4-HO-MET: En glimt av himlariket och helvetet.

Härlig läsning 8/10

Har du kommit till fler slutsatser eller insikter sedan detta hände?

Maskens ord är ju helt awesome! Tror du att masken verkligen vill dig illa, när den faktiskt varnade dig för sig själv? Den verkar ju vilja väl egentligen?

Kram, 5/5 red pills

Låter som latmasken har varit i farten

5/5 fiskar!

Hade inte förväntat mig svar såhär långt i efterhand, kul! Ska försöka vara kortfattad men man vill ju gärna berätta in i minsta detalj när det gäller sånt här...

Har inte brukat psykedelia sedan denna gång och tänker inte göra det förrän jag är helt säker på att jag är beredd, men ett år av starka minnesbilder ger en ju tid att fundera. Jag känner att jag har förändrats mycket som person det senaste året, mycket har säkert att göra med att jag allmänt växt upp och lärt mig klara mig själv men jag tror nog att upplevelsen fungerat som en "kickstart".

Utan att överdriva kan jag säga att den här upplevelsen slog upp ett stort hål i ett mentalt fort som fortfarande håller på att plockas isär sten för sten (en nackdel är att jag tenderar att sväva iväg i flummiga metaforer lite för ofta). Jag har lärt mig innebörden av empati; något jag avfärdat som trams för klena människor innan, och är lite mer inställd på att sprida lycka istället för att bara hålla den för mig själv. Efter vad jag läst om liknande trippar så brukar de flesta komma till liknande insikter? Just "självdistans" verkar vara ett återkommande fenomen i alla fall.

Mask-upplevelsen är faktiskt det jag funderat minst över (mest för att det är så jävla bisarrt att jag inte vet var jag ska börja), men jag tror att det kan ha varit ett slags "wake-up call" till att jag borde använda den potential som jag har i skallen till något vettigt och jag har faktiskt blivit mer studiemotiverad på senare tid (jag läser en matematiskt intensiv högskolelinje och det är ju "logik" på hög nivå) och försöker att ta min utbildning och framtid lite mer seriöst. Jag tror inte det var något illa menat bakom händelsen, utan mer i stil med "du har stått och trampat i flera år nu, dags för lite utveckling, annars...". Riktigt obehagligt var det i alla fall.

Det blev inte kortfattat på något sätt, otippat...

TL;DR: Jag är i grund och botten samma person fast med en mer positiv och kärleksfull syn på världen, det var ju verkligen ingen underdrift att psykedelia kan förändra ens verklighet permanent... Jag är bara glad och tacksam över att det förändrades till det bättre.

Har tänkt i samma banor faktiskt... vad är väl inte livet om en enda lång utveckling?

Direkt lat har jag nog aldrig varit, dock omotiverad och ointresserad. Nu när jag tänker efter så är det nog själva definitionen av lat, förresten. Self-touché...

Off topic så såg jag för övrigt en brittisk rapport om just psykedeliska nätdroger som hade tagit fakta från Flashback... Rapportens titel var något i stil med "heaven and hell" - borde jag ansöka om royalties?

(ledsen för dubbelpost, quote+edit = kaos)

Jag känner igen mig! Jag har sedan upplevelsen med DMT på nyår, och månaden som följde därefter då jag rökte massiva mängder DMT, tagit det "relativt lugnt" med psykadelika. Det kändes som att min själ löstes upp och att alla perspektiv fanns samtidigt. Sedan dess har jag byggt ihop mig igen, fått en större respekt för livet och Allt samt blivit en aning mer bekväm med att ifrågasätta mig själv. Jag är inte helt klar med återuppbyggandet heller. Redan vid första mötet med DMT, kanske ett år innan nyårstrippandet, slutade jag vara rädd för döden. En dag kanske jag är redo för DMT igen, men just nu får det räcka med mindre ultra-extrema psykadelika. Min respekt för psykadelika ökar mer och mer ju mer jag brukar dem, vilket är helt inverst mot allt annat jag företar mig.

Jag tänker mig att 4-HO-MET är ungefär på samma sätt, även om tripparna skiljer sig markant från varandra.

Jag önskar att jag kunde ha en mask-upplevelse också faktiskt. De nattsvarta upplevelserna tycker jag är minst lika viktiga som de kärleksfulla och goda! Din helt horribla upplevelse ledde ju verkligen till något riktigt, riktigt bra.

Det kan vara bra att ta pauser från psykadelika ibland, för att samla ihop sig och återskapa hela världen. Det är verkligen ett jättebra verktyg om man behöver vidga sina vyer. Det handlar kanske inte bara om party, utan också en hel del om att krossa och återskapa sin världsbild. Vilket är helt jävla underbart att göra! Men pauser är viktiga.

Fan vad NICE! Jag blir jättelycklig för din skull

Verkar ju som du haft en jävla resa du med... Förstår precis vad du menar med "Allt"

Jag var inte ett dugg beredd på att något sånt här kunde inträffa men det har gått ett drygt år nu och jag har nog smält allt tillräckligt bra för att ge mig på det igen (kanske i sommar men inte innan dess). Mjo, det värsta med masken var väl egentligen att det hände ungefär samtidigt som jag glömde bort att jag hade tagit psykedelia... jag fattade inte alls vad som hände men efter ett tag redde det ju ut sig. Efter att taklampan bankat mitt psyke gult och blått i några timmar blev ju allting frid och fröjd

Jag har bara tagit psykedelia i "party"-syfte en gång. Det var första gången jag tog det och det gick verkligen inte som planerat så jag kommer bara ta det i lite mer introspektiva syften nu... Ska dock testa att ta en hyfsad dos med ett par nära vänner, verkar som det kan ge intressanta upplevelser det med av rapporter att döma.

Skulle fortfarande inte rekommendera någon att ta psykedelia... de som verkligen är intresserade av att ta det kommer ju göra det trots att jag avråder dem, och det är bara de som vet vad de ger sig in i som ska syssla med det (har gått riktigt snett för en polare bl.a., han mår dock bra nu).

Vad hände med honom? Hamnade han i psykos?

Jag skickade ett PM istället, blir så tråkig stämning här annars

Mycket bra tripprapport! Ger den 5/5. Förstår inte hur du kan komma ihåg så mycket såväl trots att du dessutom rökte brass under trippen.

Det där med masken var lite läbbigt. Jag har nämligen haft en kompis som berättat om en snubbe som tagit LSD och upplevt något liknande. Han hade sett något djur krypa runt i sin arm och tänkte precis som du gjorde vi något tillfälle att du måste få ut den. Han gick så långt att han bet upp sin arm, förblödde och dog. Jag har varit lite osäker på det men jag har inte på något vis misstrott honom då han är väldigt pålitlig. Nu är jag dock inte osäker längre.

Jag tycker definitivt inte att man ska ta psykadelika på egen hand då det kan hända att man hamnar i väldigt konstiga tankelopar. Det allra bästa kanske är att ha en nykter person med sig men jag har alltid tagit det i sällskap med andra och det har funkat mycket bra. Vid ett tillfälle var dock min kompis tvungen att bearbeta sina tankar på egen hand och den gången var min tripp ganska obekväm bitvis. Jag satt inomhus och trodde att jag var helt normal men hade konstiga och obekväma tankar. Jag löste det med att sätta på mig hörlurar och ta en promenad utomhus. Då kände jag hur fuckad jag var och trippen blev genast mycket behaglig.

Mina rekommendationer för en lyckad tripp:

1. Trippa inte ensam
2. Ha inge förväntningar på trippen mer än att den kommer bli behaglig och spännande
3. Rök inte CB. Mina erfarenheter är att det oftast inte gör så stor skillnad men att det ibland gör trippen obehagligare och aldrig bättre). Det är alltid skönt att röka någonting dock, det ger en avslappnad känsla. Cigaretter fungerar lika bra, det är fantastiskt med cigg när man är trippad.
4. Försök undvika att vara inomhus (särskilt om du är ensam). Även om jag har haft en av mina bästa trippar inomhus så är min upplevelse att utomhustripparna generellt blir mycket bättre och att risken för snetripp är mindre.

//Specter

Jag kommer ännu ihåg det som om det vore igår trots att det hände för ett drygt år sedan. Inte konstigt att jag mindes det dagen efter då jag skrev detta Masken var nog bara en projektion av någon del av mig själv som jag inte riktigt var vän med, men jag har jobbat på det lite av och till.

Jag räknar denna trippen som extremt lyckad då den (ifall du läser vad jag skrivit lite tidigare på denna sida) har gjort mig till en mer förstående, mindre orolig och allmänt lyckligare människa. Det har även hjälpt mig att försäkra mig om att min studieinriktning är den rätta för mig, konstigt nog (detta har med "logiken" att göra).

Jag kommer nog inte att blanda med cb igen då de minsta doserna 4 ho met kan ge helt oanade effekter ihop med röka. Tycker dock att enbart 4 ho met är ganska "färglöst", det är efter första spliffen som det har tagit fart på riktigt varenda gång jag testat.

Dina tips är hur som helst något alla bör ha i åtanke om de funderar på att testa psykedelia, hoppas så många som möjligt snubblar över ditt inlägg

Roligt att höra att du är mer bekväm med dig själv sedan denna tripp. Jag upptäckte först inte att jag påverkats så mycket av 4-ho-met. Nu däremot, nästan ett halvår sedan förra trippen så har jag uppmärksammat att ett "djupt" problem inom mig blivit ett betydligt lättsammare ämne för mig och att det troligtvis gjort mig mycket lyckligare överlag.

Jaså där ser man, ingen av de som jag har kört med har upplevt 4-ho-met som "färglöst" utan röka. Jag har inte märkt så jättestora skillnader mer än att vissa visuella saker har blivit mer intensiva. Men det kan ju bero på att jag inte vet hur jag skulle känt mig annars och i allmänhet har ganska svårt att komma ihåg så mycket av mina trippar. Jag kommer alltid ihåg vissa sekvenser men inte så detaljerat som du. Då blir det förstås svårt att jämföra.

Trevligt att du gillade mina tips. Det första är helt klart det viktigaste. Går det åt helvete för någon så finns det i alla fall andra i närheten. I de flesta fall så påverkar det den drabbade positivt och lugnande att ha sina kamrater runt omkring. En kompis till mig som upplevde så kallad egodöd sa att han kände sig lite lugnare av att ha oss andra omkring. Men framförallt tror jag det är att man inte snöar in sig för mycket i sina tankar lika lätt. Har man någon i närheten som man kan ägna någon tanke, "aha där är han" eller att man pratar med varandra så hinner man inte gräva så djupt i sitt eget huvud som ofta krävs för att man ska snea.