2004-09-16, 15:07
#1
Efterssom diskussionen i flera simpla "var får jag tag i...." trådar utmynnat i diskussioner om klorat/perkloratceller och de processer som används runt omkring dem så tänkte jag - varför inte en tråd om detta?
Vilka celler har ni byggt, hur byggde ni dem och vilka resultat fick ni? jag tänkte att denna tråd skulle få innefatta även alla mindre detaljer som används i dylika celler, ex hur man får tag PbO2 om man vill ha sådana elektroder.
För er som inte vet vad en "kloratcell" är så är det en apparat i vilken man elektrolyserar saltvatten, vilket leder till att klorjonerna (Cl-) i oxideras till ClO3-, klorat. Salter uppbyggda av klorater avger precis som salpeter syre då de värms upp vilket har använts till olika pyrotekniska blandningar, exempelvis olika blixljuspulver. En blandning med klorat+bränsle brinner som regel MYCKET snabbare än en med salpeter.
Nackdelen med klorat är att det kemiskt är ganska instabilt vilket leder till att blandningarna i sin tur blir farliga att jobba med. En speciell säkerhetsrisk föreligger om man blandar i ämnen som kan ge upphov till lågt pH, exempelvis svavel. Om man oxiderar kloratjonen vidare så får man perklorat ClO4-, vilket ger en grupp salter som är betydligt stabilare än klorater men nästan lika effektiva. För att processen ska gå vidare till perklorat separerar man oftast kloratet ifrån resterande klorid och dylikt varpå man elektrolyserar det rena kloratet till perklorat.
Än så länge låter den busenkelt, men:
-Anoderna måste byggas av speciella material (grafit, kol, magnetit, blyperoxid, titan, platina...)då de joner som bildas kraftigt angriper de flesta material.
-Metoderna för separation är inte som att separera vatten och sten, (vilket jag märkte av, läs nedan.)
Den första cellen jag byggde var enligt SWIs information, det vill säga byelektroder och några få % svavelsyra i saltlaken. Jag använde en gammal batteriladdare med inställningsbart voltage 6 el 12v och amperemätare kelv upp i 9 A. Saltlaken var cirka 20%:ig och jag använde salt av "99,99999& NaCl" -typen. Kärlet var en 750ml syltburk i vilken 650ml vätska verkade vara rimligt.
Först fick jag en vit röra, sen en svart-brun. Elektroderna åts upp på under en timme och jag fick problem att göra mig av med den förbannat geggiga och kladdiga blyhydroxid-oxiden. Jag förbannade SWI för att de inte gör tydlig skillnad på vad de faktiskt testat och vad de saxat från andra ställen/gissat. Verket har helt klart stora nivåskillnader och detta var botten.
Min andra cell var mindre, och i den använde jag grafitelektroder (av typen "hel penna", sexkantiga med diam 5mm) och kärlet var en 250 ml burk som fylldes med 200ml saltlake av samma typ som ovan. Två elektroder åts upp, och detta tog 35h. Grafit-geggan var lätt att med ett enkelt kaffefilter separera ifrån lösningen, och efter utfällning med KCl och två (klantig utförda, förstår jag nu) återkristallisationer fick jag ut den otroliga mängden 4-5g orent kaliumklorat som inte brann snabbare än salpeter-socker. Jag beslöt att lägga ner "projektet" tills jag fått tag i vettiga elektroder.....
....och nu har jag kommit på en metod som kan leda till OTC lågkoncentrerad (5-15%) salpetersyra vilket behövs om man vill elektrodeponera PbO2
!
En elektrolys av en lösning av saltet Cu(NO3)2*XH2O bör kunna deponera koppar på katoden och bubbla syre vid anoden under det att mer och mer HNO3 frigörs i vätskan! Jag har f.ö använt samma metod för att framställa blåaktig 4-molarig svavelsyra av kopparsulfat. Vad tror ni?
Ser fram emot denna tråd, många verkar sitta inne med en del kunskap härinne
Vilka celler har ni byggt, hur byggde ni dem och vilka resultat fick ni? jag tänkte att denna tråd skulle få innefatta även alla mindre detaljer som används i dylika celler, ex hur man får tag PbO2 om man vill ha sådana elektroder.
För er som inte vet vad en "kloratcell" är så är det en apparat i vilken man elektrolyserar saltvatten, vilket leder till att klorjonerna (Cl-) i oxideras till ClO3-, klorat. Salter uppbyggda av klorater avger precis som salpeter syre då de värms upp vilket har använts till olika pyrotekniska blandningar, exempelvis olika blixljuspulver. En blandning med klorat+bränsle brinner som regel MYCKET snabbare än en med salpeter.
Nackdelen med klorat är att det kemiskt är ganska instabilt vilket leder till att blandningarna i sin tur blir farliga att jobba med. En speciell säkerhetsrisk föreligger om man blandar i ämnen som kan ge upphov till lågt pH, exempelvis svavel. Om man oxiderar kloratjonen vidare så får man perklorat ClO4-, vilket ger en grupp salter som är betydligt stabilare än klorater men nästan lika effektiva. För att processen ska gå vidare till perklorat separerar man oftast kloratet ifrån resterande klorid och dylikt varpå man elektrolyserar det rena kloratet till perklorat.
Än så länge låter den busenkelt, men:
-Anoderna måste byggas av speciella material (grafit, kol, magnetit, blyperoxid, titan, platina...)då de joner som bildas kraftigt angriper de flesta material.
-Metoderna för separation är inte som att separera vatten och sten, (vilket jag märkte av, läs nedan.)
Den första cellen jag byggde var enligt SWIs information, det vill säga byelektroder och några få % svavelsyra i saltlaken. Jag använde en gammal batteriladdare med inställningsbart voltage 6 el 12v och amperemätare kelv upp i 9 A. Saltlaken var cirka 20%:ig och jag använde salt av "99,99999& NaCl" -typen. Kärlet var en 750ml syltburk i vilken 650ml vätska verkade vara rimligt.
Först fick jag en vit röra, sen en svart-brun. Elektroderna åts upp på under en timme och jag fick problem att göra mig av med den förbannat geggiga och kladdiga blyhydroxid-oxiden. Jag förbannade SWI för att de inte gör tydlig skillnad på vad de faktiskt testat och vad de saxat från andra ställen/gissat. Verket har helt klart stora nivåskillnader och detta var botten.
Min andra cell var mindre, och i den använde jag grafitelektroder (av typen "hel penna", sexkantiga med diam 5mm) och kärlet var en 250 ml burk som fylldes med 200ml saltlake av samma typ som ovan. Två elektroder åts upp, och detta tog 35h. Grafit-geggan var lätt att med ett enkelt kaffefilter separera ifrån lösningen, och efter utfällning med KCl och två (klantig utförda, förstår jag nu) återkristallisationer fick jag ut den otroliga mängden 4-5g orent kaliumklorat som inte brann snabbare än salpeter-socker. Jag beslöt att lägga ner "projektet" tills jag fått tag i vettiga elektroder.....
....och nu har jag kommit på en metod som kan leda till OTC lågkoncentrerad (5-15%) salpetersyra vilket behövs om man vill elektrodeponera PbO2
!En elektrolys av en lösning av saltet Cu(NO3)2*XH2O bör kunna deponera koppar på katoden och bubbla syre vid anoden under det att mer och mer HNO3 frigörs i vätskan! Jag har f.ö använt samma metod för att framställa blåaktig 4-molarig svavelsyra av kopparsulfat. Vad tror ni?
Ser fram emot denna tråd, många verkar sitta inne med en del kunskap härinne
Men få inte för dig att tillverka perklorater av kloroform genom att sätta till silverperklorat, boom o du är död !