Jag tror att det forskaren påstår är sant när det gäller den större delen av befolkningen.
Men enligt mina observationer de senaste månaderna så har jag kommit fram till att intellektuella är i stor grad alldeles för teoretiska och idealistiska i dagens samhälle. Att vara liberal idag går inte att jämföra med att vara liberal för 100 år sedan, de flesta liberaler på den tiden skulle kräkas och rösta på nazistpartier om de skulle transporteras till nutiden om de såg vad nutidens liberaler röstar igenom.
Det handlar mer om att kunna vinna över varandra i argumentationer och hypoteser än vad som faktiskt funkar i det verkliga. Doktrinerna ser bra ut på pappret och får dem att känna sig som bra människor i sina studiecirklar. Samtidigt är nog många opportunistiska och lider av att vara så kallade: "Tankens horor"; rädda för att avvika från normen och att sticka ut. Nu när det är PK att vara liberal i sociala frågor så är det ju självklart att alla intellektuella känner att om de på något vis sticker ut och säger oacceptabla; "sexistiska", "rasistiska" och bakåtsträvande åsikter så kommer deras karriärer och status sjunka ner i avgrunden.
Själv har jag vandrat genom alla politiska läger utom fascism: 2009-2010: Anarko-Kapitalist (Arg), 2011-2012: Trotskyist (Förvirrad), 2012-2016: Anarko-Syndikalist (Psykotisk och naiv brajjpundare), och idag när jag insett sanningen om mänsklighetens sanna natur och skulle påstå att jag sympatiserar mer med Konservatism och Nationalism när det kommer till frågor om man min framtid och liv på jorden. Samtidigt är jag 100 % garanterad att Socialister och Liberaler är snällare och mer civiliserade människor än de på högerkanten, men de lever i en bubbla som framkallats av ett dekadent västerländskt samhälle.
__________________
Senast redigerad av Zerkalo 2016-05-25 kl. 00:04.
