Lovad av föräldrar och SOC att de skulle fixa förstahands inom två år!

2011-03-24, 16:40 #13

Medlem

Reg: Dec 2007

Inlägg: 7 784

Av ren nyfikenhet undrar jag om det finns andra i din släkt som har liknande problem, du skriver ju att din syrra har till och med värre problem än du. Jag vet att i vissa familjer hopar det sig med många diagnoser inom autismspektat, även ADHD. Är dina föräldrar fullt fungerande?

Sen kan jag inte låta bli att skriva att dina föräldrar har två barn med stora svårigheter, har DOM fått någon hjälp? Du skrev om systern som var på behandlingshem, det måste varit ett trauma för hela familjen.

Och JA din tråd hör nog hemma i barn och familj för det handlar liksom inte bara om ett förstahandskontrakt.

2011-03-24, 16:43 #14

Avstängd

Reg: Mar 2007

Inlägg: 2 378

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

Det här var många frågeställningar på en gång, jag tror att du kan få en "bättre" diskussion på "Barn och familj". Modden kanske kan flytta tråden.

Helt klart sitter du i en knepig situation, och det är alltid vanskligt att vara beroende av andra människor. Men behöver du hjälp så behöver du hjälp, men ditt mål måste bli att klara dig utan hjälp i framtiden. När det gäller lägenhetskontraktet tycker jag också att det var lågt att inte låta dig veta att du störde, men det är svårt att göra något åt nu. Du kan inte tvinga till dig ett förstahandskontrakt, utan får antingen "gilla läget" och vänta in tidpunkten, eller försöka förhandla dig till en lösning. Det var kanske lite oövertänkt att skaffa en dobberman i din situaion, men gjort är gjort. Själv skaffade jag mig katt när jag var 20 och sen kunde jag inte hyra studentbostad... Så vet jag av erfarenhet att folk har väldigt mycket fördomar mot dobermanhundar, hade en granne som hade två stycken otroligt väluppfostrade sådana, men barnfamiljerna i området var nästan redo att skriva på protestlistor för att bli av med dem. Detta utan att hundarna på något sätt gjort något fel, men den rasen kräver att man har ordentlig pli på dem.

Att en hund inte är rumsren när den är valp, är inte alls ovanligt, men hade du tänkt på det när du köpte den? Fast jag kan faktiskt tycka att det kanske är b ra för dig att ta ansvar för en annan varelse, så länge du gör det bra. En hund är ett väldigt bra sällskap, men det kräver jättemycket tid.

Hur skulle det vara om du sökte upp värden och på ett lugnt och trevligt sätt ventilerade dina tankar och frågor? Kanske du kan ta hjälp av någon bekant att förbereda dig på diskussionen, eller att någon följer med dig. Jag anar vissa sociala problem eftersom du har den hjälp du har. Det tillhör ju vuxenlivet att "ta tjuren vid hornen" ibland, inte bara gnälla av sig i ett forum eller till soc. Hur är din kontakt med dina föräldrar i övrigt?

Du kommer få en massa larviga dumma svar på dina frågor, men försök bortse från dem.

Ja, vi ser väl vad de anser om tråden.

Det är mest andra som anser att jag behöver hjälp.. Mina föräldrar har varit överbeskyddande i hela mitt liv och har därför fortsatt att servera mat, tvätta mina kläder osv tills jag flyttade hemifrån! Även nuförtiden så kommer de och hämtar mina smuttskläder för att ta hem dem och tvätta dem och de städar lägenheten lie då och då (jag anser att den är ren) då de (morsan oftast) anser att det är smutts på golvet i form av damm och smulor.. De har inte och kommer väl aldrig att se en som en vuxen man och därför har de snackat till soc som har fått samma syn..

Jag blev utnyttjad av några brudar och vad gör dem? Jo, de ger mig förvaltare då jag inte kan sköta min ekonomi..

Nu när det gäller hunden så kan jag sköta den (iaf när den är valp) men solteamet lämnade felaktiga uppgifter till hyresvärden som fick för sig att hunden missköttes..

Och hyresvärden vill inte ge mig förstahandskontrakt eftersom att föräldrarna fortsätter att tvätta och städa och då har inte han fått se att jag klarar av sånt sj. Trots att jag inte misskött lägenheten.

2011-03-24, 16:53 #15

Avstängd

Reg: Mar 2007

Inlägg: 2 378

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

Det här var många frågeställningar på en gång, jag tror att du kan få en "bättre" diskussion på "Barn och familj". Modden kanske kan flytta tråden.

Helt klart sitter du i en knepig situation, och det är alltid vanskligt att vara beroende av andra människor. Men behöver du hjälp så behöver du hjälp, men ditt mål måste bli att klara dig utan hjälp i framtiden. När det gäller lägenhetskontraktet tycker jag också att det var lågt att inte låta dig veta att du störde, men det är svårt att göra något åt nu. Du kan inte tvinga till dig ett förstahandskontrakt, utan får antingen "gilla läget" och vänta in tidpunkten, eller försöka förhandla dig till en lösning. Det var kanske lite oövertänkt att skaffa en dobberman i din situaion, men gjort är gjort. Själv skaffade jag mig katt när jag var 20 och sen kunde jag inte hyra studentbostad... Så vet jag av erfarenhet att folk har väldigt mycket fördomar mot dobermanhundar, hade en granne som hade två stycken otroligt väluppfostrade sådana, men barnfamiljerna i området var nästan redo att skriva på protestlistor för att bli av med dem. Detta utan att hundarna på något sätt gjort något fel, men den rasen kräver att man har ordentlig pli på dem.

Att en hund inte är rumsren när den är valp, är inte alls ovanligt, men hade du tänkt på det när du köpte den? Fast jag kan faktiskt tycka att det kanske är b ra för dig att ta ansvar för en annan varelse, så länge du gör det bra. En hund är ett väldigt bra sällskap, men det kräver jättemycket tid.

Hur skulle det vara om du sökte upp värden och på ett lugnt och trevligt sätt ventilerade dina tankar och frågor? Kanske du kan ta hjälp av någon bekant att förbereda dig på diskussionen, eller att någon följer med dig. Jag anar vissa sociala problem eftersom du har den hjälp du har. Det tillhör ju vuxenlivet att "ta tjuren vid hornen" ibland, inte bara gnälla av sig i ett forum eller till soc. Hur är din kontakt med dina föräldrar i övrigt?

Du kommer få en massa larviga dumma svar på dina frågor, men försök bortse från dem.

Angående lägenhetskontraktet så lutar det åt att förhandla sig till en lösning, förstahandskontraktet ligger högst ett halvår bort. Problemet är att hunden blir äldre och jag vill vara med från start. Det är därför jag är osäker på om jag ska förhandla, flytta eller bli vräkt?

I Umeå har alla som sett att det är en Dobermannvalp kommit fram och velat klappa den och mata den med godis men det kanske ändras när den blir större.

Självklart tänkte jag på det.. Men Solteamet fattar ju inget.. Jo, det är bra för mig eftersom jag måste klä på mig och stiga upp tidigt samt vara ute och gå med den flera gånger per dag.. Annars blire att jag ligger med morgonrock i soffan framför datorn hela tiden när jag inte sover och är inte ute förutom när jag ska dra på stan eller till krogen..

Jag anser inte att jag lider av sociala problem men det anser idioter som skrivit in det i läkarintyg när förvaltarskapet anordnades på bla de grunderna. Min relation till föräldrarna är bra förutom när jag gör ngt som de inte gillar, som att köpa hund..

2011-03-24, 17:07 #16

Medlem

Reg: Dec 2007

Inlägg: 7 784

Hm, nu undrar jag lite om dina föräldrar? Gör dom samma sak med din syster? Kommer hem och granskar städningen? Är det båda föräldrarna som gör det eller bara mamma?

2011-03-24, 17:14 #17

Avstängd

Reg: Mar 2007

Inlägg: 2 378

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

Hm, nu undrar jag lite om dina föräldrar? Gör dom samma sak med din syster? Kommer hem och granskar städningen? Är det båda föräldrarna som gör det eller bara mamma?

Mest mamma men även farsan ibland. Farsan kommer mest med matlådor (som mamma tillagat) medans mamma städar, hämtar tvätt och lagar mat minst två gånger i veckan.

De är ännu mer hos min syster somhar enbart god man och inget solteam.. Men hon lider inte av diabetes som jag..

Dessutom skötte farsan hennes hund massor förra terminen så de är rädda för att få mer arbete med min..

2011-03-24, 17:22 #18

Medlem

Reg: Dec 2007

Inlägg: 7 784

jag vädrar "överbeskyddandeföräldrarproblem". Kan det vara så? Har du någon möjlighet att säga ifrån? Har du full koll på din diabetes? Mammor kan vara ett stort problem... har du utrymme att "bli" vuxen? (i mammas ögon?)

2011-03-24, 17:28 #19

Avstängd

Reg: Dec 2008

Inlägg: 1 314

Snälla du kan inte skylla på att dina föräldrar serverat dig mat hela livet och därför kan du inte laga egen mat

Förstår du hur patetiskt de låter?

2011-03-24, 17:35 #20

Avstängd

Reg: Mar 2007

Inlägg: 2 378

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

jag vädrar "överbeskyddandeföräldrarproblem". Kan det vara så? Har du någon möjlighet att säga ifrån? Har du full koll på din diabetes? Mammor kan vara ett stort problem... har du utrymme att "bli" vuxen? (i mammas ögon?)

Jo, det handlar om den sortesn problem som tagit sig sådan styrka att soc och Överförmyndare har blivit inblandade.. Jag har sagt ifrån många gånger men det hjälper nadda. Jag har koll på min diabetes men kan vara lite för lat för att kliva upp och äta frukost om ingen väcker mig..

Jo, så fort jag vill göra ngt så säger de och speciellt mamma: "Det klarar du aldrig, du som har diabetes, hur skulle det gå?" och "Du skulle bli inlagd på sjukhus eftersom du inte tar insulin".. Det sorgliga är att innan jag fick diabetes i årskurs 8 så fick jag fara på träningsläger med friidrottsklubben och tävlingar och de var inte alls lika överbeskyddande.. Men efter att jag fick diabetes så har de värnat om sjukdomen mer än om mig..

De slutade att ge mig vanligt ris och vanliga makaroner och gav mig fullkornsvarianten bara för att det var bättre för ngn med diabetes.. Att ätta massa godis eller sockerkakor osv var det inte längre tal om.. Och jag gillade både godis och sockerkakor.. Okej, jag får äta fyra-6 godisar efter middagen men inte som förr då man åt i obegränsade mängder...

Sen for jag och hämtade valpen i malmö och de sa "Det klarar du aldrig" så jag fick en revanch när det gick som smort..

2011-03-24, 17:52 #21

Medlem

Reg: Dec 2007

Inlägg: 7 784

Det här ger mig onekligen mycket att tänka på... vad är vad egentligen? Hoppas fler tänker som jag och inte bara fördömer.

2011-03-24, 18:19 #22

Avstängd

Reg: Mar 2007

Inlägg: 2 378

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

Av ren nyfikenhet undrar jag om det finns andra i din släkt som har liknande problem, du skriver ju att din syrra har till och med värre problem än du. Jag vet att i vissa familjer hopar det sig med många diagnoser inom autismspektat, även ADHD. Är dina föräldrar fullt fungerande?

Sen kan jag inte låta bli att skriva att dina föräldrar har två barn med stora svårigheter, har DOM fått någon hjälp? Du skrev om systern som var på behandlingshem, det måste varit ett trauma för hela familjen.

Och JA din tråd hör nog hemma i barn och familj för det handlar liksom inte bara om ett förstahandskontrakt.

Jag och min syster är adopterade från Brasilien så vi har liknande problematik men våra föräldrar är vita etniska svenskar av en annan släkt rent biologiskt och har inga av dessa problem. Jag vet inte vad min biologiska släkt har för problem eller så men kanske hör diabetes till släkten? Min tvillingsyrra har dock inte det och jag hade inte det innan årskurs 8 så jag vet inte. Autismstörningar kanske också följer med den biologiska släkten. Jag anser att jag är fullt fungerande men om jag ska besvara din fråga: Ja, mina föräldrar är fullt fungerande men överbeskyddande. Min syster har någon diagnos som gör att hon inte vill växa upp, hon vill vara 15 eller ngt.. Med andra ord så är hon fortfarande barnslig ch vill vara som och umgås med folk i femtonårsåldern (hon har dock jämåriga manliga vänner) medans jag är mer vuxen och allvarlig i sättet. Jag vill vara 21 år men förnekas mina vuxna rättiheter då jag har fått förvaltare av rätten.

Min syster hade en pojkvän förut som det var en del strul runt och hon hängde hos denne istället för att gå till skolan på dagarna, detta resulterade i bråk hemma mellan framför allt farsan och henne och hon slängde ett glas som träffade farsans ansikte varför SOC förflyttade henne till et behandlingshem.

2011-03-24, 18:28 #23

Medlem

Reg: Dec 2007

Inlägg: 7 784

Måste grunna mer på detta, men jag antar att du har diabetes typ 1 eftersom du fick det som så ung. Det är oftast inte ärftligt utan man misstänker virus (typ 2 är dock starkt ärftligt). Att du har diabetes gör att dina föräldrar är extra oroliga det kan man förstå, men du måste också hävda din självständighet. Ska man vara krass så vore det kanske idé att du och dina föräldrar gick i någon slags samtal, i stället för att dom prackar på dig allsköns hjälp som du kanske varken behöver eller vill ha.

Jag är själv gammal nog att ha vuxna barn och det ska gudarna veta har inte varit lätt alltid, särskilt inte som en av dem har svår ADHD har har komplicerad missbrukshistoria - så jag är ingen duvunge.

Mitt råd till dig är att tänka igenom din situation riktigt ordentligt, så att du kan argumentera och diskutera på ett vettigt sätt.

2011-03-24, 19:26 #24

Medlem

Reg: Jun 2005

Inlägg: 4 647

Citat:

Ursprungligen postat av Snurren

Och dina kommentarer hjälper hur?

Han gör det inte i dagsläget, utan får hjälp med det. Så fort han börjar klara sig själv slipper han förvaltare och dylikt, eftersom behovet av de har upphört.

Lovad av föräldrar och SOC att de skulle fixa förstahands inom två år!

Stöd Flashback