hoppa utan fallskärm

Skippar högmässan idag och blir hemmavid med följande Söndags-betraktelse :

Från 10.000 meters höjd hoppar jag utan fallskärm över Östersjön!

Trots en del motgångar här i livet - är det mig ändå mycket kärt och jag är
därför mån om att överleva detta hastigt påkomna infall.

Jag har konstruerat ett 10 meter långt och projektil-liknande rör som är sylvasst
i en änden medan slutet på projektilen har en diameter på 50 centimeter.
Det är alltså extremt strömlinjeformat och med blyspets. Dock finnes i "aktern"
ett hålrum där gumman kan klämma in sig.
För att ekipaget skall skära vattenytan vertikalt (så att självaste Ulrika Knape är nöjd)
behövs ev. små styrfenor(?) Denna misil väger - låt oss säga - 500 kg.

Att få hela skiten monterad på en Boeing 747 - som sedan droppar mig - är en baggis,
då min Måg jobbar som steward på SAS.
Däremot kommer jag nog att utsättas för ett gäng G-krafter när jag skär havsytan.

Återstår några frågor :
Är min konstruktion tillfyllest, eller finnes där bättre? Hur djupt kommer jag (=bromssträckan)?
Och så sist men inte minst - överlever jag denna idioti?

SAS har inte haft någon Boeing 747 sedan 1980-talet.
Din uppfinning behöver nog en Boeing 727 eller en Iljyusin 76 för att kunna släppas.

Oroa dig inte Alessandro! Det där fixar min Måg (Stewarden). Han har t.o.m. skärmmössa.

Vore ju bäst om den var sjukt oformlig med så mycket luftmotstånd första tiden, men vid kanske ett par hundra meter innan ytan formar den sig till den sylvassa, strömlinjeformade kroppen. Men gör du detta rätt och säkerställer att den hamnar i vattnet med rätt vinkel skulle det kunna gå att lösa. Totala densiteten måste vara lättare än luft också förresten, helst en ganska stor skillnad så du inte når samma djup, men framförallt för att komma till ytan snabbare.

Tack för ditt svar, men då kunde jag ju lika gärna använda fallskärm
den första biten. (Av mig fetat).
Idag är det här på Torpet - Ockhams rakkniv för hela slanten! Inga krusiduller utan
bara en rak sylvass projektil.
Men det är som du säger : Ju mer strömlinjformad den är - ju fortare går fallet. mvh

Jag oroar mig inte, bara informerar om hur situationen är. Fast det kanske vore bäst att inte realisera din uppfinning då kostnaden och risktagandet inte är i paritet med nyttan av produkten.

Ditt största problem blir nog att din projektil kommer att fortsätta nedåt i havet. Om du däremot gör en liten "kapsel" i toppen/aktern där du sitter som innehåller någonting i stil med en självuppblåsande flotte när du landar i vattnet så tror jag att det kan gå att lösa.

Dock så bör nog inte denna blåsas upp direkt pga g-krafterna du talade om, istället kan du låta första krocken ta upp en del kraft och retardation och sedan när hastigheten minskat markant blåsa upp flotten och låta den ta dig upp. Medhavda syrgastuber(eller helium för bästa effekt) löser detta problem.

Lycka till!

Tack Silvermåne! Jag tog faktiskt sportdykar-certifikat i slutet
på 60-talet. Jag var enda tjejen på kursen bland 14 grabbar, så att
upp till ytan tar jag mig på något jäkla sätt (vilket ej heller ingår i problemet).
Dock oroar jag mig för nedslaget... mvh

Dessvärre har du som vanligt helt rätt! Ingenjörerna på Kungliga Patentveket
kommer nog ej köa utanför min stugdörr...

Det här får bli ett helt privat engångs-projekt... mvh

Snälla gör inte detta. Det föreligger nämligen så att din projektil som är formad att tränga igenom vattnet även då är formad att tränga genom luften så att säga, varför du kommer att uppnå en avsevärd hastighet innan du slår i vattnet. Från 10 000 m höjd tror jag att du kommer att kunna nå maxhastighet, dvs jämvikt mellan luftmotstånd och gravitationskraft. Antalet g du känner vid inträdet i vattnet kommer att vara i storleksordning ”vattnets densitet”/”luftens densitet”. 1000 g! Ja, nu blir det väl inte fullt så många g. Men eftersom att köra i bergväggen med en bil i 90 km/h borde ge en sådär en 50-70 g beroende på bilmärke så är det direkt olämpligt att ge så på aktiviteter som kan ge 10 ggr fler g.
För att ytterligare ge dig en funderare kan du jämför med vad en astronaut maximalt känner vid inträdet i jordatmosfären, ca 7 g för en kort stund. Och det är jävligt bara det. De flesta förlorar medvetandet vid ca 5 g (vilket du kan jämföra med de 1000 g du riskerar att utsätta dig för)

Tack Lofn för ditt omtänksamma inägg - men Orsa kompani lovar ingenting!
Dock säkrast att först göra ett obemannat försök. Alltså :

Min (i tråden beskrivna "projektil") är 10 meter lång och väger 500 kg samt
har en sylvass spets medan "aktern" har en dimeter på 50 cm (med ev. små styrfenor)
Den släpps från 10.000 meters höjd och skär vattenytan exakt 90° vertikalt.

1. - Vilken ungefärlig hastighet har den - när den når vattenytan?
2. - Hur djup blir penetrationen, innan den når "normal sjunkhastighet", kort sagt :
ungefär hur lång blir "bromsstäckan"?

Edit : Har en egen uppfattning, som dock kan vara - åt helvete! mvh

Hur stort (litet?) luftmotstånd kommer du att ha?

Om man räknar på inget luftmotstånd alls så är det ju en baggis att klura ut det med lite gymnasiemekanik.