Dragon Age 3 - Inquisition [Release 2014-11-18]

Inte på denna faktiskt. Noterat just det, men när det avsaknades här så antog jag att det skulle vara något oviktigt struntuppdrag.

Dolkar har högre dps (damage per second) eftersom man får slå oftare. Så man kanske inte ska jämföra direkt så.

Det är så jävligt alltså? Men vad ska man ha då? Jag är ovan vid att spela överlag och har mestadels spelat Skyrim, men vad ska man ha i dps vid level 7? Hur ofta uppgraderar man sina vapen?

Köpte spelet idag. Det verkar ganska bra hittills. Hoppas det inte blir för linjärt bara.

Men vilket själlöst spel! Det är som ett DA:O på tung medicinering. Allting är urvattnat: Combat, karaktärer, story. Efter bara någon timme är jag intill döden uttråkad (vilket även röstskådespelarna tycks vara). Hur kunde detta mediokra spel få såna strålande recensioner? Obegripligt.

Finns inget hjärta. Man har uppenbarligen haft minsta gemensamma nämnare som utgångspunkt när man tänkt sig spelaren. Följaktligen blir allt platt, dumt och nästan parodiskt PK.

Köpte detta spel här om veckan, har en sak att säga... Största jävla skit spelet någonsin det ger inga direktiv vart man ska eller specifikt göra, quesstsen hänger sig och går inte att utföra eller så utför man dem men man får ingen belöning för det eller kan gå tillbaka och "bocka" av at man gör det hos quest givaren, Det var ju stort jävla skriveri om vilken underbar grafik det är i spelet, tycker fan de samma grafik som i BF 1942 platt tråkigt inge djup och grafiken hackar i varandra och flyter över raka ytor och mans er kanter och shit veralt, träden svävar i luften i horisonten och djuren snurrar på sig d de ska vända istället för att röra kroppen och vända på sig.
Och att gå upp i lvl tar ju för fan 700 år om det är så här segt vi lvl 8 hur fan blir det då 10 lvl kvar till max? aldrig mera ett spel utav biowher eller hur fan skiten stavas.

Nej största jävla skit spelet jag någonsin köpt, skulle hellre sitta och lira tetriz där vet man i alla fall vad man ska göra och vad som händer när man gör något.

Jag är väldigt kluven kring det här spelet och förmodligen kommer jag aldrig spela klart det. Det är som att de tagit allt som är dåligt med ett MMO och implementerat det i ett single playerspel. Varför tror spelutvecklare det är roligt att springa runt och samla örter, metaller och fan och hans moster till förbannelse? Det är ingen utmaning, det är inte svårt, det är inte roligt, det tar bara tid. Animationen för att samla ihop varje liten pinal är ungefär tre sekunder. Gissa nu hur många timmar av ditt spelande som bestått av att du sprungit runt och stirrat på skärmen när du plockar upp din femtihundrade elfroot.

Huvudstoryn är bra, om man orkar spela så långt. Striderna är nja. På konsol vill man verkligen inte använda sig av taktikläget, på PC antar jag det är något bättre, så man orkar inte hålla på och flytta runt och styra olika karaktärer. Jag började spelet med en archer rogue, innan jag insåg det var extremt tråkigt att spela, så jag startade om som mage.

Varför de har riddjur förstår jag inte. Man måste ju ändå stanna stup i kvarten och samla på sig skräp. Och har man redan upptäckt området kan man oftast ta fast travel. Det är väl i enstaka fall man har någon som helst nytta av riddjuret.

Mob spawnen i spelet är lite väl löjlig. Springer jag 50 meter och vänder om, så har hela zonen redan respawnat alla monster bakom mig som jag redan tröskat igenom. Kom igen, vafan? SÅ roligt är det inte att slåss i DA:I. Inte för att springa runt i ödemarken i timmar är särskilt mycket roligare det heller.

Jag vet inte, det här spelet känns som drömmen för en frimärkssamlare, men för mig känns det som jag ger upp nu, trots att jag är ganska intresserad av huvudstoryn. Varför? För att spelet är så väldigt amerikanskt. De vill bara stjäla din tid, inte ge en bra spelupplevelse.

Guldkornen när det känns värt att tröska sig igenom det här spelet är alldeles för få för att det ska vara värt tiden.

"Du behöver ju inte hålla på med crafting/ uppgradera din borg/ osv". Nä, visst, men då kommer vi till farmingen av Power istället. Vill du göra något nytt? Farma Power. Iofs är det inte ett så stort problem, men... spelet känns helt enkelt inte genomtänkt, inte utifrån en bra spelupplevelse.

Spelet lyfter lite efter första området, som enbart handlar om att samla skit utan någon vidare anledning. Men jag råder dig att inte fortsätta spela. Försökte hålla hoppet vid liv länge, och visst finns det guldkorn lite här och där. Delar av main storyn är bra och någon side quest är riktigt välskriven (tänker på det där övergivna slottet). Men slutet är största antiklimaxet någonsin och hela spelet är bara en enda röra.

Inte lika dåligt som det fullkomligt värdelösa DA2 (bland det sämsta jag spelat, avinstallerade efter tre timmar), men ändå bedrövligt.

Men spelet är ju kanadensiskt.

Nä men, jag håller med om i princip all kritik du ger. Skulle dock säga att den grindbaserade spelmekaniken i spelet snarare påminner om asiatisk (japansk) speldesign än västerländsk (amerikansk).

Det bör dock sägas att det första området efter tutorial, Hinterlands, är det klart värsta i den här aspekten. Det blir bättre - men inte helt bra - senare. Detta gör förstås baktanken till designen av spelets inledning ännu svårare att begripa. Den allra sämsta delen i hela DA 3 är förmodligen prologen, spelets första del. Helt sjukt vad rushad den delen känns manusmässigt, där man hux flux blir ledare av "the Inquisition" utan någon som helst rationellt eller ens emotionellt tänkande bakom det.

Jag spelade bara några timmar, men jag ledsnade så totalt på stridsmekaniken att jag avinstallerade spelet nu.

Det känns bara så klumpigt, tillkrånglat och att man har så dålig koll på vad som händer. Man truckar runt och vevar med sin stelbenta hjälte, där man ofta missar eftersom fienderna flyttat sig en centimeter utanför ens räckvidd. Samtidigt springer ens kompanjoner runt som yra höns och spelar glatt spelet själva. Tactical view känns ju också som att öppna upp ett excellark mer än något annat...

I Origins fixar man lätt allting med två musklick, man har perfekt kontroll över vem som gör vad, och man kan kan detaljstyra hur mycket man vill. Varför göra ett självspelande piano av något som fungerade så bra och enkelt?


Men jag tror jag ska ge det en andra chans nån gång framöver.

Jag började lira DAI för ca en månad sedan och har nu ca 10 h speltid. Jag kan inte lira mer än en timme åt gången då problemet med spelet är att det aldrig blir roligt att spela.
Stridsmekaniken är usel, i princip håller du inne en knapp och undantagsvis så trycker du på en annan knapp. I DAO krävdes det taktik och list för för att döda dina motståndare, här känns det som att det mesta går på automatik. Det gör att att det inte känns speciellt roligt att slåss. Lägg dessutom till att dina fiender respawnar i tid och otid och man blir lätt trött. Att slakta samma gubbar tio gånger är inte roligt. Att det mesta av slaktandet är väldigt upprepande, slakta demoner och stänga rifts, gör det inte bättre heller.
Själva gameplayet känns som att det mest är en massa menigslöst samlande och att springa från punkt a till b.
Det lilla man fått se från storylinen har hittills inte inponerat. Den känns lövtunn och den har inte engagerat mig ännu.

DA2 var inget höjdarspel, med nöd och näppe lyckades jag spela igenom det en gång, men det känns som DAI har potential att vara ännu sämre.

Blir det bättre sen och är det värt att fortsätta?

Vilket fantastiskt spel, älskar hela serien. Hoppas verkligen det kommer en uppföljare