tyskans inflytande på svenskan

jag undrar i all enkelhet under vilka perioder i historien och genom vilka kanaler tyskan har påverkat svenskan. det finns en mängd ord som låter gamla, t ex språk, finna och läsa, vilka har direkta motsvarigheter i sprache, finden och lesen. men det finns också tyskklingande ord som verkar vara av nyare datum, såsom beakta, förstöra, anspråk (beachten, zerstören, anspruch). för att nämna några.

jag utgår från att det är tyskan som har influerat svenskan och inte tvärtom. men när hände det? och hur?

Det hände med hansan. När handelsfartygen kom till sveariket har jag för mig!

De nyare orden kommer överalltifrånhelatiden, eftersom världen är så globaliserad som den är.

Det har skett i perioder. De ord som du menar låter gamla kommer från lågtyskan, vilket började under Hansatiden, t.ex (an)språk och förstöra. Svenskan har också lånat ord från högtyskan, med det var senare, t.ex. artig. Anledningen till att de lågtyska orden låter gamla är att de har anpassats bra till svenskan och många vet inte ens att språk och fråga är lånord. Därför känns de gamla.

Hansan precis, sen vid 16-1700t var det väll franskan som ansågs som det mest inflytesrika? iallafall bland adelsmännen och de rikare människorna?
Sen tror jag tyskan igen fram tills efter andra världskriget då det ändrades till engelska.

En viktig period var när administratörer importerades till Stockholm. Det var nog både före och efter Gustav Vasas tillträde som svensk förvaltning stod och föll med importerade tyskar. På sina håll gjorde holländare motsvarande tjänst, i varje fall när det gällde stadsbyggnad i nuvarande centrala Göteborg.

Under hundratals år skedde gesällvandringar från Sverige till Tyskland, kanske med en topp ca år 1700. Det är anmärkningsvärt att sydtyska folkdräkter och svenska folkdräkter är så lika. Det är en import som till dels gick vid sidan av Hansan. Folklig TV-underhållning från Bayern visar än i dag upp klädsel som starkt påminner om folkdräkterna runt Siljan.

Språkliga minnen från gesällernas yrkesutbildning i Tyskland är rubank (bänkhyvel för råbearbetning) och fogsvans (Fuchsschwanz=rävsvans). Den svårligen ("schwerlich") svärande borstbindaren har rötter i den tillvaron. Rötterna till rotborstarna var i naturfiber.

En icke obetydlig kulturimport från Tyskland har handlat om öltillverkning. Pappan till Anders Zorn var en tillkallad bayersk bryggmästare som mötte en tillfällighetsarbetande Mora-kulla i Stockholm. Gener och memer blandas ofta i en och samma miljö. Zorn betyder ilska, som ord betraktat.

Jfr Vilket språk har Svenskan lånat mest ord ifrån?

Man ska ha klart för sig att ett antal strida bäckar och åar inom det tyska språkområdet kallas för Zorn. (Brusande vatten i en fors associeras ofta ihop med ilska.) Jag skulle tro att efternamnet Zorn kommer via den omvägen.

Vid sidan av administratörer och bryggare tog också bergshanteringen in (hög-)tyskar i stort antal under femtonhundratalets senadre del och 1600-talets tidigare. Det gör stor affär av vallonerna, men totalt sett kom det nog fler tyskar till bergs- och järnhanteringen under samma tid. Att dessa inte har fått samma uppmärksamhet beror nog på att de assimilerades betydligt snabbare än vallonerna, som behöll sitt språk i sådär tre generationer, och en utpräglad kulturell särart i ytterligare ett par.

Ja, vattnets betydelse för bryggeribranschen kan inte överskattas.

Till det pris det kan ha haft så blev ju resultatet Zorn oförbätterligt. Kanske är det många med mig som gläds åt att den bayerske bryggarmästaren inte hette Porla eller Wårby eller Spend..urp.

Ordet finna är väl ändå inget tyskt låneord?

wow, tack för alla svar!

jag undrar för att det känns svårt att överblicka precis hur mycket av svenskan som är av germanskt/tyskt ursprung, det känns som att tyskan sipprat in lite överallt. och jag blir därför lite förvånad över att inlåningen skulle ha börjat så sent som under hansan. varför vet jag inte, och jag är beredd att acceptera det som ett faktum. eller finns det gemensamma rötter hos de båda språken som går tillbaka längre än så?

jag funderade lite på det faktum att så mycket av det svenska byråkratspråket låter tyskt. ansöka, bestrida, förrätta, överpröva, osv osv. kan det hänga samman med den import av tyskspråkiga administratörer som egon2b nämner?

jag kan inte leda det i bevis, men det känns onekligen så. jämför:
sv: finna, fann, funnit
ty: finden, fand, gefunden
det kan förstås vara en ond slump men det skulle förvåna mig storligen. jag vet inte om det är rätt att prata om "låneord" när det mottagande språket ändrar på originalet så pass mycket, men ordet verkar iaf ha inspirerats starkt av tyskan.

Du har inte missat att både tyskan och svenskan har ett gemensamt ursprung i urgermanskan? Givetvis är orden besläktade, men det betyder inte att det handlar om låneord.

jo, det har jag missat och jag frågade just om det i inlägget ovan. när talades denna urgermanska, och var?

I Skandinavien och delar av Nordtyskland ifrån bondestenåldern (6000-4000 år sedan, inte nödvändigtvis under hela perioden dock, även om jag personligen anser så vara fallet) och framåt har man talat ett indo-europeiskt språk. När exakt detta blev till "germanska" är svårt att veta då vi egentligen knappt vet ett skit om denna tiden men de flesta forskare gissar att det började att ske under bronsåldern (3800-2500 år sedan) för att sedan fortlöpa under järnåldern och sedan under första millenniet efter Kristus bli dagens olika germanska språk.

http://en.wikipedia.org/wiki/Germanic_Parent_Language
http://en.wikipedia.org/wiki/Proto-Germanic_language
http://sv.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag


Under senare delen av bronsåldern börjar folk flytta ned till kontinenten på allvar och dagens tyskar skapas, en del av dessa flyttade sedan upp till Sverige igen under medeltiden och framåt. Den tyska kopplingen är även väldigt stor genetisk då stora delar av den svenska befolkningen ibland ligger närmare nordtyskar än andra skandinaver.