Mest episka var en gång på mellanstadiet.
På min skola fanns 3 zigenarbröder, med den otrevliga egenskapen att både vara storväxta samt genuina översittare och mobbare - alla elever fick känna på deras behandling, och de var av förståliga skäl inte särskilt omtyckta.
En vårdag i 5:an ringer det ut för rast, alla elever springer ut på rastgården och som vanligt startar ett fotbollsspel upp. Zigenarbröderna går bort till ett hörn av gården där de står och snackar, de var inte intresserade av fotboll och de var nog de flesta ganska nöjda med.
Jag står ganska långt bak på asfaltsplanen, när bollen kommer i en vid båge över planen, mot mig. Jag tar ett steg fram och klipper till bollen på volley - en stenhård, klockren spark, bollen går i spinn, svänger svagt vänster, och träffar en av zigenarbröderna i skallen så hårt så att han faller omkull
Jag gick hyfsat snabbt därifrån, de 2 andra bröderna skriker och hotar med mord om den skyldige inte kliver fram. Jag kommer undan men är äckligt nervös för att de ska få reda på att det var jag som sparkade.
Det roliga var att säkert 10-15 personer såg mig lägga sparken, men ingen golade ner mig.