Koldioxid och svält

Vi lever alla av solljus och koldioxid. Växterna tar upp koldioxid från luften och omvandlar den med hjälp av solljus till energirika föreningar som vi äter direkt eller indirekt genom att äta kött med mera från växtätande djur.

Under 1960-talet framstod det kommande millenieskiftet som en hägrande framtid. Rand cooperation och Hudson institute gjorde stora framtidsstudier för att försöka beskriva den framtid som väntade oss. Men det fanns grums i glädjebägaren. Skulle Jorden klara av att föda en snabbt växande befolkning?

Det som hände var att takten i befolkningsökningen minskade och luftens koldioxidhalt ökade och möjliggjorde flerdubbelt större skördar.Ökad koldioxidhalt gjorde det bland annat möjligt att övergå till sorter som med mindre koldioxidfångande bladyta producerade mera korn.

Koldioxid är Jordens viktigaste bristvara.I "Växternas verkningsgrad" under rubriken "Samhälle och ekonomi" på min hemsida http://www.lexsup.se har jag försökt göra en mycket grov uppskattning av tillgång till koldioxid och solljus. Resultatet tyder på att solljuset borde räcka för att växterna skulle kunna utnyttja betydligt högre koldioxidhalt.

Att ta vara på tillgänglig koldioxid är viktigt. Vi skulle till exempel kunna bygga växthus kring kolkraftverk eller pumpa in koldioxid i algodlingar i tankar, sjöar eller havsvikar. Att som IPCC föreslår försöka bli av med koldioxiden är nog ett svårslaget världsrekord i dumhet.

Det vi behöver är inte förslag på sätt att minska koldioxidutsläpp utan förslag på sätt att ta vara på koldioxid.

Problemet med just kolkraftverkens utsläpp är att de är ganska radioaktiva då de släpper ut mer än bara radon och uran. I övrigt bra spånat!

Högre temperaturer behöver inte leda till ökad svält. Tidigare 'icke odlingsbar' mark blir tack vare högre temperaturer gängliga och högre koldioxidhalt ger större skördar. Så frågan är om det verkligen är sämre med högre temperaturer och mer CO2? H2O är ju en viktigare växthusgas t.ex men den verkar vi inte bry oss om.

Wait what? Släpper kolkraftverken ut uran och radon? =/

Yes.
http://www.epa.gov/ttn/caaa/t3/reports/eurtc1.pdf
Titta på tabell 6-6 (sida 6-14...) där det ganska tydligt framgår att cancerrisker vid olika anläggningar (även olja) ger tydliga ökningar av cancerincidens.

Table 6-6. Comparison of High-End Inhalation Cancer Risk
Estimates Based on (1) HEM Modeling Using Urban Default
Assumption and (2) HEM Modeling Using Urban vs. Rural Distinction


Rn = Radon
U = Uran
Po-210 = Polonium 210
Även Thorium mm släpps ut (Radioaktivt bly bl.a.)

Det var inga jättemängder.

En Ci motsvarar ungefär ett gram Ra-226. Detta är några mCi över en lång tidsperiod. Inget som inte går att skydda sig mot utan problem.

Sant, men det är vad som åker ut iaf. Och som du ser finns det en ganska markant ökning i cancerincidens i kolkraftsområden. Därutöver följer mycket tungmetaller med ut.

Jag vill inte ha grönsaker med bly och arsenik i, även om det inte är mycket som engångsdos.

Hur som haver så ser du ju att det iaf släpps ut en del uran, radon, thorium mm. I pdf-en tas alla isotoper upp.

EDIT: Det är fortfarande 0,5kg radioaktiv radon som skickas ut årligen i röken per GWh producerad.

Detta kraftverk har en effekt på 1,9GW. Under 50% belastning ger den således 8'322GWh producerade på ett år med 24/7 produktion. Utsläppen blir då multiplicerad med producerade GWh.

Dvs halvkilot radon blir ca 4 ton (Allt åker inte ut via skorstenen men det visar lite på utsläppsnivån).

Ja rökgaserna från dagens kolkraftverk är väl inte det renaste här i världen. Men det finns andra rökgaser och vi har behov av att odla mer än mat. Vi skulle till exempel kunna odla råvara för fordonsbränsle i kolkraftverkens rökgaser. Och mat på de ytor som nu används för att odla fordonsbränsle. Det skulle innebära mindre spridning av rökgaserna i omgivningen och därmed färre cancer-fall. Jag har inte tittat närmare på detta men jag föreställer mig att man skulle kunna få fram ganska ren etanol eller rapsolja även om det finns en del radioaktiva ämnen i rökgaserna.

Och om vi väl kommer igång lär vi oss allt mer om hur vi kan göra.