2011-05-10, 23:11
#1
Hej.
Detta är droppen.
Jag har varit inneboende hos min bästa väns föräldrar sedan ett år tillbaka men har känt dom sedan jag var 13 år. Under denna tid har jag gjort så mycket jag kan för denna familj som jag från hjärtat verkligen älskar och skulle göra allt för. Deras dotter (min bästa vän) flyttade ut med sin pojkvän för ett antal år sedan så nu fanns det rum för mig som blev hemlös efter en viss händelse.
Familjen består självfallet av en far och en mor, som har en son tillsammans, 20 år gammal. Han har en tjejkompis som har haft det svårt i livet som går på socialbidrag och fick chansen att bo hemma hos dom, i samma rum som sonen.
Hon har bott här längre än mig och kan beskrivas som lat och har någon form av högmod och har "alltid rätt" i konversationer. Visst hon kan vara trevlig tillbaka, bara om man visar sinne för humor och med en glimt i ögat, annars ogillar jag henne faktiskt.
Jag brukar sköta mitt och skiter faktiskt fullständigt i hur hon sköter sitt, men på senare tid har det kommit till den punkt då hennes agerande påverkar mig och föräldrarna personligen.
Det har mystiskt försvunnit pengar, cigg, parfymer, kläder m.m. det senaste året. Det började med att jag flyttade in och några veckor senare försvann det 600 kronor från en av föräldrarnas plånbok. Alla total nekade, inklusive mig såklart eftersom jag visste att det inte var jag som hade snokat och tagit dessa pengar. Det skulle ALDRIG falla mig in.
Det gick ett tag, sedan försvann det småsaker tillhörande mamman och hon blir mycket upprörd.
Jag som precis flyttat in kände mig otroligt utpekad, fastän jag skulle försvara med mitt liv att jag inte ens haft tanken på att ta saker ifrån andra i hemmet. Som vanligt rann det ut i sanden och ett litet tag gick, tills det hände mig.
Jag har mina mediciner på ett visst ställe bredvid datorskärmen, så jag vet vart jag har dom. Dessa mediciner MÅSTE jag ha för att få kunna sova, men helt plötsligt från ingenstans fanns dom inte där i påsen och jag fattade ingenting. Jag började leta i minnet om jag felkalkylerat och använt all min medicin, men även om jag hade lagt det någon annanstans. Frenetiskt letade jag igenom mitt rum men fann bara den tomma påsen bredvid skärmen, och jag blev så upprörd att jag stampar ut i lägenheten och skriker allt jag kan: VEM HAR TAGIT MIN MEDICIN?!?!!!!
Jag möts av förvånade blickar samt uttalanden från varje person. Föräldrarna litar jag på till 100%, eftersom dom själva har blivit drabbade av "tjuven", så då återstod det bara två personer; sonen som jag känt i flera år (som spelar WoW och absolut inte tar droger, knappt dricker alkohol) samt denna flicka som han "bor" med.
Såklart är det ingen som har en förklaring, och efter detta utbrott fick jag nöja mig med att ingen kommer erkänna ändå.
Det går en tid, och en hundring försvinner från föräldrarnas plånbok, IGEN.
Alla nekar, i vanlig ordning.
Veckan efter (idag) händer det att min medicinburk är totalt borta från mitt rum, fast jag har använt den i över två veckor, och ställer den på samma plats.
Nu orkar jag och ingen annan i detta hem med detta längre. Nu får det vara nog.
Vad skulle ni ha gjort?
Ska jag konfrontera henne, den andre inneboende?
Hur ska jag göra det?
Kan nämna att hon tydligen ska ha ett kassaskåp, enligt sonen som lever i samma rum som henne.
BARA seriösa, relevanta och realistiska tips uppskattas, inget jävla "sätt på henne i tvåan".
Detta är droppen.
Jag har varit inneboende hos min bästa väns föräldrar sedan ett år tillbaka men har känt dom sedan jag var 13 år. Under denna tid har jag gjort så mycket jag kan för denna familj som jag från hjärtat verkligen älskar och skulle göra allt för. Deras dotter (min bästa vän) flyttade ut med sin pojkvän för ett antal år sedan så nu fanns det rum för mig som blev hemlös efter en viss händelse.
Familjen består självfallet av en far och en mor, som har en son tillsammans, 20 år gammal. Han har en tjejkompis som har haft det svårt i livet som går på socialbidrag och fick chansen att bo hemma hos dom, i samma rum som sonen.
Hon har bott här längre än mig och kan beskrivas som lat och har någon form av högmod och har "alltid rätt" i konversationer. Visst hon kan vara trevlig tillbaka, bara om man visar sinne för humor och med en glimt i ögat, annars ogillar jag henne faktiskt.
Jag brukar sköta mitt och skiter faktiskt fullständigt i hur hon sköter sitt, men på senare tid har det kommit till den punkt då hennes agerande påverkar mig och föräldrarna personligen.
Det har mystiskt försvunnit pengar, cigg, parfymer, kläder m.m. det senaste året. Det började med att jag flyttade in och några veckor senare försvann det 600 kronor från en av föräldrarnas plånbok. Alla total nekade, inklusive mig såklart eftersom jag visste att det inte var jag som hade snokat och tagit dessa pengar. Det skulle ALDRIG falla mig in.
Det gick ett tag, sedan försvann det småsaker tillhörande mamman och hon blir mycket upprörd.
Jag som precis flyttat in kände mig otroligt utpekad, fastän jag skulle försvara med mitt liv att jag inte ens haft tanken på att ta saker ifrån andra i hemmet. Som vanligt rann det ut i sanden och ett litet tag gick, tills det hände mig.
Jag har mina mediciner på ett visst ställe bredvid datorskärmen, så jag vet vart jag har dom. Dessa mediciner MÅSTE jag ha för att få kunna sova, men helt plötsligt från ingenstans fanns dom inte där i påsen och jag fattade ingenting. Jag började leta i minnet om jag felkalkylerat och använt all min medicin, men även om jag hade lagt det någon annanstans. Frenetiskt letade jag igenom mitt rum men fann bara den tomma påsen bredvid skärmen, och jag blev så upprörd att jag stampar ut i lägenheten och skriker allt jag kan: VEM HAR TAGIT MIN MEDICIN?!?!!!!
Jag möts av förvånade blickar samt uttalanden från varje person. Föräldrarna litar jag på till 100%, eftersom dom själva har blivit drabbade av "tjuven", så då återstod det bara två personer; sonen som jag känt i flera år (som spelar WoW och absolut inte tar droger, knappt dricker alkohol) samt denna flicka som han "bor" med.
Såklart är det ingen som har en förklaring, och efter detta utbrott fick jag nöja mig med att ingen kommer erkänna ändå.
Det går en tid, och en hundring försvinner från föräldrarnas plånbok, IGEN.
Alla nekar, i vanlig ordning.
Veckan efter (idag) händer det att min medicinburk är totalt borta från mitt rum, fast jag har använt den i över två veckor, och ställer den på samma plats.
Nu orkar jag och ingen annan i detta hem med detta längre. Nu får det vara nog.
Vad skulle ni ha gjort?
Ska jag konfrontera henne, den andre inneboende?
Hur ska jag göra det?
Kan nämna att hon tydligen ska ha ett kassaskåp, enligt sonen som lever i samma rum som henne.
BARA seriösa, relevanta och realistiska tips uppskattas, inget jävla "sätt på henne i tvåan".
__________________
Senast redigerad av MicrograM 2011-05-10 kl. 23:15.
Senast redigerad av MicrograM 2011-05-10 kl. 23:15.