Hur vet man hur långt ett år är?

Hej, jag håller på med ett skolarbete inom astronomi, men har svårt att hitta svaren på en del frågor, är det någon som kan hjälpa mig med dessa?

Några av dem är,

ÅRET
1. Hur vet man hur långt ett år är?
2. Hur kan man mäta att det har gått exakt ett år?
3. Varför ger olika mätmetoder olika resultat?
4. Varför har man bestämt sig för en speciell mätmetod?

DYGNET
5. Hur vet man hur långt ett dygn är?
6. Hur kan man mäta att det har gått exakt ett dygn?
7. Varför ger olika mätmetoder olika resultat?
8. Varför har man bestämt sig för en speciell mätmetod?

9. Varför har vi årstider?

E det någon som kan hjälpa mig med dessa frågor skulle jag vara evigt tacksam

Tog några iallafall och reserverar mig även ifrån fel då jag senast läste astronomi i typ sexårs

Hehe tack, men frågan är inte hur långt är ett år eller ett dygn, utan hur VET man när det gått ett tex år? Alltså, ett ex är att när det börjar bli ljust o varmt tex så vet man att det är sommar? vet inte hur jag skall kunna förklara bättre.

Man använder avlägsna stjärnor som referens.

Årstiderna beror för övrigt mest på att jordens rotationsaxel "lutar".

Det där är mycket mer komplicerat än man intuitivt föreställer sig. Du har verkligen gått ner dig i ett träsk där! Men håller du tungan rätt i mun så kan det bli ett väldigt bra skolarbete. Den överraskande komplexiteten kan du använda retoriskt effektfullt när du presenterar din rapport.

http://en.wikipedia.org/wiki/Orbital_period
Förslag till titel på din rapport: "Vad är en dag?"

Det där med att jordbävningar tydligen rubbar jordaxelns lutning och jordklotets rotationsperiod litegrann då och då, underlättar knappast ämnet.

Det här med årstider beror väll också på att själva banan runt solen är liiite oval?
ibland är vi närmare solen, ibland är vi längre ifrån solen.

Eller är jag helt ute och cyklar?

Det har förvånansvärt liten inverkan. Faktum är att jorden är närmast solen i januari (vill jag minnas). Tänk på att det på södra halvklotet är sommar när vi har vinter här.

Jag har för mig att det har att göra med att södra halvklotet har mer vatten än norra, så att när södra halvklotet är närmre solen än norra (vår vinter), vilket alltså är samtidigt som jorden är som närmast solen, så står vattnet för en större del av den "utsatta" ytan, så att vattnet absorberar en del av energin och jordens avstånd till solen inte får märkbar effekt.

Det varierande avståndet till solen spelar en väldigt liten roll. Det som ger upphov till de olika årstiderna är vars Jorden står i förhållande till solen, i vilken vinkel soljuset träffar oss.

På vinterhalvåret går solen inte lika långt över horisonten som den gör på sommaren, detta resulterar i att soljuset inte är lika intensivt.

Testa att ta en ficklampa och lys rakt mot en yta, ljuset kommer att vara koncentrerat över en viss area. Vinkla nu ficklampan istället men håll den fortfarande på samma avstånd. Du kommer att se att ljuset sprids ut över en större yta, men mängden ljus har ju inte förändrats.