Här delar vi ut RYGGDUNKAR och beröm för drogfria dagar

Jag håller tummarna för dig.

Jag har inte tagit någonting på 2 dagar nu efter en väldigt lång period med diverse substanser. (Kola, E, LSD, svamp, Benso, hasch, alkohol.)

Men i söndags vaknade jag och tänkte att nu får det fan vara nog. Jag är trött på att allt känns mörkt och kallt, känner ingen glädje längre.

Knarkat bort jobb, sambo och fått självmordstankar som ibland är så intensiva att jag skrämmer mig själv.

Står väl vid valet att försöka bli ren eller slänga i handduken.

Hej, har nu lyckats hålla mig ren i över 3 månader, höll inte på med sprutor men annars har jag fått i mig allt som fanns inom räckhåll under lite för många år men amfetaminet var kärleken och när kroppen bara la och kved i smärta blandat med pölar av svett och ja.. jag behöver väl gå igenom de som de flesta upplevt, men då tog man ju alltid till andra preparat för att ha en kudde att i alla fall landa på.
Jag har hela tiden motiverat mig med beröm jag fått av andra, fått tillbaka jobbet, vännerna är som om jag aldrig varit ifrån dom. Men så fort något bakslag kommer och direkt går tankarna till att bedöva det istället för att ta mig igenom det, jag börjar ifrågasätta vem jag verkligen lever mitt nya liv för. Är det för människor runt om mig eller är det ett normalt arbetsliv man vill ha? ( tro mig, jag vill aldrig mer tillbaka till mitt gamla liv) men tankarna är alltid i huvudet, dygnet runt. Jag vill inget annat än få bort det ur mitt huvud. Med ett sånt liv man levt så litar jag inte på mig själv då min impulsiva sida alltid är på att ha kul.

Förlåt behövde väl ventilera lite, men tänkte om ni kunde kanske ge mig ett annat tankesätt. Vad får er att aldrig mer vilja tillbaka, försvinner någonsin tankarna och minnena av hur skönt det kan va? jag brukar alltid tänka på en minnesbild jag har i huvudet när jag bara gråter inför familj och vänner där orden "jag klarar inte mer" repeteras ur min mun. Jag vill verkligen inte mer men tankarna på att få försvinna finns fortfarande inristat i mig. Jag vill inte tappa det igen, vad ger er styrkan?

Fortsätt kämpa, det är motivation för oss alla <3

MVH
Troligtvis en dum jävel som hittar alla svar i inläggen ovanför men behövde skriva av mig.

Har inte druckit alkohol på 17 dagar. Så länge har jag inte varit nykter sen tonåren. Fick för mig att köra en vit månad, verkar som att jag kan klara det. Brukar dricka bärs minst 3-4 ggr i veckan annars.

Vill gratulera. Det är ofta dem första veckorna som är de svåraste att ta sig igenom, rutinmässiga berusningar är annars svåra att bryta.

Måste kännas skönt!! Tycker att du ska fortsätta, man mår så extremt bra i psyket utan alkohol och dess biverkningar å bättre blir det också!

Det där är väldigt individuellt men aldrig skulle jag nog säga. Dag för dag som du säkert får höra rätt ofta.

Det är det som är i huvudet hela tiden och när det inte är det, är tanken på hur nice det är utan så tanken försvinner nog aldrig helt.

Nu vet jag folk som vart rena länge och det blir lättare med tiden till knappt nåt alls man lever ju in sig i nya rutiner och mönster.

Har aldrig vart ren över en månad sen jag börja med nåt skulle jag tro. Var "ren" länge en period dock, få återfall men med medicin..

Jag är nu inne på min 8e dag av AT på 8mg subutex, det här är min sista chans och jag måste göra det utan vänner och familj helt ensam. De bryter med mig om de får reda på det.
Jag är fortfarande i helvetet men jag har fått känslorna tillbaka, sover 3-4 timmar per natt och är helt utmattad. Jag har sömntabletter utskrivet men de hjälper inte nämnvärt.

Gick på en gudstjänst igår och det fyllde mig en sorts frid jag inte kan beskriva. Och jag pratade med en präst, hon var sympatisk och ville hjälpa.

När jag får pengar på fredag kommer jag bli testad, måste motstå det med all min kraft. Önska mig lycka till.

Bra att du försöker lägga av med från vad jag har förstått och läst ett riktigt rävgift. Sub slutar väl aldrig bra. Önskar dig lycka till! Det kan bara bli bättre än den där skiten

Tack för ditt svar!
Ja det är det verkligen, mer utdragen och "mildare" AT än tex oxy och heroin som jag har hållit på med i snart fem år med ett års renhet. Jag kan äntligen känna känslor, gråta & skratta igen. Senaste året/åren är en dimma. Men livet kommer igen nu.

Kan med glädje meddela att jag håller på att bli helt återställd, känner mig nästan lite påverkad nu när mitt GABA-system reparerat sig efter 17 månaders nykterhet. Den fighten och prestationen jag lagt ned börjar visa solklara resultat och lever ett liv nu helt utan ångest, och behovet av att fly ifrån med hjälp utav cannabis existerar inte längre. Trots en väldigt ensam tillvaro samt brist på sällskap är jag genomlycklig i själen helt utan någon form av rusmedel eller medicin.

Vände från misären med familj som planerade min begravning till att återställa det, nu är det äntligen fullskalig harmoni, responsen från alla mina medmänniskor är så positiv. Viljestyrkan kan uppfattas som mirakel. Inser då min stora potential och vet med säkerhet nu att jag kommer lyckas med kommande strävanden oavsett vad dem kommer att bli.

Det känns minst sagt fantastiskt och jag har väntat länge. Tidsfrågor som att hitta kärlek samt karriär är det enda som sinar mitt humör en del, bristen på mänsklig närhet gör sig verkligen hörd. Tidsfrågor.

Flashback har räddat mitt liv ett par gånger, stort stort hjärtligt tack till alla inblandade. Det finns inget mer vackert i världen att som anonym hjälpa andra anonyma människor! Ovillkorlig kärlek är något som existerar här och på väldigt få ställen i världen.

Inga vargar jagar mig!!!!

Grattis till friheten!

Fan vad sjysst. Tänkte du också att du var mer eller mindre tvungen att knarka för att inte må dåligt och ha ångest, när det i själva verket bara gjort saken mycket värre?

Bra jobbat!