Är sveriges ekonomi hållbar: Det verkar inte så?

Har det det måhända fallit dig in att krisen på 90-talet kan ha varit en effekt av det sorglösa spenderandet under tidigare decennium?

Ett allt för frikostigt välfärdssystem kommer alltid i längden förgöra sig själv. Grunden i ett samhälle är att alla måste producera det de konsumerar. Genom att utnyttja arbetsdelning blir samhället mkt mer effektivt än om alla ska hålla på med allt. Man får resurser över att hjälpa de som av olika anledningar inte kan försörja sig själva. I takt med att den grupp som inte försörjer sig själv växer kommer de politiska partierna i allt högre grad förbättra för dem för att vinna val och framstå som fina människor (mer bidrag, mer invandring, mer lån, mer skatt etc). Man börjar även kräva av de som fortfarande gör rätt för sig att de ska betala mer (sverige har gått från ett lågskattesamhälle till att ha världens högsta skatter på 50 år). Det blir nästan fult att hålla på med värdeskapande verksamhet. Färre och färre vill därför göra rätt för sig. De oföretagsamma tar från de andra genom bidrag och subventionerade hobbyverksamhet (många studenter, kulturarbetare, politiker, journalister etc). De företagsamma tar genom att mjölka ut produktion ur de produktiva genom system de luras eller tvingas in i(finans- och bankmän, kriminella, politiker, etc). Till slut finns inget underlag för att försörja nationen.

Man kan förlänga perioden man kan upprätthålla systemet genom att låna från utlandet eller de som har sparat resurser. Både privat och offentlig sektor förbinder sig då att i framtiden arbeta av det vi konsumerar idag men i hemlighet förväntar sig alla att de ska slippa ur det på nåt sätt. Detta har vi gjort sen 80-talet. Nu börjar vi komma in i ett läge där det inte riktigt går att låna längre. Vi har även svårt att krama ut mer pengar ur de som faktiskt gör något och fattiga länder börjar tröttna på att köpa dyr skit av oss och sälja billig skit tillbaks.

https://www.riksgalden.se/templates/...ge____587.aspx

Kan du efter att ha läst på lite om statsskulden ta och vidareutveckla ditt påstående lite?

Jag tycker inte påståendet är så konstigt. Statsskulden som andel av BNP är idag ca 35 procent. Det är mycket lägre än i mitten av 1990-talet då den uppgick till ca 80 procent av BNP. Finansministern har till och med prognosticerat statsskulden som andel av BNP till ca 15 procent 2015 (tror jag). När andelen skuld går ned går andelen som kan användas till annat upp (välfärd eller skattesänkningar eller båda).