Galenskap.

Vad är det egentligen? Sitter här och kollar igenom en del gamla tidningsurklipp och hittade detta:

http://www.fildelaren.com/link/link?name=galenskap.jpg

Skulle man inte lika gärna kunna vända på det och hävda att det är läkaren Felix Prost som är den galne sett ur nämnda författares perspektiv? Som stöd för sin sak nämner läkaren att depression och alkoholism är utbrett bland författare. Men kan man inte se denna "sjukdom" som ett direkt svar sprunget ur utanförskapet i samhället, ett samhälle som de i artikeln för övrigt betraktade som vansinnigt. Vem är egentligen den "galne" i sammanhanget?

Hur står det till med en av samhället fullständigt indoktrinerad individ, som tror allt denne läser är sant? Betraktas denne som en sund människa? En som håller sig på sin plats och aldrig ifrågasätter något, är det en individ som Felix Post skulle betrakta som fullt frisk och icke galen? Hur står det till med Felix Post själv, känner han samhörighet med den sistnämnda indoktrinerade individen/gruppen, och anser således att alla som uppträder som honom själv måste vara "friska"?


Vad är galenskap egentligen, och vem avgör vem som är det? Vore intressant att höra andras funderingar kring detta...

EDIT: Hur skulle de numera döda författarnas kommentarer lyda...

"Den som inte älskar vin kvinnor och sång förblir en dåre livet långt"

Ja, det finns all anledning att ifrågasätta sådana här postuma, kategoriska och generaliserande omdömen om vad som är psykopatologiskt...Jag tror att det är som du befarar, att denne Felix Post nog helst friskförklarar de icke-kreativa och mediokra som det går tretton på dussinet av, så länge de fungerar friktionsfritt som robotar.

Wilhelm Lange-Eichbaum skrev ett mycket omfångsrikt verk med titeln Genie, Irrsinn und Ruhm (Geni, vansinne och ryktbarhet) (i en utgåva bestående av elva volymer uppdelade på olika kategorier av människor som utmärkt sig inom kultur, politik eller religion) - det blir en rätt märklig läsning, en mycket beläst och outtröttligt symptomsökande dokumentation, där ett av nyckelbegreppen är bionegativitet, dvs. svårigheter att handskas med livet på alla upptänkliga sätt. Och det har de flesta av de bästa trots allt pinats av, ofta med symptom som missbruk och depression som tydliga tecken på en svår anspänning och alienation. Lange-Eichbaums verk är ändå förhållandevis nyanserat, och oerhört späckat med biografisk detaljkunskap, jämfört med det intryck man får av snubben i artikeln du länkade till.

”Det finns ingen stor begåvning utan en tillsats av galenskap.”

En ”fotosyntetisk” sierska, utan vare sig liv eller lem, förädlar myten om den försvunna galenskapen. Om man ”halshugger” sierskans tanke och avlägsnar den från dennes ”flådda” medvetande – framdukat på ett och samma bord – gestaltas galenskapen på ett mer nyanserat vis. Galenskap är ett uttryckssätt, för huruvida individens emotionella ”klan” klarar att handskas med verkligheten; Skenet bedrar, då vinden sveper med sig ”resterna” efter det blodbad som ägde rum, då sierskans kropp lemlästades, från topp till tå.

undrar om myokardiet har en stor databas med citat eller om han kommer på dem själv? Ezzelino, kan du härleda nåt citat till en författare eller så? och, har namnet myokardiet någon innebörd som du känner till?

Edit: jag googlade lite och fann att myokardiet är en del av hjärtat