här och säga att skälet till att du klankar ner på det "får ses" som ett uttryck för att du har en stark ideologisk agenda, och min åsikt strider mot hur du vill att världen ska vara. Tough luck.

När det gäller "allas lika rätt oavsett kön, religiös tillhörighet, etnicitet, sexualitet eller ålder" så är det inget jag förespråkar, nej. Först och främst för att en sådan rätt varken finns eller kan skapas. Du kan tvinga folk genom politiska påtryckningsmetoder och hjärntvätt att lova att de ser alla människor som "lika värda", men i praktiken kommer folk alltid att dömas efter prestation och uppfattat värde.


Kvinnor kan oftast ersätta män när det kommer till sysslor som kräver genomsnittsbegåvning och inövad rutin, ja. Men kvinnor kommer aldrig att ersätta män som ledare och skapare av civilisationens främsta landvinningar. Andelen manliga genier och individer som är "the cream of the crop" i sina fält är långt större än motsvarande andel kvinnor, likaså så är män grovt överrepresenterade i de övre IQ-klasserna (samt även i de lägre). Kvinnor har släppts in i alla fält, vilket är bra och nyttigt, men inget tyder på att de ens närmar sig att ersätta männen som sanna innovatörer och nytänkare, som de främsta i olika fält. Fördumningen och förslöningen av den akademiska världen har ökat snabbt under de senaste decennierna, och samtidigt har det blivit fler kvinnliga än manliga studenter. Sammanträffande? Nej, för att giganter som Kopernikus, Darwin, Newton, Marx, Freud, Nietzsche, Einstein, etc. kommer alltid produceras i den manliga populationen. Om du inte håller med om det är det enda jag kan säga: upp till bevis! Väck mig när vi får se mer än några enstaka kvinnliga genier samtidigt...


Mose lagar? Vad fan jiddrar du om? Vårt förhållande är påtagligt "modernt", och till skillnad från de flesta par är vi brutalt ärliga och raka mot varandra. Sluta fånga antaganden om personer du inte har träffat ur luften.


Nej. Jag är emot begränsning av individens frihet på alla sätt, det är därför jag starkt motsätter mig kollektivistiska ideologier (och politiskt trams överhuvudtaget), jag anser att ingen ska sitta över dig och reglera ditt liv. Tyvärr är en av de starkaste krafterna för reglering i dagens svenska politik just feminismen, som helt enkelt inte kan låta folk vara.


Hon är fri från mannens överhöghet i många delar av världen. Problemet är att hon inte verkar fatta det själv, alternativt inte vågar använda sig av sin frihet. Du och andra som delar dina feministiska tankesätt hjälper henne knappast genom att gång på gång, hela tiden och överallt, viska i hennes öra att hon är en slav och att ett icke-existerande patriarkat är att skylla för alla hennes olyckor. Feminister har, vare sig de är medvetna om det eller inte, övertagit många av gamla tiders förtryckarmetoder mot kvinnor, de förstärker kvinnors känsla av mindervärdighet och otillräcklighet.

Folk är mycket, mycket friare än vad de tror. Men det första steget mot att realisera sin frihet är att vara medveten om den och acceptera ansvaret för att leva som en fri och rakryggad individ. Den som avsäger sig detta ansvar till en kollektivistisk ideologi och börjar använda sig av denna ideologis förfabrikerade ursäkter och bortförklaringar ("patriarkatet", "könsmaktsordningen", "löneskillnader", etc.) har automatiskt diskvalificerat sig från det.

[fortsättning av inlägget ovan]


Du drömmer dig bort i den fjärran "sköna nya världen", ser jag. Men säg mig om du jublar över att vi äntligen har lämnat det gamla kristna förtrycket bakom oss, hur kommer det sig att du helt okritiskt och entusiastiskt går i ledband hos en ideologi som är om möjligen ännu mer genomsyrad av slavmoral och utopism än den kristna religionen var?

Ligger väll i mannen natur? och ibland kan det vara lättare att acceptera det ist för o ändra de (me andra ord de e slappt o låta skiten va som de e)

Ja, de förtryckande patriarkatet jag har hört de förut. Frågan är om du verkligen är så indoktrinerad att du tror att sportliga förbund skulle kunna tvinga kvinnor att ha kjolar som majoriteten av dom inte vill ha?

Vill man inte vissa sej i underkläder i en tidning så tackar man nej. En intressantare fråg är alltså varför vad som verkar varar mer paten av alla kvinnor tackar ja till en sådan förfrågan.

De är också ytterligt nedsättande att tala om kvinnor som om de var handikappade och måste skyddas mot en grym värd.

Där har du helt fel ! Långt ifrån alla män är medvetna om hur extremt viktigt det är att pressa tillbaka den lägre begåvade i en maktkamp. I mitt egna liv har jag i ungdomen snarare trott att en snäll och samarbetsvillig attityd skulle blidka mina kvinnliga kollegor och chefer. - Men då var jag som sagt väldigt ung !
Den begåvade mannen upptäcker snabbt att han har lätt för språk och matematik, för att sedan upptäcka att hans begåvning blir missunnad av rabiatfeministjdar till obegåvade fruntimmer; varpå hans inneboende instinkter vaknar till liv. Man kan säga att naturen själv kallar sådana män till högre uppgifter, och sådana inre naturgivna krafter går inte att psykoterapevta bort. En förlikning med ödet är således av naturen påbjuden i dessa exklusiva fall, och man får använda sitt goda omdöme för att inte sådan naturgiven vilja till makt skall gå överstyr.

- En självklarhet för den högre, men en källa till många frågetecken för den lägre !

Den här frågeställning har ett enkelt svar som står över alla andra svar: Testosteron

Det har väl kanske i grunden att göra med inre osäkerheter eftersom testostron försvårar för män att uppleva och bearbeta känslor. Kanske blir de därför något som ligger och gnager under.

Eller så går det att förklara rent biologiskt att testosteron bara driver maktbehovet i sig självt.

My 2 cents ialf.

Svenska karlar är ofta rädda för makt och ansvar över kvinnor, så du verkar ganska normal. Trådstartaren vänder sig givetvis alla tusentals mellanösternmän och afrikaner som numera skriver på Flashback.
'
Som vanlig svensk kvinna upplever jag inte mitt maktbegär som ett behov. Det handlar snarare om spänningen och utmaningen i att få utöva makt över män. En ganska skön känsla, faktiskt.