Högsta temperaturen?

Om man utgår från beräknad temperatur så skriver man i Illustrerad vetenskap nr. 13 / 2002 sid. 40 att universum var en singularitet i begynnelsen.

Efter 10 (upphöjt till -43) sekunder var universum stort som en nöt.

Efter 10 (upphöjt till -32) sekunder temperaturen 10.000.000.000.000.000.000.000.000.000 grader.

Det är väldigt varmt (men bara en beräkning... jag var ju inte där och kan bekräfta).

10^28 grader alltså.

Men då kommer följdfrågan, är det i celsius, kelvin eller fahrenheit? Blir en liten, men betydande, skillnad

Haha, viktig fråga

Det lär nog vara Kelvin. Det är ju standard när man pratar i vetenskapliga termer.

Felmarginalen på 10^28 är nog lite större än skillnaden mellan Kelvin och Celsius....

Ooops!
Rättning mittåt!
Mea Culpa!
Nu skrev jag visst fel... 10^27 grader ska det vara (Réaumur)

När det gäller uppmätt temperatur tror jag att man får tänka annorlunda. Även om vi "vet" att det är 10 miljoner grader i solens inre så har vi inga mätinstrument för att mäta detta. Det blir enbart beräkningar. Frågan blir mer...
hur höga temperaturer kan vi mäta?

Finns det någon som helst praktisk användning för Réamur-skalan, eller hittade han på den bara för att jävlas?


Högsta mätbara temperatur borde vara då det ämne med högst föråningstemperatur förångar. Om jag inte minns helt galet så är det kol, men jag kommer inte ihåg temperaturen.

Varför?

Om vi håller mätinstrumentet på avståndet x från mätobjektet a och känner EXAKT till värmeledningsegenskaperna hos omgivningen b så är det bara att mäta och räkna.

Kelvin ska det nog vara. ... så blir det en beräkning, ej uppmätt värde.

tror inte att man kan köra med grader i det övre tempratur området värme är ju rörelse och när man börjar mäta i milloner grader är det nog riktigare att mäta i hastighet då termo dynamikens lagar inte är gång bara i plasma sammanhang

Precis som .LA. säger så blir det ett beräknat värde och inte ett uppmätt.

En uppmätt temperatur (med termometer) är även den en beräknad temperatur utifrån en vätskas (eller en metall för den delen) volymökning.
Vad är det som säger att vi kan lite mer på formeln för volymökning än Plancks formel för ett materials utsändande av strålning av en viss våglängd ?

Precis. Alla mätningar är ju beräkningar.