wow, tack för alla svar!
jag undrar för att det känns svårt att överblicka precis hur mycket av svenskan som är av germanskt/tyskt ursprung, det känns som att tyskan sipprat in lite överallt. och jag blir därför lite förvånad över att inlåningen skulle ha börjat så sent som under hansan. varför vet jag inte, och jag är beredd att acceptera det som ett faktum. eller finns det gemensamma rötter hos de båda språken som går tillbaka längre än så?
jag funderade lite på det faktum att så mycket av det svenska byråkratspråket låter tyskt. ansöka, bestrida, förrätta, överpröva, osv osv. kan det hänga samman med den import av tyskspråkiga administratörer som egon2b nämner?
Citat:
Ursprungligen postat av Jrgen
Ordet finna är väl ändå inget tyskt låneord?
jag kan inte leda det i bevis, men det känns onekligen så. jämför:
sv: finna, fann, funnit
ty: finden, fand, gefunden
det
kan förstås vara en ond slump men det skulle förvåna mig storligen. jag vet inte om det är rätt att prata om "låneord" när det mottagande språket ändrar på originalet så pass mycket, men ordet verkar iaf ha inspirerats starkt av tyskan.