Göteborg, supporterkultur och rivalitet.

Det är intressant sett till dagens bild av vilka supportrar som är våldsamma och vilka som är snälla att titta tillbaka i tiden och läsa om de beryktade "Göteborgstågen" som plöjde land och rike runt och satte skräck i folk när det begav sig.

Eller när Blåvitt folk på en gång i tiden försökte sno målen i Örebro, så att matchen inte kunde spelas klart när laget var på väg ur (och faktiskt åkte ur. För övrigt senaste gången vi var utanför Allsvenskan)

Utan att ha läst inläggen i denna tråd, så är mitt spontana konstaterande att man i Göteborg har mer rivalitet mot Stockholm, än vad man har mot klubbar och föreningar i Götet och att man faktiskt gillar varandra och tycker att det är kul när det går bra för andra Göteborgslag än sitt eget.

Skulle nog säga att det finns två sidor av myntet...Det finns både och helt enkelt..Det finns alltför många löjliga random Svenssons i Gbg som är ungefär som du beskriver. Dock inte dom mer fanatiska supportrarna...Och det där med Stockholm handlar väl bara egentligen om IFK vs AIK? Jag som GAIS-are har ingen som helst relation till Sthlm-klubbarna. Och ÖIS-arna gillar väl Djurgården t.o.m?..Det är IFK som är fienden..och inget annat. ÖIS gillar vi inte..men det är inte på samma nivå som med IFK.

Då har du ganska mycket fel.

För att förtydliga.

Blåvitt har en stark rivalitet med AIK. Vi är inte direkt några fans av vaken Djurgården eller Bajen heller, men det är med AIK vår "beef" är. Och det beror kort och gott på att AIK och Blåvitt, tillsammans med Malmö är de 3 överlägset största lagen i Sverige.

Gajs har ju sin stora rivalitet mot Blåvitt, och Öjs visade i och med sitt deltagande i Djurgårdens guldfirande 2005 att man hellre ser Stockholmsguld än att det går bra för Blåvitt.

Med det sagt så har rivaliteten i staden ökat på sistone, av olika anledningar, men ska jag dra en så skulle jag påstå att det är "uppstickandet". Tidigare så har maktförhållandet i Göteborg varit väldigt uppenbart och accepterat. Blåvitt var störst, Häcken var en talangskola likt BP, Gais och Öjs fick slåss om smulorna.

Nu springer Häcken omkring och försöker vara ett topplag utan supportrar, Gajs har någon slags hybris och Öis har nästan blivit deras farmarlag. Framför allt rivaliteten Blåvitt-Gajs (eller omvänt om man nu så vill) har vuxit på sistonde och jag tror att Öis sorti har varit en starkt bidragande orsak till detta. Mellan Öis och Blåvitt låg en betydligt tydligare gräns. Gais däremot försöker på många sätt och vis vara inne och "talla" på Blåvitts område. Man vill gärna profilera sig själva som arbetarlag trots Blåvitts historiskt starka stöd ute i industrierna som ett exempel.

Även Elfsborg ser ju sin stora rivalitet mot Blåvitt och kallar av någon anledning matcherna mot oss för Derbyn, trots att det är 7 mil och oräknade antal traktorer mellan städerna.


I Stockholm har man inte samma tydliga uppdelningar mellan lagens positioner, vilket nog kan vara en anledning till att det ser ut som det gör mellan de lagen, framför allt Djurgården och AIK.

Hammarby är lite svarta fåret, eller, underligt nog, Öis i det här fallet. Man vet sin plats lite. Man är ett lidande gäng från Söder.

Djurgården och AIK däremot kallar sig för både det ena och det andra. Djurgårdens grej med "Stockholms Stolthet" är ju ett ypperligt exempel på något som säkert retar många AIK:are.

Tror inte det är en tillfällighet att det är AIK-Djurgården som är den värsta rivaliteten i Stockholm, av just den anledningen att båda klubbarna försöker vara samma sak.

Även blåvitt kallar ju matcherna hemma mot Elfsborg för derbyn och höjer priserna. Känns mest som att de vet att elfsborg lockar fler än häcken och därför drar upp priserna på den matchen istället för att tjäna pengar.

Tycker det är synd att ÖIS inte är kvar i allsvenskan för IFK-ÖIS kändes verkligen som ett riktigt jävla derby. Arbetarklass mot överklass. Folket mot eliten. GAIS är bara förvirrade och Häcken ligger i princip i bohuslän

Jamen GAIS har ju aldrig vart ett arbetarlag då eller? Visst har blåvitt haft starkt stöd ute i industrierna. Men det är ju även där stor del utav GAIS historiska stöd legat.

Jo, fast nu är första gången på väldigt länge som Gais kan börja kalla sig 2:a i Göteborg. Efter att ha tävlat med Öis i flera år om smulorna som blivit över efter Blåvitt så har man på senare år försökt ta upp kampen med Blåvitt. Något som ökat rivaliteten markant skulle jag vilja påstå.

Tycker du är ganska rätt ute. Med det stora undantaget att även gajs alltid varit ett arbetarlag.

Historiskt skulle jag gärna villja ha svaret på gåtan "varför håller man på blåvitt eller gais?"
Nu menar jag utan att dra upp en massa tjafs om "Lindome", "silverkedja", "slås i hoppborg" eller "alkisar" och "skinvästar".

Gais var aldrig aktuellt för mig då jag som ung blev mobbad av en betydligt äldre kille som spelade i Gais. En sån sak kan vara väldigt avgörande.

Annars tror jag att den stora skillnaden mellan föreningarnas roller ligger i öppenheten. Blåvitt har ett starkt arbetarstöd, men är inte exkluderade till att vara ett arbetarlag. Tror t ex ideologiskt att Gais och Öis ligger betydligt längre ifrån varandra än något av de lagen ligger ifrån Blåvitt.

Blåvitt känns som ett betydligt öppnare lag än både Gais och Öis. Det är något som egentligen än idag genomsyrar föreningarna starkt, om man tittar på klubbarnas trupper t ex. Blåvitt har ju fått en del kritik för att man ville ha folk av "rätt karaktär", men idag sitter man med en grupp där de flesta är rätt goa gubbar. Många är inte från Göteborg, men har anammat den Göteborgska mentaliteten och där alla är en stor glad spelartrupp.

Jämför då med Gais som känns betydligt mer segregerat, där man har de Göteborgska spelarna, och de som inte är ifrån Göteborg i två olika grupper (tyvärr förpestar ju Gais spelartrupp mina luncher med sin närvaro på samma lunchrestaurang, har märkt att de ofta sitter i olika grupper.)

Sen är det väl i vanlig ordning så att många håller på det pappa höll på som i sin tur håller på det hans pappa höll på osv.

Så klart är det så. Tror att denna anledning (eller kompis, pojkvän, granne osv.) i själva verket är den största anledningen till vilka vi supportar. Sedan kanske man vill "krydda" med lite andra anledningar.

Även om du har rätt i sak så skulle jag nog vilka påstå att man får vara väldigt noga med att se det tidiga fotbollsvåldet som ett separat fenomen, där Göteborg var "ledande" främst i och med att IFK Göteborg som allra första arbetarlag (brasklapp, förklarar nedan) kom att utmana topplagen i svensk fotboll som på den tiden (runt 1910) alla hade sin bakgrund i medel- och överklassen. Alla de största föreningarna då – Gefle IF, Örgryte IS, AIK, IFK Uppsala, IFK Eskilstuna, Djurgårdens IF med flera – var sprungna ur högre klasser och hade främst medelklassen som åskådare. Även om IFK Göteborg precis som alla Kamratföreningar främst hade en medelklassbakgrund så fanns det på den tiden förutsättningar som gjorde att stadens arbetare kom att identifiera sig med föreningen mer än någon annan storklubb lyckats med på den tiden.

För det första grundades föreningen inte bara av medelklassen (ett gäng chalmerister) utan också tillsammans med arbetarklassen (ett gäng arbetarungdomar från Annedal). För det andra började arbetarklassen mer och mer söka sig till fotbollen och när IFK som första svenska lag på fyra (4!) år lyckades besegra överklassens ÖIS år 1907 fanns det ett givet lag att söka sig till för alla arbetare i Göteborg. Nordiskt Idrottslif skrev 1912 om att "[n]är Kamraterna trädde ut på planen hurrade publiken på andra plats [ståplats], men när Örgryte visade sig hurrade den på läktaren" Ur denna klassmotsättning föddes även det första uppmärksammade fotbollsvåldet. Någon annan större förening med den tydliga profileringen – trots att varken styrelsen eller spelarna i någon högre grad kom från arbetarklassen, inte förrän IFK började värva från arbetarföreningen Jonsereds GIF, bland annat Erik Börjesson som senare som första(?) spelare blev erbjuden ett engelskt proffskontrakt (Liverpool FC, han tackade dock nej) – fanns inte innan dess. Hädanefter sökte sig dock som sagt arbetarklassen runt om i landet i högre grad till fotbollen och från och med nu blev det snarare publiken än föreningens ledning och spelare som definierade lag som "arbetarklass" eller "medelklass".

Senare tiders fotbollsvåld har dock ingen koppling över huvud taget till dessa tidiga stökiga supportrar och de ökända "Göteborgstågen". Hela efterkrigstiden präglas ju av en period på 20 år som nästan helt saknar inslag av våldsamheter och istället präglas av enorma publikfester. Det är ur den här generationen göteborgare man kan hitta de flesta "goa gubbarna" som gått på både IFK och GAIS och varit allmänt lokalpatriotiska utan att för den delen ha ett tydligt favoritlag i Göteborg. 1970-talets huliganism härleds istället till den engelska uppblossade huliganismen som började runt 1950 (Sverige verkar rent allmänt ha legat ungefär 20 år efter England vad det gäller de flesta fotbollsfenomenen).


Visst är det så. IFK har fått rätt mycket skit från oss supportrar för att man tidigare marknadsfört matcherna mot Elfsborg alldeles för mycket som derbyn. Jag är inte helt säker men jag har för mig att man tog åt sig av kritiken och tonade ner derbysnacket en hel del till nästkommande år även om man fortfarande använder termen i texter och biljettpriser.


Det är ett rätt intressant fenomen det där med öppenheten, eller som jag skulle vilja kalla det, profileringen. När man undersöker hur föreningar jobbar för att nå ut till potentiella nya kunder och supportrar pratar man ofta från marknadshåll (utomstående) om att det är viktigt att ha en tydlig profil, något att identifiera sig med. GAIS kan ju sägas vara en av få elitföreningar i Sverige som faktiskt har en väldigt tydlig sådan profil med underdogstämpel, alternativitet (är det ett ord?) och "vi mot dem", kanske tillsammans med bruksföreningar som Åtvidaberg och ett annat Göteborgslag, Häcken, som försöker profilera sig lite som "inte Göteborg", Hisingen och familjevänlighet. IFK Göteborg är dock en så pass stor förening där profilen skulle kunna sägas vara att inte ha någon profil. Vi är gränsöverskridande, "folkets lag" och välkomnar alla. ÖIS sitter i en svår sits där man historiskt sett har en tydlig profil, "lite finare", som inte riktigt går hem i dagens samhälle.

/feldgrau

GAIS var kanske ett arbetarlag..Idag är det mer ett lag för vänsterinterlektuella..kulturfolk mm, och även dom utstötta...Om man nu tvunget ska generalisera....ÖIS är "överklass" och IFK är resten, plus att man har fans i alla kategorier, och inte så begränsat som GAIS och ÖIS tenderar vara..