Citat:
Ursprungligen postat av niccha
Håller på med ett arbete om olika perspektiv på historia, har bara slutdiskussionen kvar. Nu är min fråga: Varför finns det olika perspektiv? Alltså, finns det något som påverkar det? Till exempel aktörperspektivet, strukturperspektivet, klassperspektivet, genusperspektivet och segrarnas historia perspektivet? Finns det någon som sitter där och säger "ja, nu ska du enbart skriva om Hitlers betydelse för historian" eller "nu ska vi sitta och skriva lite om hur bönderna hade det under första världskriget!"? Hoppas ni förstår min fråga
Godmåndag kväll niccha!
Det finns ett antal metoder för historieforskning och sättet att dokumentera (presentera) resultaten varierar. Att med en dokumenterad arbetsplan, en metod för forskningen och med ledning av strukturerat ställda frågor framleta fakta vad som hände i ”dåtidens” verklighet utgör grunden för all historieforskning. Forskaren kan också ställa upp en arbetshypotes (bestämma sig för) i vilken denne söker bevis (fakta) hur händelse(r) eller en utveckling kan tänkas ha ägt rum.
Av väsentlig betydelse för forskaren är att härleda det resonemang som ”dåtidens” beslutfattare förde. Med ”beslutsfattare” i det följande menas bemyndigad person (ämbetsman), en enig regering, en militärbefälhavare m fl. ”Nutida” tänkande måste kopplas om till ”dåtida” tänkande för att historien skall bli begripbar för läsarna i ”nutiden”. Det har att göra med djupa kunskaper om den ”dåtid” som forskaren ger sig i kast med. Forskaren kan exempelvis framleta fakta genom olika steg i en domän. Med domän kan vi mena en myndighet, ett departement (Utrikesdepartement, Försvarsdepartement eller annat departement), krigsmakten, främmande makt (regering) eller annat. Händelsekedjan som utforskas kan exempelvis ske enligt nedan.
1- Vad sade man i dåtiden – här menas att en framletad faktauppgift enbart omfattar dokumentation (exempelvis en dagbok) vad ”som sades”. Någon operativ handling företogs ej med ledning av det sagda.
2 -Vilka beslut tog dåtidens beslutsfattare, - här menas redovisning av vilka rimliga alternativ en beslutsfattare (ämbetsman) hade förknippat med det resonemang (avvägningar) som fördes som ledde fram till beslut.
3 -Effekterna av utvalt beslut – här menas redovisning av resultatet (effekter) av valt beslut. Vilken påverkan gav det valda beslutet i ”dåtidens” historia? Resultatet kanske blir skönjbart först efter att lång tid förflutit.
Flera domäner kan givetvis framforskas parallellt och jämföras om resultatet konvergerar eller divergerar. Givetvis finns det ”luckor” i källmateriel eller saknas helt. Då kan forskaren presentera logiskt rimliga antaganden om händelseutvecklingen eller helt enkelt avstå. Slutligen måste historikern (forskaren) redovisa referenser som styrker (verifierar) det presenterade resultatet. Vanligt är att under arbetets gång upprätta en kronologisk referensförteckning. Utelämnas väsentliga fakta om den ”dåtid” som skall skildras, då manipuleras historien.
Forskning om militär historia
Låt oss tala om några begrepp som har med militär forskning att göra med Europa och Sverige under andra världskriget. Vi antar att en nation har 100.000 soldater i sin armé och att motståndaren har lika många kombattanter. Om vi då antar att stridskrafterna är helt jämbördiga begås ett svårt misstag. Att göra en riktig jämförelse mellan olika nationers stridskrafter innebär att vi måste tillföra parametrar och begrepp som har att göra med den militära verksamheten.
1 - Doktrin – omfattar stadfästa och ”nedärvda” erfarenheter inom en nations försvarsmakt. En militär doktrin är ett formellt uttryck för den kunskap och de föreställningar som utgör den viktigaste grunden för verksamheten inom det militära försvaret. Var nation har sin doktrin som förändras allt efter utvecklingen inom respektive försvarsmakt.
2 - Strategi – omfattar mål och medel för den övergripande militära verksamheten för nationen eller för omfattande militära operationer. Här kan diskussioner pågå på hög nivå, ofta mellan stridbara viljor, innan beslut fattats för militär insats.
3 Taktik – innebär militära förband och soldaternas uppträde på slagfältet. Nationer och kombattanter utvecklar kontinuerligt sin taktik för att övervinna motståndaren.
Exempel:
Varken Polen, Frankrike eller Storbritannien hade insett kronsekvenserna av att pansarfordon kunde konstrueras så att de kunde klara artilleribeskjutning och att fordonen på ett dygn kunde rycka fram 160 km eller mer. De insåg inte heller betydelsen av försvarsgrensgemensamma insatser, det som i dag kallas ”Joint Operations” av mark- och flygstridskrafter och rörlig krigföring som den vid angreppet mot Polen. Den tyska befälhavaren befann sig långt fram på slagfältet i ett pansarfordon och kunde observera luckor i motståndarens försvar och via radio omedelbart ge order om omgruppering till sina styrkor för att utnyttja ett förändrat läge. De allierade befälhavarna befann sig i sina staber långt bakom fronten med långa och komplicerade ordervägar till frontlinjens förband. Den tyska krigsmaskinen vann sina första och överraskande segrar på kontinenten, inte för att de var fler än motståndarna, utan för att de använde helt ny strategi och taktik på slagfältet.
Tyska trupper skulle ha manglat och strimlat svenska trupper om landet anfallits under andra världskriget. Likt allierade trupper, som var helt okunniga inom den ”rörliga” krigföringens strategi och taktik på slagfältet, så var man inom svenskt försvar också (till en början) okunniga inom området rörlig strategi.
mvh/Skribenten
