Varför försvarar många kvinnor inte andra kvinnor?

Jag ser inte det sexistiska i din morsas agerande, TS. Troligen har hon lika usel humor som din farsa, som drar kassa skämt från yngre stenåldern, eller så garvar hon med av ren självbevarelsedrift, för om hon garvar framstår han som något mindre töntig inför övriga sällskapet (enligt formeln "Dåligt skämt + flera som flabbar = resten flabbar också för att inte avvika").

Sen fattar jag inte varför man skulle ha någon moralisk skyldighet att "försvara" sitt eget kön, oavsett om man är kvinna eller man. Det är en myt som framför allt odlas av kvinnor att alla män står upp för varandra och kör med "rent spel" i konflikter. Möjligen i förhållande till kvinnor, annars snackas det skit, intrigeras och dissas friskt även bland män. Bara att kolla det politiska spelet i västvärlden eller i större företag/organisationer. Där förekommer alla strategier från rövslickande till mobbning för att få sin del av kakan.

Kvinnor går igång lättare och hackar ner på andra saker än män, men beteendet i sig är förvånansvärt likartat.

En skitstövel/loser/ärthjärna kan vara manlig, kvinnlig eller mittemellan. Det är handling och beteende som räknas i min bok. En man eller kvinna som förbehållslöst står upp för andra män/kvinnor oavsett hur korkat de beter sig och som blir skitnödiga så fort någon drar ett icke-PK skämt är inget folk jag trivs tillsammans med.

Om jag säger så här, personligen föredrar jag raka rör, även om det är in absurdum. Då kan jag själv välja vem eller vilka jag sedan umgås med. Det jag tycker är förjävligt är när någon är falsk nog för att spela min vän, som försöker vinna min gunst genom att låtsas tycka som jag, och genom att låtsas hålla med, men som sedan sprider dynga bakom min rygg och underminerar det hela.

Jag vet inte riktigt vad "raka rör in absurdum" betyder riktigt, men om du ger mig valet att vara falsk eller rak, så.. tror jag att du vet mitt svar. Det finns dock en väldig skillnad, du skriver att det inte är trevligt. Det kan vara sant ibland, för.. om du har fel så får du reda på det. Det lär man sig på, ofta. Vad gäller jobb så är jag iofs främst ute efter just ärlighet, trevlighet kommer när folk är ärliga (för mig).

I det här fallet vet jag inte ifall jag håller med dig. Falskhet och hugga folk i ryggen ser jag som.. avskyvärt och jag kommer nog aldrig att anse att "lagom är bäst" på den fronten.

Raka rör in absurdum- att häva ur sej varenda tanke som poppar upp om andra människor tex. Man kan säga vad man tycker utan att gå fram som en j-a bulldozer anser jag. Lite socialt glidmedel e inte fel .

Ja, jo, det håller jag med om. Men det som är "bra" med dessa personer är att man själv kan välja ifall man vill interagera med dem eller ej, utefter hur "bra" de är på att hantera folk.

Ett inställsamt kräk som låtsas vara din vän den ena minuten för att baktala dig den nästa ger dig inte det valet, såvida du inte märker av att de baktalar dig. Där upplever jag en stor skillnad mellan kvinnor och män. Som sagt, jag har stött på väldigt många kvinnor som gör det, och en man än så länge.

Vad väljer du själv helst, det baktalande aset eller den jobbiga jäveln som säger vad den tycker - och som då låter dig välja ifall du ska behålla relationen eller ej?