Tjuvharen, Trollharen etc...

Hur kommer det sig att så många öar heter något med "haren" på slutet? En inte allt för vågad gissning är att det betyder "ö", men vad har det för ursprung? Och jag kan givetvis ha fel i min ö-gissning!

"Trollharen – sammansatt av ordet troll och har. Har - detsamma som ett skär/udde med sten-sten-samling. Troll – man har väl trott att troll uppehållit sig på platsen."

Allt enligt kustbyarna.com

Ah, så "har" är alltså skär/udde. Frågan är dock fortfarande varifrån det ordet kommer? Är det ett tyskt låneord eller rentav fornnordiskt?

Jag ser att du för två år sen här på FB frågade om en plats som heter Huseliiharen utanför Gävle. Var ligger de övriga holmarna du grubblar över - finns de också vid Norrlandskusten?

Här i Finland - i Ålands, Åbolands och Nylands skärgårdar - finns massvis med holmar och skär som slutar på -hara(n), -hare(n) eller -haru(n), ibland med a:et ersatt av ä. Enligt det här indexet över svenska ortnamn i Finland som Forskningscentralen för de inhemska språken står till tjänst med, så är roten ett dialektalt ord har, som betyder lågt morängrund, stenrev. Låter det som en trovärdig förklaring? Finlandssvenska och norrländska mål har ju också andra gemensamma drag, och vissa led i ortnamn - böle till exempel, och träsk som namn på sjöar - förekommer på båda sidorna av Bottenhavet.

http://kaino.kotus.fi/svenska/ledlex/H.php#HAR

Ja, det verkar minst sagt vara en vettig förklaring. Jag vet inte hur det ser ut söderut längs kusten, men här i gävletrakten (och norrut) finns det massvis med "har"-platser. Tokharen, Tjuvharen, Malmharen, Oxelharen, Gräsharen, Kullerharen, Röboharen, Fågelhararna samt den något omvända varianten Hariviken, m.m m.m...

Aldrig märkt av dessa harnamn, fast jag bor på västkusten. Det var ju inget svar på din fråga, men ändå. Vi kan i alla fall konstatera att det verkar vara en lokal företeelse...